Bibliotek
Lektion 53: Mosiah 3


Lektion 53

Mosiah 3

Inledning

Kung Benjamin fortsatte talet till sitt folk med att berätta vad en ängel hade sagt till honom om Jesu Kristi jordiska verksamhet. Kung Benjamin vittnade om att de som syndat kan få frälsning genom tro på Jesus Kristus och omvändelse. Han sade också att om någon ”ger efter för den Helige Andens maningar och lägger av den naturliga människan” så blir han eller hon ”en helig genom Herren Kristi försoning” (Mosiah 3:19).

Lektionsförslag

Obs: Om du under förra lektionen uppmuntrade eleverna att tillämpa och lära sig Mosiah 2:17 utantill, fundera då på att under lektionens gång ge dem tillfälle att kortfattat berätta om sina upplevelser. Men se till att det blir tillräcklig tid över att diskutera lärosatserna och principerna i Mosiah 3.

Mosiah 3:1–10

Kung Benjamin berättar vad en ängel sagt till honom om Jesu Kristi försoning

Visa ett tomt glas och ett kärl med vatten. Be en elev visa hur mycket vatten han eller hon skulle hälla upp åt någon som bara vill smaka på det. Låt eleven sedan visa hur mycket vatten han eller hon skulle hälla upp åt någon som vill släcka sin törst. Be eleverna begrunda följande fråga:

  • Om vattnet står för glädje, hur mycket skulle du då vilja ha i ditt glas?

Tala om för eleverna att läran i Mosiah 3 hjälper dem förstå hur de kan fyllas av glädje.

Be en elev läsa Mosiah 3:2–5 högt. Be klassen vara uppmärksam på källan till kung Benjamins budskap i Mosiah 3.

Betona att Mosiah 3 innehåller en ängels tillkännagivelse om ”glada [budskap] om stor glädje” (Mosiah 3:3). Be några elever turas om att högt läsa ur Mosiah 3:5–10. Be klassen vara uppmärksam på ord eller uttryck som hjälper dem att förstå och uppskatta Jesu Kristi mission bättre. Föreslå gärna att de markerar dessa ord och uttryck. Låt några av eleverna få berätta vilka ord och uttryck de hittat.

  • Vad hjälper er Mosiah 3:7 förstå om Frälsarens mission?

  • Varför tror ni ängeln sade att det här budskapet skulle ge stor glädje?

Be eleverna att i sina skriftdagböcker eller studieanteckningsböcker sammanfatta Mosiah 3:5–10 i en enda mening. Efter att eleverna haft tillräcklig tid att skriva ber du några av dem berätta vad de skrivit. Elevernas sammanfattningar bör visa att de förstår ängeln budskap att Jesus Kristus led så att vi kan bli frälsta från våra synder.

Följ gärna upp elevernas svar med den här frågan:

  • Vad känner ni när ni tänker på vad Frälsaren har gjort för er?

För att hjälpa eleverna få djupare insikt i Frälsarens lidande läser du följande uttalande av James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum:

”Kristi ångest i örtagården, både dess intensitet och orsak, är ofattbar för det begränsade mänskliga förnuftet … Han led och dignade under en börda så ohygglig, att ingen annan på jorden ens skulle kunna föreställa sig något sådant. Det var inte en fysisk smärta och inte enbart en psykisk tortyr, som gjorde, att blod sipprade fram ur varje por, utan det var själsliga kval han led, en andlig pina, som endast Gud var i stånd att erfara … I denna ångestfyllda stund mötte Kristus och övervann alla de fasor, som Satan, ’denna världens furste’, kunde frammana … På något sätt, som var faktiskt, förfärligt och verkligt, ehuru ofattbart för människan, tog Frälsaren på sig människosläktets syndabörda alltifrån Adams dagar till världens ände” (Jesus Kristus, s. 600–601).

Mosiah 3:11–27

Kung Benjamin vittnar om att vi genom Jesu Kristi försoning kan lägga av den naturliga människan och bli heliga

Tala om för eleverna att kung Benjamin berättade vad ängeln sade om skilda grupper av människor och hur Jesu Kristi försoning är tillämplig på varje grupp. Skriv följande frågor på tavlan. Be eleverna läsa Mosiah 3:11–13, 16 tyst för sig själva och leta efter svar på dessa frågor:

Hur är försoningen tillämplig:

På dem som dör utan kännedom om evangeliet?

På dem som gör uppror mot Gud och syndar medvetet?

På barn som dör innan de uppnått ansvarighetsåldern?

När eleverna haft tillräcklig tid att läsa ber du dem berätta vad de kommit fram till. (För att hjälpa dem besvara den första frågan kan du gärna låta dem läsa Läran och förbunden 137:7–10, och för den tredje frågan Moroni 8:8, 17 och Läran och förbunden 29:46–47.)

Läs följande uttalande av äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum om försoningens inverkan på alla vår himmelske Faders barn:

”Vi … läs[er] att ’hans blod sonar … deras synder som … har dött utan att känna till Guds vilja rörande dem eller som har syndat ovetande’ (Mosiah 3:11). Likaså ’sonar Kristi blod [för små barn]’ (Mosiah 3:16). Denna lära att försoningens makt ger alla uppståndelsens och renhetens gåva, motsäger påståendet att Guds nåd endast kan frälsa ett utvalt fåtal. Han nåd är till för alla. Denna lära i Mormons bok utvidgar vår syn och ökar vår kunskap om Guds allomfattande kärlek och hans försonings universella inverkan på alla människor överallt” (se ”Alla människor överallt”, Liahona, maj 2006, s. 77).

  • Vilken princip lär vi oss i Mosiah 3:12 om hur försoningen är tillämplig på oss? (Vi blir frälsta från våra synder när vi utövar tro på Jesus Kristus och omvänder oss.)

  • Vad händer enligt den här versen med dem som väljer att inte utöva tro på Jesus Kristus och omvända sig?

Framhåll att Mosiah 3:19 är ett nyckelskriftställe. (Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt.) Fäst också elevernas uppmärksamhet på Mosiah 3:19 och hur ängeln använder uttrycket ”den naturliga människan”. För att hjälpa eleverna förstå det här uttrycket läser du följande förklaring i Handledning för skriftstudier:

En naturlig människa ”är en person som väljer att påverkas av köttets begär, lustar, önskningar och känslor hellre än av den Helige Andens maningar. En sådan människa förstår det fysiska men inte det andliga. Alla människor är köttsliga, eller dödliga, till följd av Adams och Evas fall. Var och en måste födas på nytt genom Jesu Kristi försoning” (Handledning för skriftstudier, ”Naturliga människan, Den”, scriptures.lds.org).

Skriv följande frågor på tavlan. Låt eleverna utforska Mosiah 3:19 tyst för sig själva och leta efter svar på frågorna.

Hur beskrev ängeln den naturliga människans relation till Gud?

Hur lägger vi av den naturliga människan enligt den här versen?

Framhåll att man genom Jesu Kristi försoning inte endast lägger av ”den naturliga människan” utan också blir ”en helig”. Förutom att frälsa oss från våra synder gör Frälsaren oss till bättre människor än vi någonsin kan bli av egen kraft. Han hjälper oss att bli mer lika honom. För att hjälpa eleverna förstå den här läran läser du följande uttalande av äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum:

”Lägg märke till att både oskyldiga händer och rent hjärta krävs för att man ska få gå upp på Herrens berg och träda in i hans helgedom [se Ps 24:3–4].

Bild
Äldste David A. Bednar

Vi får oskyldiga händer i en process som består i att vi avkläder oss den naturliga människan samt genom Frälsarens försoning övervinner synd och dåligt inflytande i vårt liv. Vårt hjärta renas när vi får hans stärkande kraft att göra gott och bli bättre. Alla våra värdiga önskningar och goda gärningar, hur nödvändiga de än må vara, kan aldrig ge oss oskyldiga händer och rent hjärta. Det är Frälsarens försoning som ger oss den både renande och återlösande kraft som hjälper oss att övervinna synd och den helgande och stärkande kraft som hjälper oss att bli bättre än vi någonsin skulle kunna bli genom att enbart förlita oss på vår egen kraft. Den oändliga försoningen är både till för syndaren och den heliga i oss” (”Oskyldiga händer och rent hjärta”, Liahona, nov. 2007, s. 82).

För att hjälpa eleverna sammanfatta de lärosatser de lärt sig i Mosiah 3:19 ställer du följande fråga:

  • Vilka sanningar i evangeliet hittar ni i Mosiah 3:19?

Bland de sanningar som eleverna kan nämna ingår följande lärosatser:

Den naturliga människan är en fiende till Gud.

När vi ger efter för den Helige Andens maningar, lägger vi av den naturliga människan.

Genom Jesu Kristi försoning kan vi lägga av den naturliga människan och bli heliga.

Be eleverna att i sina skriftdagböcker besvara en av följande frågor. (Skriv gärna de här frågorna på tavlan före lektionen eller på ett utdelningsblad eller läs dem långsamt så att eleverna kan skriva dem i sina skriftdagböcker.)

  • Vad kan du göra för att i högre grad ge efter för ”den Helige Andens maningar”? Vad tänker du göra den närmaste veckan för att förbättra dig inom det här området?

  • Vilket av barnets egenskaper som räknas upp i Mosiah 3:19 behöver du mest av allt utveckla? Vad tänker du göra den närmaste veckan för att utveckla den egenskapen?

För att hjälpa eleverna att bättre förstå och uppskatta Frälsarens försoning läser du Mosiah 3:23–26 för dem. Förklara att uttrycket ”Guds vredes bägare” i vers 26 syftar på det lidande som drabbar dem som medvetet syndar och inte omvänder sig. Be därefter en elev läsa Läran och förbunden 19:16–19. Be eleverna lyssna efter ordet kalken i vers 18. En kalk är en större bägare.

  • Vad har Jesus Kristus gjort så att vi inte måste dricka ur ”Guds vredes bägare”? (Han har själv druckit ur den och tagit på sig straffet för våra synder. Om vi verkligen omvänder oss behöver vi inte utstå det straffet.)

Avsluta med att bära vittnesbörd om sanningarna som togs upp i den här lektionen.

Nyckelskriftställe – Mosiah 3:19

För att hjälpa eleverna lära sig Mosiah 3:19 utantill delar du upp dem i par. Be klasskamraterna i varje par högt läsa Mosiah 3:19 på följande sätt: en av dem läser det första ordet, den andra det andra ordet, den första det tredje ordet och så vidare. Be dem upprepa det här några gånger. Du kan gärna variera det hela genom att låta kamraterna läsa två eller tre ord åt gången i stället för bara ett.

Repetitionen av den här aktiviteten hjälper eleverna att bekanta sig med versens innehåll och gör det lättare för dem att lära sig hela versen utantill. Uppmana dem att slutföra inlärningen av Mosiah 3:19 på egen hand.

Obs: Med tanke på lektionens karaktär och utsträckning kan du gärna använda den här aktiviteten en annan gång, när ni har tid över.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Mosiah 3:5–11. Lära sig om Jesu Kristi försoning

Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum sade att vi bör försöka förstå allt vi kan om Jesu Kristi försoning:

”Ingen av oss kan någonsin under jordelivet helt uppskatta vidden av försoningens välgörande följder.

Det finns ett tvingande behov för var och en av oss att stärka vår insikt om vikten av Jesu Kristi försoning, så att den blir till en orubblig grund som vi bygger vårt liv på. När världen alltmer förlorar grundläggande normer, och när heder, dygd och renhet alltmer kastas åt sidan för att tillfredsställa begären, kommer vår insikt om och tro på Jesu Kristi försoning att ge oss den styrka och förmåga vi behöver för att få framgång i livet. Den kommer också att skänka oss tillförsikt under prövningens stunder och frid i orostider.

Jag uppmanar er allvarligt att etablera en personlig studieplan för att bättre förstå och uppskatta de ojämförliga, eviga och oändliga följderna av Jesu Kristi fullkomliga utförande av sin gudomligt givna kallelse som vår Frälsare och Återlösare. Djup personlig begrundan av skrifterna tillsammans med sökande, innerlig bön stärker er insikt om och uppskattning av hans ovärderliga försoning. Ett annat mäktigt sätt att lära sig om Jesus Kristus och hans försoning är genom regelbundna tempelbesök” (”Han lever! Ära ske hans namn!” Liahona, maj 2010, s. 77).

Mosiah 3:19. Sakramentet och att bli en helig

Äldste Quentin L. Cook i de tolv apostlarnas kvorum har förklarat länken mellan sakramentet och vår strävan att bli ”en helig genom Herren Kristi försoning” (Mosiah 3:19):

”Sakramentsmötet är det allra heligaste av kyrkans möten. Efter sin uppståndelse instiftade Frälsaren sakramentet bland nephiterna. Om vi vill vara hans lärjungar och hängivna medlemmar av hans kyrka måste vi minnas och vörda sakramentet. Det låter var och en av oss att med förkrossat hjärta och botfärdig ande uttrycka vår villighet att följa Frälsaren, omvända oss och bli en helig genom Kristi försoning” (”Vi följer Jesus Kristus”, Liahona, maj 2010, s. 84).