Bibliotek
Lektion 33: 2 Nephi 17–20

Lektion 33

2 Nephi 17–20

Inledning

I 2 Nephi 17–20 skriver Nephi ner en skildring av hur Jesaja försöker övertyga Juda kung och hans folk att förlita sig på Gud i stället för på världsliga allianser. Jesaja profeterar med hjälp av sinnebilder om händelser på sin tid, om Jesu Kristi födelse och om de ogudaktigas undergång vid Herrens andra ankomst.

Lektionsförslag

2 Nephi 17–18; 19:1–7

Människorna i Juda rike förlitade sig inte på Jesus Kristus

Börja klassen med att be eleverna nämna så många beskrivande titlar för Jesus Kristus som de kan komma på. Skriv dem på tavlan. Be dem därefter läsa 2 Nephi 17:14. Lägg till titeln Immanuel till listan på tavlan eller ringa in den om den redan står där. Be eleverna hitta betydelsen av det här namnet i Matteus 1:23 eller i Handledning för skriftstudier.

  • Vad betyder titeln Immanuel? (”Gud med oss.”)

Framhåll att den verkliga betydelsen av Jesajas profetia om Immanuel återfinns i Matteus 1:18–25. Be en elev läsa det här skriftstället högt.

  • Hur har Jesajas profetia om Immanuel gått i uppfyllelse?

  • När har ni upplevt att Herren har varit Immanuel eller ”Gud med oss” i ert liv?

Berätta att 2 Nephi 19:6–7 är en av de mest bekanta profetiorna om Frälsaren. Läs det här skriftstället högt. Framhåll att det här skriftstället innehåller flera titlar för Jesus Kristus. (Om någon av titlarna inte redan står på tavlan lägger du till den till listan.)

  • Vilken av de här titlarna beskriver bäst hur ni känner för Frälsaren? Varför då?

Innan du håller resten av lektion ger du eleverna den historiska bakgrunden till 2 Nephi 17–18. Förklara att de här kapitlen ofta nämner tre små riken – Juda, Israel och Syrien – såväl som det mäktiga assyriska riket som ville erövra de tre mindre rikena. Be gärna eleverna slå upp de bibliska kartorna i slutet av tre–i–ett och titta på kartorna 1, 3 och 5 som visar de geografiska områden som nämns i dessa kapitel. Hjälp gärna eleverna förstå bakgrunden till de här kapitlen genom att visa följande översikt (efter Victor L. Ludlow, Isaiah: Prophet, Seer, and Poet [1982], s. 140). Hänvisa till den under lektionens gång.

Land

Juda

Syrien

Israel

Huvudstad

Jerusalem

Damaskus

Samaria

Område eller viktigaste stam

Juda

Aram

Efraim

Ledare

Ahas (kung), av Davids hus

Resin (kung)

Peka (kung), Remaljas son

Skriv allians på tavlan.

  • Vad är en allians? (Tänkbara svar: förbund, union eller pakt.)

  • Varför kan ett land tänkas vilja ingå en allians med andra länder?

Förklara att under profeten Jesajas predikoverksamhet i Juda rike ville Israels och Syriens kungar att kung Ahas skulle ingå en allians med dem mot de mäktiga assyrierna. När kung Ahas vägrade angrep Israel och Syrien Judariket för att tvinga till sig en allians och sätta upp en ny härskare på tronen (se 2 Nephi 17:1, 6). 2 Nephi 17–18 beskriver det råd som profeten Jesaja gav kung Ahas när kungen försökte avgöra hur han skulle försvara sitt rike mot hoten från Israel, Juda och Assyrien.

Be en elev läsa 2 Nephi 17:1–2 högt.

  • Vad tror ni menas med att Ahas ”hjärta skälvde, likaså hans folks hjärtan, som skogens träd skälver för vinden”? (Ahas och hans folk var ängsliga och osäkra på vad de skulle göra efter att Israel och Syrien hade angripit dem.)

Förklara att eftersom Ahas fruktade Israel och Syrien övervägde han att ingå en allians med Assyrien för att skydda sitt rike (se 2 Kung 16:7). Jesaja sade åt Ahas att om han i stället för att ingå politiska allianser skulle förlita sig på Herren så skulle Herren beskydda hans rike.

Be en elev läsa 2 Nephi 17:3–8 högt. (Förklara vid behov att uttrycket stumpar av rykande brandfacklor syftar på att facklorna snart ska slockna. Vad Herren i själva verket säger är: ”Oroa er inte för angreppet. De där två kungarna har inte mycket eld kvar.” Israel och Syrien hade förbrukat sina krafter. De skulle snart bli krossade av Assyrien och skulle inte längre utgöra något hot mot Juda.)

Be flera elever turas om att läsa högt ur 2 Nephi 17:9, 17–25. Be klassen vara uppmärksam på vad Herren sade skulle hända med folket i Juda om de förlitade sig på politiska allianser i stället för att förtrösta på honom.

  • Vad skulle hända enligt de här verserna om Ahas inte förlitade sig på Herren? (Juda skulle ödeläggas.)

Be en elev läsa 2 Nephi 17:10–12 högt. (Du kan behöva förklara att när Jesaja uppmanade Ahas att begära ett tecken så uppmanade han i själva verket Ahas att söka Herrens ledning när det gällde hans problem. När Ahas vägrade så sade han i själva verket att han inte behövde Guds hjälp och att han tänkte lita på sitt eget omdöme.

Be en elev läsa 2 Nephi 17:13–14 högt. Fäst elevernas uppmärksamhet på ordet Immanuel i 2 Nephi 17:14 och på dess betydelse: ”Gud med oss.”

  • Varför var det viktigt för Ahas att vilja att Gud skulle vara med honom i den svåra situation som landet befann sig i?

  • Varför är det viktigt för oss att vända oss till Herren i stället för att lita på vårt eget omdöme?

Läs 2 Nephi 18:5–8 för eleverna. När du läser vers 6 förklarar du att ordet Siloa ibland syftar på Jesus Kristus. När du läser vers 8 förklarar du uttrycket ”räcka ända upp till halsen” genom att framhålla att Juda huvud eller huvudstad var Jerusalem. Jesaja profeterade att assyrierna skulle rycka fram till Jerusalems murar, med andra ord till stadens hals. Den här profetian gick i uppfyllelse när 185 000 assyriska soldater ryckte fram mot Jerusalem, till stadens murar. Herren försvarade sitt folk genom att sända en ängel som förgjorde angriparna. (Se 2 Kung 19:32–35.)

Be eleverna läsa 2 Nephi 18:9–10 tyst för sig själva och leta efter Herrens varning till dem som ville förena sig och strida mot Juda.

  • Vad skulle hända med dem om de stred mot Juda?

  • Varför skulle dessa nationer krossas enligt 2 Nephi 18:10?

Påminn eleverna om att kung Ahas fruktade hotet från Israel och Syrien och övervägde att alliera sig med assyrierna. Be eleverna läsa 2 Nephi 18:11–13 tyst för sig själva.

  • Vad sade Herren i frågan om Juda skulle sammansvärja sig, eller ingå en allians, med assyrierna?

  • Vem sade Jesaja att folket skulle förlita sig på?

För att hjälpa eleverna tillämpa dessa kapitel på sig själva frågar du:

  • Vad finns det för faror med att hellre förlita sig på världslig makt och världsligt inflytande än att förtrösta på Herren? (Uppmuntra eleverna att tänka på situationer som skulle kunna fresta dem att göra val som grundar sig på rädsla.)

  • När vände ni er till Gud för att få styrka trots att ni till en början frestades att vända er till andra källor? Hur hjälpte Gud er? Vad lärde ni er av den erfarenheten?

Vittna om att Gud är med oss när vi förlitar oss på honom, också under svåra och ångestfyllda tider. (Skriv gärna den här principen på tavlan.)

2 Nephi 19:8–21; 20:1–22

Jesaja beskriver de ogudaktigas undergång vid Kristi andra ankomst

Sammanfatta den historiska bakgrunden till 2 Nephi 19–20 genom att förklara att Ahas förkastade Jesajas råd och valde att ingå en allians med Assyrien (se 2 Kung 16:7–20). Juda blev en lydstat och betalade skatt till Assyrien för att skyddas mot Syrien och Israel. Som Jesaja hade profeterat erövrade Assyrien dessa små riken: Damaskus (Syrien) år 732 f.Kr. och Samaria (Israel) 722 f.Kr. År 701 f.Kr. hade Assyrien invaderat hela Juda med undantag av Jerusalem.

Berätta att när Assyrien hade erövrat Syrien och Israel och belägrade Juda huvudstad Jerusalem, var Ahas inte längre Juda kung. En rättfärdig man som hette Hiskia hade övertagit tronen. Eftersom Hiskia förlitade sig på Herren försvarade Herren Jerusalem mot den assyriska härens belägring. En natt slog Herrens ängel assyriernas läger. På morgonen låg 185 000 soldater döda på marken (se 2 Kung 19:34–35; 2 Krön 32:21; Jes 37:36).

Jesajas profetior i 2 Nephi 19–20 koncentreras på de straff som skulle komma över Israel och Juda genom assyriernas hand. Jesaja varnade Israel och sade att de snart skulle drabbas av förgörelse och fångenskap, och han förutsade ett angrepp på Juda. De messianska profetiorna i 2 Nephi 17–18 utvecklas ytterligare i 2 Nephi 19–20. Profetian om Immanuel utvecklas i 2 Nephi 19 när Jesaja utlovar nytt ljus och en ny ledare: Hiskia, historiskt sett, och Messias, profetiskt sett. Det här är ett exempel på en profetia som går i uppfyllelse på två sätt. Det är också ett exempel på att en händelse tjänar som profetia om en framtida händelse. Jesajas profetia om Assyriens undergång i 2 Nephi 20 får symbolisera de ogudaktigas undergång vid Kristi andra ankomst.

Skriv följande skriftställehänvisningar på tavlan: 2 Nephi 19:12, 17, 21; 20:4. Låt eleverna hitta ett uttryck som upprepas i dessa verser. Skriv uttrycket på tavlan. (”På grund av allt detta vänder han inte bort sin vrede, utan hans hand är ännu utsträckt.” ) Förklara att de här verserna handlar om följderna för de människor som gör uppror mot Herren och vägrar att omvända sig. De visar Herrens missnöje med människor som fortsätter att synda.

Förklara att liknande ord används i andra skriftställen för att visa Herrens barmhärtighet mot dem som omvänder sig. Även om han är en rättvis Gud så är han också oändligt barmhärtig mot dem som kommer till honom. Be en elev läsa 2 Nephi 28:32 högt. Läs därefter följande uttalande av äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum:

”Till alla som tror att ni är förlorade eller utan hopp, eller som tror att ni alldeles för länge har gjort alldeles för mycket som var alldeles fel, till alla som oroar er för att ni sitter fast i snön på livets slätter med en trasig handkärra, ropar denna konferens ut Jehovas ständiga budskap: ’[Min] hand är ännu uträckt’ [se Jes 5:25; 9:17, 21]. ’Jag sträcker ut min arm till dem’, sade han, ’[och även om de] förnekar … mig … skall jag [ändå] vara barmhärtig mot dem … om de omvänder sig och kommer till mig. Ty min arm är utsträckt dagen lång, säger Herren, Härskarornas Gud’ [2 Nephi 28:32]. Hans nåd varar i evighet och hans hand är ännu uträckt. Hans kärlek är Kristi rena kärlek, den kärlek som aldrig sviker, det medlidande som består även när all annan styrka tynar bort [se Moroni 7:46–47]” (se ”Profeterna kommo åter i landet”, Liahona, nov. 2006, s. 106–107).

Be eleverna att med egna ord berätta om en sanning de lärt sig i de här verserna. (Förvissa dig om att eleverna förstår att Jesus Kristus är en domens och barmhärtighetens Gud. Han visar barmhärtighet mot alla som omvänder sig och håller hans bud.)

  • Hur skulle ni tillämpa den här principen i ert liv?

Jesaja förutsåg att Herrens folk skulle återvända till Herren i de sista dagarna och sluta att förlita sig på gudlösa förbindelser när det gäller trygghet och fred. Försäkra eleverna att när vi förlitar oss på Herren behöver vi inte vara rädda för de straffdomar som ska drabba människorna under den tid som föregår Kristi andra ankomst.

Kommentarer och bakgrundsinformation

2 Nephi 19:6–7. ”På hans axlar skall herradömet vila”

Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum skrev att även om vi ofta förknippar Jesajas profetia i 2 Nephi 19:6–7 med Kristi födelse så kommer den också gå i uppfyllelse vid tiden för tusenårsriket.

”Det faktum att herradömet skulle komma att vila på hans axlar bekräftar det som hela världen en dag ska erkänna – att han är herrarnas Herre och konungarnas Konung och att han en dag ska regera personligen över jorden och sin kyrka” (Christ and the New Covenant: The Messianic Message of the Book of Mormon [1997], s. 80).

Äldste Holland förklarade också betydelsen av de olika titlar som används om Herren Jesus Kristus i de här verserna:

”Som ’Underbar Rådgivare’ är han vår medlare, vår förespråkare som försvarar vår sak i himlens domstol. …

Naturligtvis är Kristus inte bara medlare, vilket Jesaja påpekade, utan också domare [se Mosiah 3:10; Moro. 10:34; Mose 6:57]. Det är i denna roll som domare som vi kan finna ännu större mening i Abinadis upprepade ord om att ’Gud själv’ ska komma ner för att återlösa sitt folk [Mosiah 13:28; se också Mosiah 13:34; 15:1; Alma 42:15]. Det är som om domaren i himlens stora rättssal – ovillig att be någon annan än sig själv bära de skyldiga människors bördor som sitter på de anklagades bänk – tar av sig ämbetsdräkten och kommer ner till jorden för att själv bära deras sår. Kristus som barmhärtig domare är ett lika vackert och underbart begrepp som Kristus som rådgivare, medlare och förespråkare.

’Mäktig Gud’ förmedlar någonting av Guds makt, styrka, allmakt och oövervinnliga inflytande. Jesaja ser honom som alltid i stånd att övervinna följderna av synd och överträdelse hos hans folk och för alltid triumfera över alla eventuella förtryckare av Israels barn.

’Evig Fader’ understryker den grundläggande läran att Kristus är en Fader – Skaparen av otaliga världar, Fadern till återställt fysiskt liv genom uppståndelsen, Fadern till evigt liv för sina andligen födda söner och döttrar och Den som företräder Fadern (Elohim) genom gudomligt förlänad myndighet. Alla bör sträva efter att födas av honom och bli hans söner och döttrar [se Mosiah 5:7].

Och med begreppet ’Fridsfurste’ gläder vi oss avslutningsvis åt att när Kungen kommer det då inte längre ska finnas några krig i människohjärtat eller bland världens nationer. Detta är en fredlig kung, kungen i Salem, den stad som senare skulle bli Jeru-Salem. Kristus bär frid åt dem som tar emot honom i jordelivet, vilken tidsålder de än lever i, och han bär frid åt alla i sitt tusenåriga härlighetsrike och rike därefter” (Christ and the New Covenant, s. 80–82).