Tej Kev Pab Kawm
Daviv


Daviv

Ib tug vaj ntxwv hauv Ixayees thaum ub nyob hauv Phau Qub.

Daviv yog Yexais tus tub uas yog xeem Yudas. Nws yog ib tug tub hluas uas muaj siab loj heev uas tau tua ib tug tsov ntxhuav, ib tug dais, thiab cov neeg Filitees ib tug txiv neej uas loj heev hu ua Nkauli-am (1 Xam. 17). Tus Tswv xaiv Daviv los ua Ixayees tus vaj ntxwv. Ib yam li Xa-ules, thaum nws tiav txiv nws tau ua tej kev txhaum loj, tiam sis nws txawv Xa-ules, vim nws muaj peev xwm ua siab mos siab muag. Yog li ntawd nws thiaj tau txais kev zam txim, tsuas yog tshuav qhov uas nws muab Uliyas tua xwb (Q&K 132:39). Muab nws lub neej faib tau ua plaub ntu: (1) nyob hauv Npelehees, thaum nws yog ib tug neeg yug yaj (1 Xam. 16–17); (2) thaum nyob hauv Vaj Ntxwv Xa-ules lub tsev (1 Xam. 18:1–19:18); (3) thaum yog ib tug neeg khiav txim (1 Xam. 19:18–31:13; 2 Xam. 1); (4) thaum yog ib tug vaj ntxwv rau Yudas nyob hauv lub nroog Henploos (2 Xam. 2–4), thiab tom qab ntawd thaum yog tus vaj ntxwv rau tag nrho haiv neeg Ixayees (2 Xam. 5–24; 1 Vnt. 1:1–2:11).

Tau muaj ntau yam txoj hmoov tsis zoo tom qab Daviv ua txhaum txij thaum nws deev luag poj niam uas yog Npasenpas mus tau nees nkaum xyoo kawg hauv nws lub neej. Lub teb chaws ntawd vam meej heev thaum nws ua tus coj kav, tiam sis Daviv raug txom nyem ntau vim nws ua txhaum. Tej xeem neeg pheej muaj kev tsis sib haum xeeb, hais txog Axaloos thiab Adauniyas, txawm muaj kev ntxeev siab kom sib ntaus sib tua. Tej kev xwm txheej no twb yog ua raws li tej lus uas tus yaj saub Nathas hais qhia tseg txog Daviv vim nws ua txhaum (2 Xam. 12:7–13).

Txawm tias muaj tej kev xwm txheej no los, Daviv txoj kev kav teb kav chaw yog txoj kev kav teb chaws zoo tshaj plaws hauv cov neeg Ixayees zaj keeb kwm (1) nws coj tag nrho txhua xeem neeg los koom ib haiv neeg, (2) nws khaws tau tej yam khoom hauv lub teb chaws ntawd, (3) nws tau kho tsoom fwv muaj txheej txheem raws li txoj kev teev ntuj tseeb xwv kom Ixayees txoj kev cai yuav yog raws li Vajtswv lub siab nyiam. Yog li ntawd, yav tom ntej tib neeg xav tias Daviv txoj kev kav teb kav chaw yog tej xyoo zoo tshaj plaws thiab ua piv txwv txog lub caij nyoog zoo tshaj plaws thaum tus Mexiyas yuav los (Yay. 16:5; Yel. 23:5; Exk. 37:24–28).

Daviv lub neej qhia hais tias txhua tus neeg yuav tsum ua ncaj ncees tas lawv lub neej. Thaum nws tseem hluas, lawv hais tias nws yog ib tug txiv neej uas haum tus Tswv lub siab (1 Xam. 13:14); thaum nws loj hlob lawm, nws hais lus raws li tus Ntsuj Plig qhia thiab muaj kev tshwm sim ntau. Txawm li ntawd los nws raug txom nyem loj heev vim nws tsis ua raws li Vajtswv tej lus txib (Q&K 132:39).