Studiehjälpmedel
Josef, Jakobs son


Josef, Jakobs son

I Gamla testamentet Jakobs och Rakels förstfödde son (1 Mos. 30:22–24; 37:3).

Josef fick förstfödslorätten i Israel eftersom Ruben, Jakobs första hustrus förste son, förlorade denna förmån genom överträdelse (1 Krön. 5:1–2). Eftersom Josef var värdig stod han, som Jakobs andra hustrus förste son, i tur för den välsignelsen. Josef fick också en välsignelse av sin far Jakob strax innan denne dog (1 Mos. 49:22–26).

Josef var en man med god karaktär, en ”förståndig och vis” person (1 Mos. 41:39). Att han avvisade Potifars hustru är ett exempel på tro, kyskhet och personlig redbarhet (1 Mos. 39:7–12). I Egypten, när Josef avslöjade vem han var för sina bröder, tackade han dem i stället för att klandra dem för hur de behandlat honom. Han ansåg att deras handlande hjälpt till att åstadkomma Guds vilja (1 Mos. 45:4–15).

Nutida uppenbarelser visar vilken stor uppgift Josefs släkt har i de sista dagarna (JSÖ, 1 Mos. 50:24–38 [tillägget]; 2 Ne. 3:3–24; 3 Ne. 20:25–27).