Bibliotek
Lektion 98: Alma 41


Lektion 98

Alma 41

Inledning

Alma fortsatte att undervisa sin son Corianton om återställelseplanen och berättade att den inte bara innefattar kroppens uppståndelse utan också en andlig återställelse där vårt eviga tillstånd avspeglar våra handlingar och önskningar i jordelivet. Alma betonade att ogudaktighet aldrig leder till lycka.

Lektionsförslag

Alma 41

Alma undervisar Corianton om återställelseplanen

Be klassen fundera på hur någons handlingar kan tänkas påverkas av om han eller hon tror på följande påståenden (gör en paus efter varje påstående så att eleverna kan yttra sig):

Det finns inget liv efter döden.

Efter döden blir vi alla fullkomliggjorda oavsett våra gärningar på jorden.

I den slutliga domen lönas vi för våra goda gärningar och bestraffas för våra onda gärningar.

  • Varför är det viktigt att veta vad som händer med oss efter döden?

Påminn eleverna om att de i Alma 40 lärde sig vad Alma undervisade Corianton om i fråga om andevärlden, uppståndelsen och domen. Tala om att vi får veta i Alma 41 att det somliga sade om uppståndelsen förvirrade honom. Rikta elevernas uppmärksamhet på uttrycket ”helt gått vilse” i Alma 41:1 och be dem läsa den här versen och ta reda på vad som fick somliga att gå vilse.

  • Varför gick somliga bland folket vilse? (Förklara gärna att ”förvränga skrifterna” är att tolka dem på felaktigt sätt eller ändra innebörden.)

  • Vad sade Alma att han skulle förklara för Corianton?

När eleverna sagt rätt ord skriver du återställelse på tavlan. Tala om att återställelse innebär att återföra till eller bringa i ett tidigare tillstånd.

Berätta att Alma ville att Corianton skulle förstå att ”återställelseplanen” har två aspekter: en fysisk och en andlig (Alma 41:2). Be eleverna utforska Alma 41:2–5 tyst för sig själva och ta reda på vad som ska återställas till oss efter döden i fysiskt och andligt avseende. Föreslå gärna att eleverna markerar det de hittar.

  • Vad är den fysiska aspekten av återställelseplanen som nämns i Alma 41:2? (I uppståndelsen återställs anden till kroppen, och varje del av kroppen återställs.)

  • Vad är den andliga aspekten av återställelseplanen som beskrivs i Alma 41:3–5? (När eleverna besvarar frågan skriver du följande sanning på tavlan: Vi återställs antingen till lycka eller till elände alltefter våra gärningar och önskningar i jordelivet.)

Be eleverna föreställa sig att de undervisar en primärföreningsklass om de här verserna.

  • Hur skulle ni förklara läran om andlig återställelse så att barnen förstår den?

Påminn eleverna om att Corianton hade brutit mot kyskhetslagen och hade övergett sitt missionsuppdrag (se Alma 39:2–4).

  • Om Corianton hade haft rätt förståelse av läran om andlig återställelse, hur hade det kunnat hjälpa honom att göra bättre val? Hur kan en förståelse av den här läran påverka våra gärningar och önskningar?

Vittna om att den här läran är sann och det rättvisa i att Gud återställer var och en av oss till gott eller ont alltefter våra önskningar och gärningar.

Skriv följande fråga på tavlan: Vad händer om jag har syndat?

  • Vad får vi enligt återställelseplanen om vi har syndat?

  • Finns det något sätt på vilket dygd och lycka kan återställas till oss när vi har gjort orätt?

Be en elev läsa Alma 41:6–9 högt. Be klassen vara uppmärksam på vad vi kan göra så att dygd och lycka återställs till oss när vi har syndat. (Vi måste omvända oss och önska rättfärdighet livet ut.)

  • Vilka ord och uttryck i Alma 41:6–7 visar att vi är ansvariga för vad vi får i uppståndelsen. På vad sätt är vi våra egna domare? (Våra val i jordelivet avgör vilken slags dom vi får när vi står inför Gud.)

Påpeka att det finns de som tror att de kan återvända till Gud och bo hos honom utan att ta på sig ansvaret för sina handlingar. De säger ofta att deras syndiga val är kul. Ibland får man till och med intrycket att de som syndar är lyckliga.

Be eleverna ställa sig upp och läsa Alma 41:10 unisont. Påpeka att Alma 41:10 är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt. (Eftersom det här är ett nyckelskriftställe skulle du kunna låta dem upprepa det några gånger. Du skulle kunna fråga om någon i klassen kan läsa upp det utantill.) Därefter ber du dem att sätta sig ner. Skriv ”Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka” på tavlan.

  • Varför har ogudaktighet aldrig inneburit lycka?

  • Vad finns det för exempel på att Satan försöker få oss att bryta mot ett bud och tro att vi ändå kan vara lyckliga?

För att hjälpa eleverna inse skillnaden mellan flyktiga jordiska nöjen och njutningar och den lycka som Herren erbjuder oss, läser du följande uttalande av äldste Glenn L. Pace i de sjuttios kvorum:

”Livsstilar som alltid varit förbjudna av Gud och i många år oacceptabla i samhällets ögon, är nu tillåtna och understöds av samma samhälle. Medierna framställer dessa livsstilar på ett sådant sätt att de framstår som mycket eftersträvansvärda …

 Förväxla inte telestiala nöjen med celestial lycka och glädje. Förväxla inte brist på självdisciplin med frihet. Fullständig frihet utan lämpliga inskränkningar gör oss till slavar under våra lustar. Eftertrakta inte ett lägre och fattigare liv …

 Buden som vi har fått är inte givna av en känslokall Gud som vill hindra oss från att ha roligt, utan är givna av en kärleksfull himmelsk Fader som vill att vi ska vara lyckliga både här på jorden och i livet efter detta” (se ”De är egentligen inte lyckliga”, Nordstjärnan, jan. 1988, s. 36, 37).

Skriv följande uttalande på tavlan: Föreslå gärna att eleverna skriver det i sina skrifter bredvid Alma 41:10. (Uttalandet står i ”To ’the Rising Generation’”, New Era, juni 1986, s. 5.)

”Du kan inte göra fel och ändå känna dig väl till mods. Det är omöjligt!” (president Ezra Taft Benson)

Berätta för eleverna att Alma 41:11 förklarar varför det är omöjligt att vara verkligt lycklig när man gör fel val. Skriv följande på tavlan (gärna före lektionen) eller på ett utdelningsblad till varje elev. Dela upp eleverna två och två och be dem para ihop varje uttryck ur Alma 41:11 med motsvarande innebörd. Be dem också diskutera dithörande frågor.

Uttryck i Alma 41:11 som beskriver detta att vara i ett ”naturligt tillstånd”

Innebörd

  1. ”I ett köttsligt tillstånd”

  1. Begränsade och nedtyngda av våra synder

  1. ”I bitterhetens galla och i ondskans bojor”

  1. Har inte Guds välsignelser och ledning; har mist den Helige Andens sällskap

  1. ”Utan Gud i världen”

  1. Styrda av köttets vilja

I den här versen ser vi att ”Guds natur” är ”lyckans natur”. Vad lär er det här om varför synd strider mot lyckans natur.

Vad finns det för exempel på varför människor kommer i ett tillstånd av olycka?

(Svar: 1-c, 2-a, 3-b)

För att hjälpa eleverna förstå hur detta att leva kvar i ett naturligt tillstånd innefattas i läran om återställelse, ber du en elev läsa Alma 41:12. Efter att eleven läst versen ställer du Almas fråga. Be därefter eleverna läsa Almas svar på frågan i Alma 41:13. (Föreslå gärna att de markerar vad Alma sade skulle återförenas enligt återställelseplanen.)

Be eleverna föreställa sig att de har en kamrat som väljer att handla mot Herrens bud men ändå vill att rättfärdighet ska återställas till honom eller henne. Be eleverna att förklara läran om återställelse för någon annan i klassen, som spelar den kamraten, med hjälp av Alma 41:12–13. (Eleverna kan göra det med egna ord eller med hjälp av det som står på tavlan: ”Vi återställs antingen till lycka eller till elände alltefter våra gärningar och önskningar i jordelivet.”)

Visa eleverna en bumerang eller rita en på tavlan.

Fråga eleverna vad en bumerang gör om man kastar den på rätt sätt. (Den återvänder till kastaren.) Be eleverna läsa Alma 41:14–15 tyst för sig själva och fundera på hur bumerangen illustrerar sanningarna i de här verserna. (Du skulle kunna föreslå att eleverna markerar verserna.) Be eleverna delge sina tankar.

  • Vad hoppas ni få av andra och av Herren i det här livet och i nästa? (I svaren skulle kunna ingå: vänlighet, barmhärtighet och kärlek. Kanske kan du skriva elevernas svar på tavlan.)

  • När har ni visat andra godhet, barmhärtighet eller vänlighet och senare fått det i retur?

Uppmuntra eleverna att sätta som mål att handla på ett sätt och utveckla egenskaper som avspeglar vad de hoppas ska återställas till dem i det här livet och i nästa. Vittna om den lycka vi får när vi handlar rättfärdigt.

Nyckelskriftställe – Alma 41:10

Obs: Med tanke på lektionens karaktär och utsträckning vore det kanske bättre att göra den här aktiviteten en annan gång, när ni har tid över.

Skriv följande på tavlan: … inneburit lycka.

Be eleverna att föreslå en omvänd form av läran i Alma 41:10 så att det i stället handlar om rättfärdighet och dess följd. (Till exempel: ”Rättfärdighet har alltid inneburit lycka.”) Be sedan eleverna nämna rättfärdiga gärningar som de tycker skulle passa in i den ofullständiga meningen på tavlan. (Till exempel: ”Att tjäna andra har alltid inneburit lycka.”) Fråga eleverna om de kan vittna om att någon av de här rättfärdiga gärningarna leder till lycka. Efter att några elever har berättat om sina erfarenheter och burit vittnesbörd, uppmuntrar du eleverna att på ett kort eller papper som de kan stoppa i fickan skriva en eller två rättfärdiga gärningar som de kan göra under veckan för att bli lyckligare. Uppmuntra dem att bära med sig det de skrivit som en påminnelse och att berätta om sina erfarenheter under de närmaste dagarna.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Alma 41:10. Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka

Följande uttalande i Stå fast i din tro betonar att man kan ha roligt och finna lycka på rättfärdiga sätt:

”Många försöker finna lycka och självförverkligande i sådant som strider mot Herrens bud. De bortser från Guds plan för dem och förkastar den enda källan till sann lycka. De ger efter för djävulen, som ’strävar efter att göra alla människor lika olyckliga som han själv är’ (2 Ne. 2:27). Slutligen lär de sig sanningen i Almas varning till sin son Corianton: ’Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka’ (Alma 41:10). …

I ditt sökande efter lyckan bör du minnas att den enda vägen till verklig lycka är att leva efter evangeliet. Du finner frid och evig lycka när du strävar efter att hålla buden, ber om styrka, omvänder dig från dina synder, deltar i sunda aktiviteter och utför meningsfullt tjänande. Du lär dig då ha roligt inom de gränser som satts upp av en kärleksfull himmelsk Fader” (se Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet [2004], s. 63).

Alma 41:10–11. Alla människor är i ”ett naturligt tillstånd”

President David O. McKay sade att vi har en tvåfaldig natur och förmågan att genom självbehärskning välja lycka:

Det för med sig glädje och lycka att leva ärligt och moraliskt rent, medan däremot överträdelser av moraliska och samhälleliga lagar endast resulterar i otillfredsställelse, sorg och, i extremfall, förnedring.

Människan har en tvåfaldig natur – den ena är besläktad med det jordiska eller animala livet, den andra, det andliga livet, är besläktad med det gudomliga. Människans kropp är därför bara den byggnad i vilken hennes ande bor. Många, alldeles för många, är benägna att betrakta kroppen som människan och följaktligen inrikta sina ansträngningar på att tillfredsställa kroppens lustar, begär och lidelser. Alltför få inser att den verkliga människan är en odödlig ande, det vill säga ’intelligens, eller sanningens ljus’, och att den levde som ett individuellt väsen innan kroppen föddes, och att detta andeväsen, med alla dess särskiljande drag, fortsätter efter det att kroppen upphört att reagera på sin jordiska omgivning.

Om en människa nöjer sig med vad vi kallar det animala livet, nöjer sig med vad det animala livet kan ge henne, och utan motstånd ger efter för sina begär och lidelser och glider allt djupare ner i den kroppsliga njutningens värld, eller om hon genom självbehärskning höjer sig till intellektuella, moraliska och andliga njutningar, beror på vilka slags val hon gör varje dag, nej, varje timme av sitt liv” (Conference Report, apr. 1967, s. 6–7).

Alma 41:11. ”Som strider mot lyckans natur”

Äldste F. Enzio Busche i de sjuttios kvorum förklarade att studiet av Herrens smorda tjänares ord hjälper oss att märka när vi glider in ett tillstånd som strider mot lyckans natur:

”Vi är alla benägna att då och då befinna oss i ett tillstånd som strider mot lyckans natur, och inte nödvändigtvis för att vi skulle ha eftersträvat ogudaktighet eller orättfärdighet i fullt mått. Men så länge vi befinner oss i detta jordiska prövotillstånd kan den onde påverka oss. Vi har kanske blivit lite sorglösa. Vi har kanske försummat vårt förhållande till våra närmaste. … Vi har kanske tillåtit små ovanor eller fel attityder att få rum i vårt liv. Eller kanske vi till och med i viss mån har förlorat förståelsen för vikten av att noggrant hålla ett förbund. Om så är, befinner vi oss i ett farligt tillstånd. Vi måste bli medvetna om det. Vi kan inte tillåta oss att ignorera situationen. Vi kanske märker att vi en tid inte är riktigt glada, att vi hela tiden måste tvinga oss själva att le, eller vi kanske är i ett tillstånd som närmar sig depression. … Men även om vi kan lura andra, så kan vi inte lura oss själva, och vi kan inte heller lura Herren. …

Evangeliet i dess fullhet predikas överallt i världen av Herrens smorda tjänare för att alla ska bli medvetna om sitt tillstånd. För att kunna vara nära Herrens smordas ord är det nödvändigt att läsa och noga studera skrifterna med iver och hängivenhet. …

Herren vill inte att vi ska bli medvetna om vårt tillstånd av intighet och elände (se Mosiah 4:11; Alma 26:12; Hel. 12:7; Mose 1:10) först på domens dag. Nu och varje dag i vårt dödliga liv vill han skärpa vår medvetenhet, så att vi blir vår egen domare när han kallar oss till en kontinuerlig omvändelseprocess” (”Universitetet för evigt liv”, Nordstjärnan, juli 1989, s. 64, 65).

Alma 41:11. Vi kan förändra vår natur genom Kristi nåd

Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:

”Kärnan i Jesu Kristi evangelium innefattar en fundamental och bestående förändring i vårt hela väsen, en förändring som möjliggörs genom att vi litar till ’den helige Messias förtjänster och barmhärtighet och nåd’ (2 Ne. 2:8). När vi väljer att följa Mästaren väljer vi att förändras – att andligen födas på nytt” (se ”Vi måste födas på nytt”, Liahona, maj 2007, s. 20).