Skrifterna
Läran och förbunden 76


Kapitel 76

En syn given till profeten Joseph Smith och Sidney Rigdon i Hiram i Ohio den 16 februari 1832. Som inledning till sin uppteckning av denna syn uppger Joseph Smiths historia: ”Efter hemkomsten från konferensen i Amherst tog jag åter upp översättningen av skrifterna. Av olika uppenbarelser som tagits emot framgick det tydligt att många viktiga punkter som rör människans frälsning hade tagits bort från Bibeln, eller gått förlorade innan den sammanställdes. Av de sanningar som återstod framstod det som självklart att om Gud lönar alla efter de gärningar som utförs i kroppen, så måste begreppet ’himmel’, med syfte på de heligas eviga hem, innehålla mer än ett rike. I enlighet därmed … såg jag och äldste Rigdon, medan vi översatte Johannes evangelium, följande syn.” När denna uppenbarelse gavs höll profeten på att översätta Johannes 5:29.

1–4: Herren är Gud; 5–10: Rikets hemligheter ska uppenbaras för alla trofasta; 11–17: Alla ska komma fram i antingen de rättfärdigas eller i de orättfärdigas uppståndelse; 18–24: Många världars invånare är genom Jesu Kristi försoning födda som söner och döttrar till Gud; 25–29: En Guds ängel föll och blev djävulen; 30–49: Förtappelsens söner lider evig fördömelse, alla andra uppnår någon grad av frälsning; 50–70: De upphöjdas härlighet och lön i det celestiala riket beskrivs; 71–80: De som kommer att ärva det terrestriala riket beskrivs; 81–113: Tillståndet för dem i de telestiala, terrestriala och celestiala härligheterna förklaras; 114–119: De trofasta kan se och förstå Guds rikes hemligheter genom den Helige Andens kraft.

1 aHör, o ni himlar, och låna ditt öra, o jord, och gläd er ni invånare därpå, för Herren är bGud och förutom honom finns det cingen dFrälsare.

2 aStor är hans visdom, bförunderliga är hans vägar och vidden av hans gärningar kan ingen utröna.

3 Hans aavsikter slår inte fel, inte heller finns det någon som kan hålla hans hand tillbaka.

4 Från evighet till evighet är han adensamme, och hans år har binget slut.

5 För så säger Herren: Jag, Herren, är abarmhärtig och nådig mot dem som bfruktar mig och gläds över att ära dem som ctjänar mig i rättfärdighet och i sanning intill änden.

6 Stor ska deras lön bli och evig ska deras ahärlighet vara.

7 Och för dem ska jag auppenbara alla bhemligheter, ja, alla mitt rikes dolda hemligheter från forna dagar, och för kommande tider ska jag tillkännage min välbehagliga vilja för dem rörande allt som hör mitt rike till.

8 Ja, själva evighetens under ska de känna till, och det tillkommande ska jag visa dem, ja, det som rör många släktled.

9 Och deras avisdom ska bli stor och deras bförstånd nå upp till himlen. Och inför dem ska de visas visdom cförgås och de förståndigas förstånd ska gå om intet,

10 för genom min aAnde ska jag bupplysa dem, och genom min ckraft ska jag tillkännage min viljas hemligheter för dem, ja, vad dögat inte har sett eller örat hört, eller vad som ännu inte trängt in i människohjärtat.

11 Vi, Joseph Smith den yngre och Sidney Rigdon, var ai Anden den sextonde dagen i februari i Herrens år artonhundratrettiotvå –

12 genom aAndens kraft öppnades våra bögon och vårt förstånd upplystes, så att vi kunde se och förstå det som hör Gud till,

13 ja, det som var från begynnelsen, innan världen var till, som bestämdes av Fadern genom hans enfödde Son, som var i Faderns sköte ända från abegynnelsen,

14 om vilken vi bär vittnesbörd, och det vittnesbörd vi bär är Jesu Kristi evangeliums fullhet, han som är Sonen, som vi såg och med vilken vi asamtalade i den himmelska bsynen.

15 För medan vi var sysselsatta med aöversättningsarbetet som Herren hade befallt oss, kom vi till den tjugonionde versen av Johannes femte kapitel, vilken blev oss given enligt följande,

16 och som talar om de dödas uppståndelse, om dem som ska ahöra bMänniskosonens röst:

17 Och de ska komma fram, de som har gjort agott i de brättfärdigas cuppståndelse, och de som har gjort ont i de orättfärdigas uppståndelse.

18 Nu fick detta oss att förundras, för det gavs till oss av Anden.

19 Och medan vi abegrundade detta rörde Herren vid vårt förstånds ögon och de öppnades, och Herrens härlighet lyste omkring oss.

20 Och vi såg Sonens ahärlighetbFaderns chögra sida och tog emot av hans fullhet,

21 och såg de heliga aänglarna och dem som är bheliggjorda framför hans tron tillbe Gud och Lammet, och de ctillber honom i evigheters evighet.

22 Och nu, efter de många vittnesbörd som har getts om honom är detta det allra sista avittnesbördet som vi ger om honom: Att han blever!

23 För vi asåg honom, ja, på bGuds högra sida, och vi hörde rösten vittna om att han är Faderns cEnfödde –

24 om att medelst ahonom och genom honom och av honom skapas och skapades bvärldarna, och deras invånare är födda som csöner och döttrar åt Gud.

25 Och vi såg även och bär vittnesbörd om att en Guds aängel, som hade en ledande ställning i Guds närhet och som gjorde uppror mot den enfödde Sonen, som Fadern älskade och som var i Faderns sköte, nedkastades från Guds och Sonens närhet.

26 Och han blev kallad Förtappelse, för himlarna grät över honom. Han var aLucifer, en morgonrodnadens son.

27 Och vi såg, och se, han är afallen! Ja, till och med en morgonrodnadens son är fallen!

28 Och medan vi ännu var i Anden, befallde Herren oss att vi skulle skriva ner synen, för vi såg Satan, den gamle aormen, ja, bdjävulen som gjorde cuppror mot Gud och försökte att ta riket från vår Gud och hans Smorde –

29 därför för han akrig mot Guds heliga och omringar dem på alla sidor.

30 Och vi såg en syn om deras lidanden som han förde krig mot och övervann, för så kom Herrens röst till oss:

31 ”Så säger Herren angående alla dem som känner min makt och har gjorts delaktiga därav, och som genom djävulens makt lät sig aövervinnas och förnekar sanningen och trotsar min makt.

32 Det är de som är aförtappelsens bsöner, om vilka jag säger att det hade varit bättre för dem att de aldrig hade blivit födda,

33 för de är vredens kärl, dömda till att drabbas av Guds vrede med djävulen och hans änglar i evighet –

34 om dessa har jag sagt att det inte finns någon aförlåtelse vare sig i den här världen eller i den kommande världen,

35 eftersom de aförnekade den Helige Anden efter att ha tagit emot den, och förnekade Faderns enfödde Son och själva bkorsfäste honom och utsatte honom för öppet hån.

36 Det är de som ska gå bort till asjön av eld och svavel med djävulen och hans änglar,

37 och är de enda över vilka den andra adöden ska ha någon makt,

38 ja, sannerligen, de aenda som inte ska bli återlösta i Herrens rätta tid efter att ha lidit av hans vrede.

39 För alla de övriga ska aföras fram genom de dödas buppståndelse, genom cLammets triumf och härlighet, han som blev slaktad, som var i Faderns sköte innan världarna skapades.”

40 Och detta är det aevangelium, de glada budskap varom rösten ifrån himlarna bar vittnesbörd för oss –

41 att han, ja, Jesus, kom till världen för att akorsfästas för världen, och för att bbära cvärldens synder, och för att dheliggöra världen och för att erena den från all orättfärdighet,

42 för att genom honom alla ska kunna afrälsas som Fadern hade gett i hans makt och skapat genom honom,

43 han som förhärligar Fadern och frälser alla hans händers verk, utom dessa förtappelsens söner som förnekar Sonen sedan Fadern har uppenbarat honom.

44 Därför frälser han alla utom dem. De ska gå bort till aevigt bstraff, som är oändligt straff, vilket är evigt straff, för att regera med cdjävulen och hans änglar i evighet, där deras dmaskar inte dör och elden inte släcks, vilket är deras kval.

45 Och ingen människa känner till dess aslut, inte heller dess plats eller deras kval,

46 inte heller blev det uppenbarat, inte heller är det, inte heller kommer det att uppenbaras för människan, utom för dem som blir delaktiga därav.

47 Dock visar jag, Herren, det för många i syner, men stänger dem genast igen.

48 Därför förstår dessa varken dess slut, bredd, höjd, adjup eller elände, inte heller någon annan människa utom de som är bbestämda till denna cfördömelse.

49 Och vi hörde rösten säga: ”Skriv ner synen, för se, detta är slutet på synen om de gudlösas lidanden.”

50 Och åter bär vi vittnesbörd, för vi såg och hörde, och detta är Kristi evangeliums avittnesbörd om dem som ska komma fram i de rättfärdigas buppståndelse:

51 Det är de som tog emot Jesu vittnesbörd och atrodde på hans namn samt lät bdöpa sig i clikhet med hans begravning, genom att dbegravas i vattnet i hans namn, och detta enligt den befallning som han har gett –

52 för att de genom att hålla hans bud ska kunna bli atvättade och brenade från alla sina synder och ta emot den Helige Anden genom chandpåläggning av den som är dordinerad och beseglad till denna emyndighet,

53 och som genom tro övervinner och abeseglas genom blöftets Helige Ande, som Fadern utgjuter över alla dem som är rättfärdiga och sanna.

54 Det är de som utgör den aFörstföddes församling.

55 Det är de i vilkas händer Fadern har gett aallt.

56 Det är de som är apräster och kungar, som har tagit emot av hans fullhet och av hans härlighet

57 och är den Allrahögstes apräster enligt Melkisedeks orden, vilket var enligt bEnoks orden, vilket var enligt den enfödde Sonens corden,

58 därför är de, som det står skrivet, agudar, ja, bGuds csöner.

59 Därför är aallting deras, både vad gäller liv eller död, eller det nuvarande eller det tillkommande, allt är deras och de hör Kristus till, och Kristus hör Gud till.

60 Och de ska aövervinna allt.

61 Låt därför ingen människa aberömma sig av människa, utan låt henne hellre bberömma sig av Gud, som ska clägga alla fiender under sina fötter.

62 Dessa ska abo i Guds och hans Smordes bnärhet i evigheters evighet.

63 Det är adessa som han ska föra med sig när han bkommer i himlens skyar för att cregera på jorden över sitt folk.

64 Det är dessa som ska få del i den aförsta uppståndelsen.

65 Det är dessa som ska komma fram i de rättfärdigas auppståndelse.

66 Det är dessa som har kommit till aSions bberg och till den levande Gudens stad, den himmelska platsen, den heligaste av alla.

67 Det är dessa som har kommit till en otalig skara av änglar, till aEnoks och den bFörstföddes allmänna församling och kyrka.

68 Det är dessa vilkas namn är auppskrivna i himlen, där Gud och Kristus är allas bdomare.

69 Det är dessa som är arättfärdiga människor, bfullkomliggjorda genom Jesus, det cnya förbundets medlare, som åstadkom denna fullkomliga dförsoning genom att utgjuta sitt eget eblod.

70 Det är dessa vilkas kroppar är acelestiala, vilkas bhärlighet är som csolens, ja, som Guds härlighet, den högsta av alla, av vilken härlighet solen på himlavalvet beskrivs vara en sinnebild.

71 Och vidare såg vi den aterrestriala världen, och se och ge akt: Det är dessa som tillhör det terrestriala, vilkas härlighet skiljer sig från den Förstföddes församling som har tagit emot Faderns fullhet, ja, såsom bmånen skiljer sig från solen på himlavalvet.

72 Se, det är dessa som dog autan blag,

73 och även de som är de människors aandar som hölls i bfängelse, som Sonen besökte och cpredikade devangeliet för, för att de ska kunna dömas liksom människorna i köttet,

74 vilka inte tog emot avittnesbördet om Jesus i köttet, men därefter tog emot det.

75 Det är dessa som är jordens hedervärda människor, som förblindades av människors list.

76 Det är dessa som tar emot av hans härlighet men inte av hans fullhet.

77 De är dessa som tar emot Sonens närvaro, men inte av Faderns fullhet.

78 Därför är de aterrestriala kroppar och inte celestiala kroppar, och de skiljer sig i härlighet liksom månen skiljer sig från solen.

79 Det är dessa som inte är atappra i vittnesbördet om Jesus. Därför får de inte kronan över vår Guds rike.

80 Och detta är nu slutet på synen som vi såg angående de terrestriala, och som Herren befallde oss att skriva ner medan vi ännu var i Anden.

81 Och vidare såg vi de atelestialas härlighet, som är en lägre härlighet, liksom stjärnornas härlighet skiljer sig från månens härlighet på himlavalvet.

82 Det är dessa som inte tog emot Kristi evangelium, inte heller avittnesbördet om Jesus.

83 Det är dessa som inte förnekar den Helige Anden.

84 Det är dessa som är nedkastade till ahelvetet.

85 Det är dessa som inte ska bli återlösta från adjävulen förrän vid den bsista uppståndelsen, förrän Herren, ja, Kristus, cLammet, har fullbordat sitt verk.

86 Det är dessa som inte tar emot av hans fullhet i den eviga världen utan av den Helige Anden genom de terrestrialas betjäning,

87 och de terrestriala genom de celestialas abetjäning.

88 Och även de telestiala tar emot det genom betjäning av änglar som är utsedda att betjäna dem, eller som är utsedda att vara tjänande andar till dem, för de ska bli frälsningens arvingar.

89 Och sålunda såg vi i den himmelska synen de telestialas härlighet, som övergår allt förstånd,

90 och ingen människa vet något därom utom den för vilken Gud har uppenbarat det.

91 Och sålunda såg vi de terrestrialas härlighet, som i allt överträffar de telestialas härlighet, ja, i härlighet och i kraft och i makt och i herradöme.

92 Och sålunda såg vi de celestialas härlighet, som överträffar allt – där Gud, ja, Fadern, regerar på sin tron i evigheters evighet,

93 framför vars tron allting bugar i ödmjuk avördnad och lovprisar honom i evigheters evighet.

94 De som bor i hans anärhet är den bFörstföddes församling, och de ser som de är sedda och ckänner som de är kända, eftersom de har tagit emot av hans fullhet och av hans dnåd,

95 och han gör dem ajämlika i kraft och i makt och i herradöme.

96 Och den celestiala härligheten är en, liksom asolens härlighet är en.

97 Och den terrestriala härligheten är en, liksom månens härlighet är en.

98 Och den telestiala härligheten är en, liksom stjärnornas härlighet är en, för liksom en stjärna skiljer sig från en annan stjärna i härlighet, så skiljer sig den ena från den andra i härlighet i den telestiala världen.

99 För det är dessa som håller sig till aPaulus och till Apollos och till Kefas.

100 Det är dessa bland vilka några säger sig hålla sig till en, några till en annan – några till Kristus och några till Johannes och några till Mose och några till Elias och några till Esaias och några till Jesaja och några till Enok,

101 men som inte tog emot evangeliet, inte heller vittnesbördet om Jesus, inte heller profeterna, inte heller det aeviga förbundet.

102 Slutligen, det är alla dessa som inte kommer att samlas med de heliga för att aryckas upp till den Förstföddes bförsamling och tas emot i skyn.

103 Det är adessa som är blögnare och trollkarlar och cäktenskapsbrytare och horkarlar och alla som älskar och utövar lögn.

104 Det är dessa som drabbas av Guds avrede på jorden.

105 Det är dessa som drabbas av den eviga eldens ahämnd.

106 Det är dessa som nedkastas till ahelvetet och bdrabbas av den callsmäktige Gudens vrede intill tidernas dfullbordan, då Kristus har elagt alla fiender under sina fötter och har ffulländat sitt verk,

107 då han överlämnar riket och överräcker det obefläckat åt Fadern och säger: ”Jag har segrat och har ensam atrampat bvinpressen, ja, den allsmäktige Gudens stränga vredes vinpress.”

108 Då ska han krönas med sin härlighets krona och sitta på sin makts atron för att regera i evigheters evighet.

109 Men se och ge akt: Vi såg den telestiala världens härlighet och dess invånare och att de var lika oräkneliga som stjärnorna på himlavalvet eller som sanden på havsstranden,

110 och hörde Herrens röst som sa: ”Alla dessa ska böja knä, och varje tunga ska abekänna för honom som sitter på tronen i evigheters evighet.

111 För de ska dömas efter sina gärningar, och var och en ska efter sina egna agärningar ta emot sitt eget herradöme i de bboningar som är beredda,

112 och de ska vara den Allrahögstes tjänare. Men dit adär Gud och Kristus bbor kan de inte komma, aldrig i evighet.”

113 Detta är slutet på den syn vi såg, vilken vi blev befallda att skriva ner medan vi ännu var i Anden.

114 Men astora och förunderliga är Herrens verk och hans rikes bhemligheter, vilka han visade oss och vilka övergår allt förstånd i fråga om härlighet och om makt och om herradöme,

115 vilka han befallde oss att vi inte skulle skriva om medan vi ännu var i Anden, och vilka ingen människa har arätt att uttala sig om.

116 Inte heller är människan i astånd att tillkännage dem, för de kan endast skådas och bförstås genom den Helige Andens kraft, som Gud skänker dem som älskar honom och renar sig inför honom,

117 och till vilka han ger denna förmån att själva se och förstå,

118 för att de genom Andens kraft och uppenbarelse, medan de är i köttet, ska kunna uthärda hans närvaro i härlighetens värld.

119 Och härlighet och ära och herradöme tillkommer Gud och Lammet i evigheters evighet. Amen.