Lektion 90: Alma 32

Lektion 90

Alma 32

Inledning

Efter att ha bevittnat de avfälliga zoramiternas tillbedjan började Alma och hans följeslagare predika Guds ord för zoramiterna. De började få framgång bland de fattiga, som hade blivit utstötta ur synagogorna. Genom att jämföra Guds ord med ett frö undervisade Alma folket om hur de skulle ta emot Guds ord och få mer tro.

Lektionsförslag

Alma 32:1–16

Ödmjuka zoramiter visar att de är redo att höra Guds ord

Be eleverna föreställa sig att du är en kamrat som har frågat dem hur du kan veta om Jesu Kristi evangelium är sant. Fråga dem vad de skulle säga för att hjälpa dig få ett vittnesbörd.

Efter att eleverna har berättat det skriver du följande på tavlan: Hur ni får och stärker ett vittnesbörd. Berätta för eleverna att du under lektionens gång kommer skriva de principer och sanningar de upptäcker om hur man får och stärker ett vittnesbörd.

Påminn eleverna om att zoramiterna var en grupp avfälliga nephiter och att Alma och hans följeslagare hade iakttagit deras falska tillbedjan. Alma var bedrövad över folkets ogudaktighet och bad om tröst och om styrka att kunna undervisa dem. (Se Alma 31.)

Be en elev läsa Alma 32:1–3 högt. Be klassen vara uppmärksam på vilken grupp zoramiter som visade intresse för missionärernas budskap. Be dem berätta vad de får veta.

På vad sätt var de här människorna fattiga enligt Alma 32:3? (”De var fattiga på den här världens gods och även … fattiga i hjärtat.”)
Vad tror ni menas med att vara ”fattiga i hjärtat”?

För att hjälpa eleverna att besvara den här frågan ber du flera av dem turas om att läsa högt ur Alma 32:4–12. (Eleverna kanske bland annat säger att detta att vara fattig i hjärtat är att vara ödmjuk, ångerfull och beredd att lyssna till Guds ord.)

På vad sätt visar frågan i Alma 32:5 att zoramiterna var fattiga i hjärtat?
Hur blev fattigdomen till välsignelse för den här gruppen zoramiter?
Vad lär oss dessa verser om hur man får och stärker ett vittnesbörd? (Allteftersom eleverna berättar om olika principer skriver du dem under överskriften på tavlan. Förvissa dig om att de urskiljer följande princip: Ödmjukhet gör oss beredda att ta emot Guds ord.)
Varför är det absolut nödvändigt att vara ödmjuk för att kunna få och stärka ett vittnesbörd?

Be några elever turas om att läsa högt ur Alma 32:13–16. Be klassen vara uppmärksam på två möjligheter att bli ödmjuk. (Vi kan välja att vara ödmjuka eller tvingas att bli ödmjuka.)

Vad lär vi oss om ödmjukhet i de här verserna? (Hjälp eleverna urskilja följande princip: Vi blir mer välsignade om vi väljer att vara ödmjuka än om vi tvingas att vara ödmjuka.) Varför tror ni att det är bättre att välja att vara ödmjuk?
Vad tror ni menas med att ödmjuka sig ”för ordets skull”? (Alma 32:14). Hur kan det här tänkas gälla för vår inställning vid skriftstudier i kyrkan, seminariet eller i hemmet tillsammans med familjen?

Alma 32:17–43

Alma undervisar zoramiterna om hur man får större tro

Berätta att Alma tog upp den felaktiga uppfattning som många har om hur man får ett vittnesbörd. Be en elev läsa Alma 32:17–18 högt, och be klassen vara uppmärksam på den här felaktiga uppfattningen.

Vad hade många för felaktig uppfattning om hur man får ett vittnesbörd?
Vad är det för fel med att kräva ett tecken innan man tror? (Påminn gärna eleverna om Sherem i Jakob 7:13–16 och Korihor i Alma 30:43–52. Du skulle kunna be dem läsa Läran och förbunden 63:9 för att betona att tecken är en följd av tro, inte någonting som vi ska kräva innan vi tror.)

Berätta att Alma undervisade folket om vad tro är. Be eleverna läsa Alma 32:21 tyst för sig själva och leta efter Almas definition av tro. Framhåll att den här versen är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt.

Be eleverna läsa Alma 32:22 tyst för sig själva och leta efter råd om hur man får och stärker ett vittnesbörd. Be dem berätta vad de hittar.

Lägg till kom ihåg att Gud är barmhärtig och tro på Guds ord till listan på tavlan.

Varför är det viktigt att göra det här för att stärka vår tro?

Alma föreslog zoramiterna att de för att förstå hur man får tro på Guds ord skulle göra ett försök eller experiment.

Varför experimenterar forskare? (För att ta reda på om en teori eller idé är riktig.)

Be eleverna beskriva försök eller experiment som de har gjort i skolan eller i andra sammanhang. Hjälp eleverna förstå att experiment kräver att forskaren handlar och inte bara förmodar. Detta att få och stärka ett vittnesbörd kräver också handling.

Be en elev läsa Alma 32:27 högt. Be klassen vara uppmärksam på försöket som Alma uppmanade zoramiterna att göra. Lägg till pröva ordet till listan på tavlan.

Vad tror ni Alma menade när han sade ”pröva mina ord”?
Vad tror ni Alma menade när han sade ”vakna upp och [väck] era själsförmågor”? (Du kan behöva förklara att ordet själsförmågor syftar på vår förmåga att tänka och handla och åstadkomma. Alma uppmanade människor att handla efter hans ord. Lägg till vakna upp och väck era själsförmågor till listan på tavlan.)
Vad tror ni menas med att ”utöva en smula tro”?

För att hjälpa eleverna upptäcka hur de kan börja göra det här försöket ber du dem läsa Alma 32:28 tyst för sig själva.

Vad jämförde Alma Guds ord med? (Ett frö.)
Var hittar vi eller får vi Guds ord? (I svaren bör ingå: i skrifterna, i nutida profeters ord, i personliga uppenbarelser från den Helige Anden.)
Vad sade Alma att vi måste göra med det här ”fröet”?

Skriv elevernas svar på tavlan. Skriv dem gärna under pröva ordet, som du skrev tidigare. I listan kan till exempel följande ingå:

Ge plats så att ordet (eller fröet) kan sås i ert hjärta.
Kasta inte ut det genom er otro.
Lägg märke till att ordet växer inom er.

För att hjälpa eleverna förstå vad de läst om försöket ställer du följande frågor:

På vad sätt är Guds ord som ett frö som kan sås i vårt hjärta? (I svaren kan ingå att det kan växa, att det kan stärka oss och att vi behöver vårda det.)

När eleverna diskuterar den här jämförelsen ber du dem läsa Alma 33:22–23 tyst för sig själva. Innan de börjar läsa ber du dem leta efter Almas förklaring av ”detta ord”. Hjälp dem förstå att det syftar på Jesus Kristus och hans försoning.

Vad tror ni det innebär att ”ge plats” så att ordet kan sås i vårt hjärta? (Se Alma 32:28. I svaren kan ingå att vi måste öppna vårt hjärta och att vi måste se till att det finns utrymme i vårt liv för skriftstudier.)
Vad tror ni det innebär att känna Guds ord ”svälla” inom er? Om Guds ord sväller inom er, hur påverkar det ert vittnesbörd och er tro?
När har Guds ord utvidgat er själ och upplyst ert förstånd?

Be några elever turas om att läsa högt ur Alma 32:29–34, och be klassen följa med i texten och vara uppmärksam på ord eller uttryck som beskriver vad vi lär oss om Guds ord. Be därefter eleverna läsa orden och uttrycken de hittade och berätta varför de valde dem.

Varför är vår tro ännu inte fullkomlig trots att vi har gjort det här försöket? Vad behöver vi mer för att få ett bestående vittnesbörd om evangeliet?
På vad sätt påminner processen att få ett träd att växa om processen att stärka ett vittnesbörd?

Be några elever turas om att läsa högt ur Alma 32:35–40. Be klassen vara uppmärksam på Almas anvisningar om hur man slutför försöket.

Vad måste vi enligt Alma 32:37–40 göra så att vår tro på Guds ord fortsätter att växa? (Lägg till vårda ordet till listan på tavlan.)
Hur kan vi vårda ordet? (I svaren kan ingå: att studera skrifterna dagligen, be om vägledning när vi studerar, vara uppmärksamma på hur skrifterna och nutida profeters ord kan tillämpas på vårt liv, berätta vad vi lär oss.)
Vad händer om vi försummar trädet och inte ser till att det får näring? Vad händer om vi försummar Guds ord som har såtts i vårt hjärta?

Be eleverna skriva i sina skriftdagböcker eller studieanteckningsböcker vad de har lärt sig i Alma 32 om hur man får och stärker ett vittnesbörd. Du skulle också kunna föreslå att eleverna skriver de här sammanfattningarna i sina skrifter i närheten av Alma 32:37–43.

Be eleverna berätta vad de har skrivit. När de berättar, förvissa dig då om att de ger uttryck åt följande sanning: Om vi flitigt vårdar Guds ord i vårt hjärta så växer vår tro och vårt vittnesbörd om Jesus Kristus och hans evangelium.

Be eleverna läsa Alma 32:41–43 och leta efter Almas beskrivning av trädet och dess frukt.

På vilket annat ställe i Mormons bok finns det en beskrivning av ett träd med en frukt som är ”sötare än allt annat”? (Du kan behöva påminna eleverna om beskrivningen av livets träd i 1 Nephi 8:11–12 och 1 Nephi 11:9–24.)
Vad symboliserar trädet och frukten i Lehis och Nephis syn av livets träd? (Trädet symboliserar Guds kärlek som kommer till uttryck genom Frälsaren och hans försoning, frukten symboliserar välsignelserna vi kan få genom försoningen. Se lektion 12 i den här boken.)
Hur kom personerna i Lehis och Nephis syn till trädet? (Genom att följa ledstången av järn, vilken symboliserar Guds ord.) Hur påminner det här om Almas jämförelse av Guds ord med ett frö?

Be några elever berätta hur de har följt de steg som beskrivs i Alma 32. Fråga dem hur det här har påverkat deras liv. Fundera på att berätta om när du själv har upplevt Guds ords kraft.

Nyckelskriftställe – Alma 32:21

Be eleverna att med hjälp av Alma 32:21 avgöra om personerna i följande situationer utövar tro eller inte.

En ung kvinna vill ha konkreta bevis på att Mormons bok är sann innan hon tror på den.
En ung man får veta att alla värdiga unga män förväntas fullgöra en heltidsmission. Även om hans familj är fattig är han fast besluten att förbereda sig att gå ut som missionär.
En ung kvinna vill bli renad från sina synder genom Jesu Kristi försoning. Hon vet att det finns några synder som hon måste bekänna för sin biskop för att helt och hållet omvända sig. Hon ber att få prata med honom.

Obs: Du kan använda det här förslaget under lektionen i samband med nyckelskriftstället, eller också kan du använda det i slutet av lektionen.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Alma 32:21–22, 26–27. Tron är ett val

Biskop Richard C. Edgley i presiderande biskopsrådet har sagt att tro är ett val:

”På grund av de konflikter och utmaningar vi möter i världen i dag vill jag föreslå ett enda val – ett val som ger frid och skydd, ett val som lämpar sig för alla. Det är att välja att tro. Var medvetna om att tro inte är en gratis gåva som ges utan eftertanke, önskan eller ansträngning. Den kommer inte till oss som dagg från himlen. Frälsaren sade ’kom till mig’ (Matt. 11:28) och ’bulta och ni [skall få]’ (Matt. 7:7). Det här är handlingsverb – kom, bulta. De är val. Så jag säger: Välj att tro. Välj tro i stället för tvivel, välj tro framför rädsla, välj tro framför det okända och osedda, och välj tro i stället för pessimism.

Almas klassiska berättelse om tro som den finns nedtecknad i Almas trettioandra kapitel i Mormons bok handlar om en rad val som utvecklar och bevarar vår tro. Alma uppmanade oss att välja. Han talade om gärningar som orsakats av val. Han använde orden vakna, väcka, pröva, utöva, önska, verka och så. Sedan förklarade Alma att om vi gör dessa val och inte kastar ut fröet genom otro, då ’skall det börja svälla i [vårt] bröst’ (Alma 32:28).

Ja, tro är ett val, och det måste eftersträvas och utvecklas. Vi hålls alltså ansvariga för vår egen tro. Vi hålls även ansvariga för vår brist på tro. Valet är ditt” (”Tro – valet är ditt”, Liahona, nov. 2010, s. 31–32).

Alma 32:40–43. Försöka få ett levande vittnesbörd

President Henry B. Eyring i första presidentskapet har talat om hur vi tillför vårt vittnesbörd näring:

”Ett vittnesbörd kräver näring genom trons bön, hunger efter Guds ord i skrifterna och lydnad mot sanningen vi har tagit emot. Det finns en fara med att försumma bönen. Det är farligt för vårt vittnesbörd att bara planlöst studera och läsa skrifterna. De är nödvändiga näringsämnen för vårt vittnesbörd …

Ni måste mätta er med Guds ord, be innerligt och jämt och ständigt lyda Herrens bud för att ert vittnesbörd ska växa och frodas. Vi befinner oss alla ibland i omständigheter som vi inte råder över och som stör våra skriftstudievanor. Det kan finnas tider när vi av någon anledning väljer att inte be. Det kan finnas bud som vi väljer att bortse från under en tid.

Men ni får inte er längtan efter ett levande vittnesbörd uppfylld om ni glömmer varningen och löftet i Alma [32:40–43]” (se ”Ett levande vittnesbörd”, Liahona, maj 2011, s. 127–128).