Bibliotek
Lektion 75: Alma 9–10


Lektion 75

Alma 9–10

Inledning

Alma och Amulek hade föga framgång när de predikade för folket i Ammonihah eftersom Satan hade ”fått ett fast grepp om folkets hjärtan” (se Alma 8:9). Många av dem hade förhärdat sina hjärtan mot evangeliet och avvisade Almas och Amuleks inbjudan till dem att omvända sig, men Alma och Amulek fortsatte trofast att kalla dem till omvändelse. De vittnade för dem och sade att eftersom folket hade blivit undervisade om sanningen och upplevt Guds makt, förväntade sig Herren att de skulle vara rättfärdigare än lamaniterna, som inte hade blivit undervisade om sanningen. Alma och Amulek sade att om folket i Ammonihah inte omvände sig så skulle de förgöras. De undervisade folket om att återlösning bara var möjlig genom Jesus Kristus.

Lektionsförslag

Alma 9

Alma varnar folket i Ammonihah och säger att de måste omvända sig och bereda sig för Jesu Kristi ankomst

Beskriv följande scenario: Två elever kommer till skolan och får veta att de har ett prov samma dag. Den ena eleven har varit i skolan varje dag, den andra eleven har inte varit i skolan på två veckor på grund av sjukdom.

  • Vem av eleverna tror ni gör bättre ifrån sig på provet?

Be eleverna ögna igenom Alma 9:1–7 och leta efter ord och uttryck som visar i vilken grad folket i Ammonihah kände till evangeliet och Guds makt. Be dem berätta vad de hittat.

Be flera elever turas om att läsa högt ur Alma 9:8–13. Be klassen vara uppmärksam på ord och uttryck som visar huruvida dessa människor hade blivit undervisade om evangeliet eller kände till Guds makt. (I svaren bör ingå: ”ni har glömt” och ”kommer ni inte ihåg”.)

  • Hade folket i Ammonihah någonsin blivit undervisade om evangeliet eller om Guds makt?

  • Vad finns det för orsaker till att människor som blivit undervisade om evangeliet glömmer vad de har lärt sig eller inte förstår det de fått undervisning om?

Be eleverna ögna igenom Alma 8:9, 11, 9:5, 30 och 12:10–11 och leta efter ord och uttryck som visar varför folket i Ammonihah hade glömt eller inte förstod det som de hade blivit undervisade om. ”Satan [hade] fått ett fast grepp om [deras] hjärtan”, ”[de] förhärdade … sina hjärtan”, ”de var ett hårdhjärtat och styvnackat folk”, ”[deras] hjärtan har varit storligen förhärdade mot Guds ord”.)

Skriv följande uppställning på tavlan och be eleverna skriva av den i sina skriftdagböcker eller studieanteckningsböcker. (Se till att det finns tillräcklig plats att skriva.)

Folkets andliga bakgrund

Vad Herren förväntade sig av folket, vad Herren lovade folket

Lamaniter (Alma 9:14–17)

Folket i Ammonihah (Alma 9:18–24)

Dela upp eleverna i par. Be varje par fylla i uppställningen med hjälp av skriftställehänvisningarna. När de är klara låter du dem skriva en mening under sina uppställningar som sammanfattar vad de lärt sig. Be några elever berätta vad de har skrivit. Även om eleverna kanske formulerar sina svar på olika sätt, bör deras svar återspegla följande sanning: Herren förväntar större lydnad av dem som har fått kunskap om evangeliet och fått dess välsignelser. För att hjälpa eleverna förstå hur den här principen är tillämplig i deras liv, ställer du följande frågor:

  • Varför tror ni att Herren förväntade sig mer av folket i Ammonihah?

  • Varför är det rimligt att Herren förväntar sig mer av dem som har fått kunskap om evangeliet och fått dess välsignelser?

Framhåll orden ”ett folk så storligen gynnat av Herren” i Alma 9:20. (Du skulle kunna föreslå att eleverna markerar det uttrycket.)

  • På vad sätt är medlemmar i kyrkan i vår tid ”ett folk så storligen gynnat av Herren”?

  • Vilka gåvor och välsignelser hade nephiterna, och därmed folket i Ammonihah, upplevt enligt Alma 9:19–23 därför att de var Herrens förbundsfolk?

  • Vilka gåvor och välsignelser har ni upplevt därför att ni är medlemmar i Herrens kyrka?

  • Vad förväntar sig Herren till exempel av oss på grund av de gåvor och välsignelser som han har gett oss?

Be hälften av klassen studera Alma 9:24–27 och den andra hälften Alma 9:28–30. Alla tyst för sig själva. Be dem sammanfatta skriftställena med egna ord. Skriv följande frågor på tavlan som vägledning för dem när de gör sina sammanfattningar:

Vilka belägg finner du i de här verserna för att Herren förväntar sig större lydnad av dem som har större kunskap om evangeliet?

Vilka välsignelser påminde Alma folket om att de kunde få?

Vad sade Alma att folket behövde göra för att få de här välsignelserna?

När eleverna haft tillräcklig tid att läsa ber du en elev från vardera gruppen att sammanfatta skriftställena de studerade. Fråga sedan klassen:

  • Hur förblir vi trogna det ljus och den kunskap vi fått? (Eleverna kanske nämner: studera skrifterna, tacka Gud för våra välsignelser, bära vittnesbörd regelbundet, gå i kyrkan varje vecka, föra dagbok och så vidare.)

Alma 10:1–12

Amulek hörsammar Herrens kallelse och bekräftar Almas gudomliga kall

Berätta att efter att Alma hade talat till folket var de uppretade och ville kasta honom i fängelse. Amulek steg modigt fram och började predika för folket och fogade sitt vittnesbörd till Almas. (Se Alma 9:31–34.) Sammanfatta Alma 10:1–4 genom att berätta att Amulek var ättling till Nephi. Han var flitig och hade lyckats skaffa sig ansenliga rikedomar. Han var välkänd och ”med icke ringa anseende” bland sina många släktingar och vänner (se Alma 10:4). Men han levde inte efter evangeliets sanningar som han hade fått undervisning om.

  • Varför tror ni att det kan ha varit bra att Amulek som var välkänd åtföljde Alma?

Fråga eleverna hur de vaknade i morse. (Väcktes de till exempel av en väckarklocka eller av någon i familjen. Om du har en väckarklocka eller en bild av en väckarklocka, fundera då på att visa den.) Fråga eleverna hur många av dem som behövde flera väckningar för att komma ur sängen.

Be en elev läsa Alma 10:5–6 högt. Be klassen vara uppmärksam på Amuleks reaktion på ”väckningarna” från Herren – Herrens kallelser.

  • Vad tror ni Amulek menade när han sade ”jag ville inte lyssna” och ”jag ville … inte veta”?

  • Hur kallar Herren på oss? (Bland annat genom den Helige Andens maningar, genom föräldrars eller kyrkoledares undervisning, genom uppgifter i kyrkan.)

Be eleverna läsa Alma 10:7–10 tyst för sig själva och leta efter huvudpunkterna i Amuleks inledande vittnesbörd till folket.

  • Hur hade Amuleks upplevelser förberett honom för att stå som ytterligare ett vittne om Almas budskap till folket i Ammonihah?

  • Hur tror ni att Amuleks beslut att lyda gjorde stor skillnad i hans liv?

Be en elev läsa Alma 10:11–12 högt, och be klassen vara uppmärksam på hur andra påverkades av Amuleks beslut att hörsamma Herrens kallelse. Be dem berätta vad de fick veta.

Skriv följande princip på tavlan: När vi hör och följer Herrens kallelse blir vi och andra välsignade. (Du skulle kunna föreslå att eleverna skriver den här principen i sina skrifter bredvid Alma 10:11–12.) För att hjälpa eleverna inse att det här är en sann och viktig princip, ställer du följande frågor:

  • När har ni upplevt att ni blev välsignade därför att ni hörsammade en kallelse från Herren?

  • Hur har andra blivit välsignade därför att ni eller någon annan följde Herrens kallelse?

  • Hur påverkar de här upplevelserna er önskan att lyssna efter och lyda Herrens kallelser?

Alma 10:13–32

Amulek bemöter dem som vänder sig emot honom och uppmanar folket att omvända sig

Skriv följande reaktioner på tavlan:

  1. Bli arg och inta en försvarsattityd

  2. Tvivla på betydelsen av rådet

  3. Kritisera den som gav rådet

  4. Ifrågasätta eller debattera rådet

  5. Lyssna ödmjukt och lyda

Be eleverna att tyst begrunda vilken av reaktionerna på tavlan som mest påminner om hur de själva skulle reagera om en förälder eller ledare i kyrkan skulle tillrättavisa dem eller be dem ändra något de gör.

  • Vad kan det finnas för orsaker till att människor reagerar så här när de blir tillrättavisade?

Skriv följande skriftställehänvisningar på tavlan: Alma 9:2–3; Alma 9:4–5; Alma 10:13, 16–17; Alma 10:24, 28–30

Be eleverna välja ett av skriftställena på tavlan och studera det på egen hand. Be dem leta efter hur det här skriftstället beskriver hur folket i Ammonihah reagerade på Almas och Amuleks budskap. Be dem också välja den reaktion på tavlan som mest liknar folkets reaktion. Efter att de haft tillräcklig tid ber du dem förklara vilken reaktion på tavlan som bäst motsvarar det skriftställe de studerade.

  • Varför är de fyra första reaktionerna på tavlan farliga i andligt avseende?

Be några elever turas om att läsa högt ur Alma 10:19–23. Uppmuntra eleverna att vara uppmärksamma på vad Alma sade om följderna av synd och att driva ut de rättfärdiga.

För att hjälpa eleverna tänka på de destruktiva följderna av att inte omvända sig från sina synder, läser du följande uttalande av president Gordon B. Hinckley:

Bild
President Gordon B. Hinckley

”Det finns så mycket ondska överallt. Frestelsen, med alla sina lockande inflytelser, finns överallt omkring oss. Vi förlorar tyvärr några till dessa förgörande krafter. Vi sörjer över var och en som går förlorad. Vi räcker ut handen för att hjälpa dem, att rädda dem, men i alltför många fall tillbakavisas vår vädjan. Tragisk är den väg de följer. Det är den väg som leder till undergång” (”Mitt vittnesbörd”, Liahona, juli 2000, s. 83).

  • Vad drabbas enskilda eller grupper av för destruktiva följder när de inte håller Guds bud?

I mån av tid ber du eleverna besvara följande fråga skriftligt:

  • Hur kan sanningarna som du lärt dig under den här lektionen bli till välsignelse för dig?

Kommentarer och bakgrundsinformation

Alma 9:19–23. ”Efter att ha fått sig så mycket ljus och så stor kunskap given”

Folket i Ammonihah riskerade att drabbas av värre följder på grund av sin ogudaktighet än lamaniterna eftersom de hade fått större kunskap om evangeliet. Följande uttalande av syster Sheri L. Dew, som verkade som medlem i Hjälpföreningens generalpresidentskap, syftar på kyrkans kvinnor men gäller för alla kyrkans medlemmar:

Vi är unika. Vi är unika på grund av våra förbund, våra andliga förmåner och ansvaret som hör samman med båda. Vi har begåvats med kraft och fått den Helige Andens gåva. Vi har en levande profet, förrättningar som binder oss till Herren och till varandra, och vi har prästadömets makt ibland oss. Vi förstår var vi är i den stora lycksalighetsplanen. Och vi vet att Gud är vår Fader, och att hans Son är vår outtröttlige förespråkare.

Med dessa förmåner följer ansvar, ’ty av den åt vilken mycket är givet krävs mycket’ (L&F 82:3)” (se ”Vi är kvinnor av Gud”, Liahona, jan. 2000, s. 118).

Alma 10:6–11. Att hörsamma Herrens kallelse blir till välsignelse för andra

President Thomas S. Monson berättade något som belyser hur viktigt det är att följa den Helige Andens inspiration:

”Sent en eftermiddag var jag på badhuset och simmade. Jag såg upp i taket medan jag på rygg avverkade längd efter längd. Tyst och stilla men väldigt tydligt kom tanken till mig: ’Här simmar du obesvärat medan din vän Stan ligger orörlig i sin sjukhussäng och tynar bort.’ Jag kände maningen: ’Åk till sjukhuset och ge honom en välsignelse.’

Jag klev upp ur bassängen, klädde på mig och skyndade mig till Stans rum på sjukhuset. Sängen var tom. En sköterska sade att han satt i sin rullstol vid simbassängen och väntade på att få terapi. Jag skyndade mig dit och där satt Stan, ensam, vid kanten av den djupaste delen av bassängen. Vi hälsade på varandra och återvände till hans rum, där jag gav honom en prästadömsvälsignelse.

Sakta men säkert återfick Stan krafterna och rörelseförmågan …

Stan talar ofta vid möten i kyrkan och berättar om hur god Herren varit mot honom. För somliga avslöjar han de mörka tankar som uppslukade honom där han satt i rullstolen vid bassängkanten, dömd, som det tycktes, till ett liv i hopplöshet. Han berättar hur han vägde alternativen. Så lätt det skulle ha varit att rulla den hatade rullstolen över kanten, ner i den djupa bassängens tysta vatten. Livet skulle få ett slut. Men just i det ögonblicket fick han syn på mig, sin vän. Den dagen lärde sig Stan att vi inte är ensamma. Även jag lärde mig något: att aldrig, aldrig, aldrig skjuta upp att hörsamma en maning” (”Anden gör levande”, Nordstjärnan, 155:e årliga generalkonferensen 1985, s. 62).

Alma 10:22–23. ”De rättfärdigas böner”

Lägg märke till hur folket i Ammonihah påverkades av de rättfärdigas böner. De rättfärdigas böner förhindrade också att nephiterna förgjordes på befälhavare Moronis och lamaniten Samuels tid (se Alma 62:40; Hel. 13:12–14).

President Spencer W. Kimball sade följande om böner som uppsänds i vår tid:

”Det [finns] många trogna och ståndaktiga som lever efter alla buden och det är deras liv och böner som förhindrar att världen förgås” (se ”Röster ur det förgångna, ur nutiden och ur framtiden”,Nordstjärnan, okt. 1971, s. 305).

När de rättfärdiga hade blivit dödade eller tagits bort från Ammonihah, skyddades staden inte längre av de rättfärdigas böner och ”varje levande själ av ammonihahiterna [förgjordes]” av lamaniterna (Alma 16:9).