Lektion 156

Moroni 7:20–48

Inledning

Moroni upptecknade slutet på den predikan som hans far Mormon hade hållit i en synagoga många år tidigare. I predikan undervisade Mormon sina åhörare om hur de skulle ”hålla fast vid allt som är gott” (Moroni 7:20, 25). Han förklarade förhållandet mellan tro, hopp och kärlek och avslutade med att vädja till sitt folk att be till Fadern av allt sitt hjärta om att få kärlekens gåva, ”Kristi rena kärlek” (Moroni 7:47).

Lektionsförslag

Moroni 7:20–39

Mormon undervisar om att vi genom tro på Jesus Kristus kan hålla fast vid allt som är gott.

Skriv följande fråga på tavlan före lektionen:

Vad finns det till exempel som är gott som vår himmelske Fader har välsignat dig med?

Låt eleverna få en eller två minuter på sig i början av lektionen att besvara den här frågan i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker. Be dem därefter att läsa upp några av välsignelserna de skrivit ner.

Läs Moroni 7:24 högt. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på vad som är källan till allt det goda som de har fått i sitt liv.

• Vem är källan till allt det goda som ni har fått i ert liv? (Även om eleverna kommer med olika svar, bör de urskilja följande sanning: Allt gott kommer tack vare Jesus Kristus.)

För att hjälpa eleverna få djupare insikt i läran i Moroni 7:24, talar du om att vi som Adams och Evas avkomlingar är ”fallna” och oförmögna att få några välsignelser på egen hand (se också Alma 22:14; Ether 3:2; Trosartiklarna 1:3). Utan Jesus Kristus och hans försoning ”kunde [inget gott] komma till [oss]”. Allt gott som vi någonsin har fått av vår himmelske Fader har kommit genom Jesus Kristus och hans försoning.

Berätta att vår himmelske Fader har många välsignelser i beredskap för oss. Han vill att vi ska ”hålla fast vid allt som är gott” (Moroni 7:19), och han vill ge oss allt som han har (se L&F 84:38).

Be en elev högt läsa Mormons fråga i Moroni 7:20. Be därefter eleverna läsa Moroni 7:21–24 tyst för sig själva och vara uppmärksamma på vad som sägs i de här verserna om hur vi kan hålla fast vid allt som är gott.

• Med tanke på vad ni har läst i Moroni 7:21–24, hur skulle ni besvara Mormons fråga i Moroni 7:20? (När eleverna besvarar frågan hjälper du dem att urskilja följande princip: När vi utövar tro på Jesus Kristus kan vi hålla fast vid allt som är gott.)

För att hjälpa eleverna förstå hur de kan ”hålla fast vid allt som är gott”, ber du några av dem att turas om att högt läsa ur Moroni 7:25–26, 32–38. Be hälften av klassen att ta reda på hur vi bör visa vår tro på Jesus Kristus. Be andra hälften att vara uppmärksam på det goda vi får om vi gör det.

När eleverna har berättat vad de funnit, skulle du kunna be dem att skriva ner ett mål som hjälper dem att utöva större tro på Jesus Kristus och hålla fast vid allt som är gott som vår himmelske Fader önskar ge dem. Vittna om att stora välsignelser kommer genom Frälsaren, hans evangelium och hans försoning. Uppmuntra eleverna att utöva större tro på honom.

Moroni 7:40–43

Moroni lär oss att tron på Jesus Kristus leder till att vi får hopp om evigt liv

Rita en trebent pall på tavlan (eller visa en trebent pall).

three-legged stool

Läs följande ord av äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum:

Äldste M. Russell Ballard

”Tre gudomliga principer utgör den grundval som vi kan bygga vårt liv på … Tillsammans stöttar de och bär upp oss som benen på en trebent pall” (se ”Glädjen över ett uppfyllt hopp”, Nordstjärnan, jan. 1993, s. 33).

Benämn ett av pallens ben tro på Jesus Kristus. Be eleverna fundera på vad de två andra benen symboliserar. Be därefter eleverna läsa Moroni 7:40 tyst för sig själva och ta reda på vad det andra benet symboliserar. (Det andra benet symboliserar hopp.)

Läs högt följande beskrivning av hopp. Be eleverna vara uppmärksamma på skillnader mellan de här två uttrycken.

1. Jag hoppas det regnar i dag.

2. Jag hoppas på Herrens löfte att jag kan få frid om jag omvänder mig.

• Hur skiljer sig de här två uttrycken från varandra? (Hjälp eleverna se att ordet hoppas i det första exemplet syftar på en vag önskan. I det andra exemplet är ordet hoppas ett uttryck för tillit. Det är motivation att handla som bygger på Jesu Kristi försoning.)

För att hjälpa eleverna förstå begreppet hopp som det används i skrifterna, ber du en elev högt läsa följande ord av president Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet:

President Dieter F. Uchtdorf

”Hoppet är en Andens gåva …

Hopp är inte kunskap utan snarare den orubbliga förvissningen att Herren kommer att infria sina löften till oss. Det är tillförsikten att om vi lever efter Guds lagar och hans profeters ord nu, kommer vi att få de önskade välsignelserna i framtiden. Det är att tro och förvänta att våra böner blir besvarade. Det yttrar sig i tillförsikt, optimism, entusiasm och tålmodig ihärdighet” (”Hoppets oändliga kraft”, Liahona, nov. 2008, s. 21–22).

Be en elev läsa Moroni 7:41 högt. Be klassen följa med i texten och vara uppmärksam på vad Mormon sade att vi skulle ha hopp om. När eleverna berättar vad de funnit, benämner du det andra benet på pallen hoppet om evigt liv.

Moroni 7:41 är ett nyckelskriftställe. Använd undervisningsförslaget i slutet av lektionen för att hjälpa eleverna lära sig det här skriftstället.

Framhåll att Moroni 7:41 är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt.

• Hur kan vi enligt Moroni 7:41 ha hopp om att kunna uppväckas till evigt liv? (Även om eleverna kan formulera sina svar på olika sätt, bör de urskilja följande princip: Om vi utövar tro på Jesus Kristus, kan vi genom hans försoning ha hopp om att kunna uppväckas till evigt liv.)

Be eleverna läsa Moroni 7:42–43 tyst för sig själva och leta efter egenskaper vi behöver för att kunna ha tro och hopp. Be dem berätta vad de funnit. (Förklara gärna att uttrycket ”saktmodig och ödmjuk i hjärtat” betyder att vara mild och att underkasta sig Herrens vilja.)

• Varför tror ni att man måste vara saktmodig och ödmjuk i hjärtat för att kunna ha tro på och hoppas på Jesu Kristi försoning?

Be eleverna besvara följande fråga i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker:

• Hur ger dig din tro på Jesu Kristi försoning hopp om att du ska få evigt liv?

Moroni 7:44–48

Mormon undervisar om vikten av kärlek

Rikta elevernas uppmärksamhet på den trebenta pallen. Be eleverna läsa Moroni 7:44 tyst för sig själva och hitta en benämning till det tredje benet på pallen. När eleverna berättar vad de funnit, benämner du det tredje benet kärlek. Be dem att definiera ordet kärlek med egna ord.

Be en elev läsa Moroni 7:45–47 högt. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på hur Mormon definierade och beskrev kärlek.

Moroni 7:45, 47–48 är ett nyckelskriftställe. Använd undervisningsförslaget i slutet av lektionen för att hjälpa eleverna lära sig det här skriftstället.

• Hur definierar Mormon kärlek i Moroni 7:47? (”Kristi rena kärlek”.)

• Vad tror ni menas med uttrycket ”kärleken sviker aldrig”?

• Varför tror ni att vi är ingenting om vi inte har kärlek?

Be eleverna välja beskrivningar av kärlek i Moroni 7:45 och förklara vad de tror att de beskrivningarna betyder. Förtydliga deras förklaringar vid behov. (Så till exempel betyder ”inte uppblåst” att någon är ödmjuk. ”Söker inte sitt” betyder att någon tänker mer på Gud och andra än på sig själv. ”Tror allting” betyder att någon tar emot all sanning.)

Fråga eleverna hur de skulle reagera i följande situationer om de inte hade kärlek. Fråga dem sedan hur de skulle reagera om de hade kärlek. (Anpassa gärna situationerna efter dina elevers behov och intressen.)

1. Man hånar dig eller någon annan i skolan.

2. Du har en bror eller syster som ofta retar dig.

3. Någon du känner har begått en svår synd.

4. Du tycker inte lika bra om den nya rådgivande till kvorumet eller klassen som den förra.

Be en elev läsa Moroni 7:48 högt. Be klassen följa med i texten och ta reda på vad vi måste göra för att välsignas med kärlekens gåva. När eleverna berättar vad de funnit, se till att följande princip är helt klar: Om vi ber till Fadern av allt vårt hjärta och lever som sanna efterföljare till Jesus Kristus, fylls vi av kärlek.

Framhåll att Moroni 7:45, 47–48 är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt.

• Varför tror ni att vi behöver be om kärlekens gåva av allt vårt hjärta?

• När har ni sett exempel på kristlig kärlek? (Be några elever att berätta om upplevelser. Skildra gärna en egen upplevelse.)

• När har ni känt att Herren hjälpte er att vara mer kärleksfulla mot andra?

Be eleverna titta på Moroni 7:45 och välja ett av kännetecknen på kärlek som de behöver arbeta på. Uppmuntra dem att be om att få kärlekens gåva när de försöker förbättra sig inom det här området. Vittna om hur tron, hoppet och kärleken har påverkat ditt liv.

Nyckelskriftställe – Moroni 7:41

Hjälp eleverna lära sig Moroni 7:41 utantill. Fundera på att använda en av metoderna som beskrivs i tillägget i slutet av handledningen.

Nyckelskriftställe – Moroni 7:45, 47–48

Be eleverna välja en av följande personer som de skulle vilja få större kärlek till: en familjemedlem, någon i kvorumet eller klassen, en klasskamrat i skolan, en vän eller en granne. Uppmuntra dem att tänka på den här personen när de läser Moroni 7:45 och fundera på hur de skulle kunna visa honom eller henne mer kristuslik kärlek. Be dem att skriva ett eller två sätt i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker varpå de tänker visa kärlek till personen som de har valt. Uppmuntra dem att under den kommande veckan be om hjälp att kunna göra det här. Fundera gärna på att ge eleverna tillfälle att berätta om sina upplevelser de närmaste dagarna.

Obs: Med tanke på lektionens omfattning kan du använda den här aktiviteten en annan gång, när ni har mer tid på er.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Moroni 7:29–31. Änglars betjäning

Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum har beskrivit änglars betjäning:

”’Ordet ”ängel” används i skrifterna om himmelska varelser som överbringar Guds budskap’ (George Q. Cannon, Gospel Truth, urval av Jerreld L. Newquist [1987], s. 54). Skrifterna redogör för många tillfällen där en ängel visade sig personligen. Änglar som visar sig för Sakarias och Maria (se Luk. 1) och för kung Benjamin och Helamans son Nephi (se Mosiah 3:2; 3 Ne. 7:17–18) är bara några få exempel. …

Änglars betjäning kan också vara osynlig. Änglars budskap kan överlämnas genom en röst eller genom tankar eller känslor som delges sinnet. President John Taylor beskrev ’änglars, Guds budbärares, inverkan på vårt sinne så att hjärtat kan förstå … uppenbarelser från den eviga världen’ (Gospel Kingdom, urval G. Homer Durham [1987], s. 31).

Nephi beskrev tre slags betjäning av änglar när han påminde sina upproriska bröder om att 1) de hade ’sett en ängel’, 2) de hade ’hört hans röst tid efter annan’ och 3) en ängel hade ’talat till [dem] med mild och stilla röst’, men de var ’så känslolösa’ att de inte kunde ’förnimma hans ord’ (1 Ne. 17:45). Skrifterna innehåller många andra uttalanden om att änglar sänds för att förkunna evangeliet och föra människor till Kristus (se Hebr.1:14; Alma 39:19; Moro. 7:25, 29, 31–32; L&F 20:35). De flesta budskapen från änglar känns och hörs snarare än syns” (se ”Aronska prästadömet och sakramentet”, Nordstjärnan, jan. 1999, s. 44–45).

Moroni 7:45–48. ”Den kärlek som är Kristi rena kärlek”

President Thomas S. Monson undervisade om behovet av kärlekens gåva:

”Det finns ett stort behov av den kärlek som lägger märke till dem som inte syns, som ger hopp till dem som är modfällda, hjälp till dem som har det svårt. Sann kärlek är kärlek i handling. Behovet av kärlek finns överallt. …

Kärlek är att ha tålamod med den som svikit oss. Det är att motstå impulsen att lätt bli förargad. Det är att acceptera svagheter och tillkortakommanden. Det är att acceptera människor som de verkligen är. Det är att se förbi det yttre och se egenskaper som inte förminskas med tiden. Det är att motstå impulsen att kategorisera andra. …

Livet är inte perfekt för någon av oss. I stället för att döma och kritisera varandra borde vi känna Kristi rena kärlek till våra medresenärer i livet. …

Må [den kristliga kärleken] leda er i allt ni gör. Må den genomsyra era själar och komma till uttryck i alla era tankar och handlingar” (se ”Kärleken upphör aldrig”, Liahona, nov. 2010, s. 124–125).

Äldste Marvin J. Ashton i de tolv apostlarnas kvorum räknade upp sätt som vi kan visa sann kärlek:

”Kristlig kärlek … är något vi förvärvar och gör till en del av oss själva …

Vi kanske visar störst kärlek när vi är vänliga mot varandra, när vi inte dömer eller kategoriserar någon annan, när vi hellre friar än fäller varandra eller inte säger något. Det innebär att vi har tålamod med den som har gjort oss besvikna eller att vi motstår impulsen att bli förolämpad när någon inte beter sig på det sätt som vi skulle önska. Sann kärlek innebär att vi inte utnyttjar varandras svagheter, att vi är villiga att förlåta den som har sårat oss. Sann kärlek innebär att vi tror det bästa om varandra” (se ”Tungan kan vara ett skarpt svärd”, Nordstjärnan, juli 1992, s. 19).

Moroni 7:45–48. ”Den mer omfattande definitionen av ’Kristi rena kärlek’”

Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har skrivit angående Moroni 7:45–48:

”Det är värt att lägga märke till att den kristliga kärlek, eller ’Kristi rena kärlek’, som vi skattar så högt kan tolkas på två sätt. En av dess betydelser är det slags barmhärtiga, förlåtande kärlek som Kristi lärjungar bör ha till varandra. Det vill säga, alla kristna bör försöka älska som Frälsaren älskade och visa ren, återlösande kärlek till varandra. Dessvärre har få människor lyckats helt i denna strävan, om nu någon överhuvudtaget, men det är en uppmaning som alla bör försöka att uppfylla.

Den mer omfattande definitionen av ’Kristi rena kärlek’ emellertid är inte det som vi kristna försöker men till stor del misslyckas med att visa till varandra, utan vad Kristus helt och hållet lyckades visa till oss. Vi känner bara till ett exempel på sann kristlig kärlek. Den visas fullkomligt och rent i Kristi osvikliga, absoluta och försonande kärlek till oss. Det är Kristi kärlek till oss som är ’tålig och god och [inte] avundas’. Det är hans kärlek till oss som inte är ’uppblåst … inte [blir] lätt förargad’. Det är Kristi kärlek till oss som ’fördrar allting, tror allting, hoppas allting och uthärdar allting’. Det är Kristus som visar att ’kärleken [aldrig] sviker’. Utan denna kärlek – hans rena kärlek till oss – skulle vi vara ingenting, utan hopp, de mest beklagansvärda av alla människor. Ja, de som befinns vara fyllda av och äger hans kärleks välsignelser på den yttersta dagen – försoningen, uppståndelsen, evigt liv, evigt löfte – med dem är förvisso allt väl.

Detta förringar på intet sätt befallningen att vi ska försöka tillägna oss detta slags kärlek till varandra. Vi bör ’be till Fadern av allt [vårt] hjärta att [vi] må vara fyllda av denna kärlek’ [1 Kor 13:4–5, 7–8; Moro. 7:48]. Vi bör försöka vara mer trofasta och beständiga, mer tåliga och milda, mindre avundsjuka och uppblåsta i våra relationer till andra. Vi bör leva som Kristus levde, vi bör älska som Kristus älskade. Men den ’Kristi rena kärlek’ som Mormon talade om är just detta – Kristi kärlek. Med denna gudomliga gåva, denna återlösande gåva, har vi allting. Utan den har vi ingenting, är vi i grund och botten ingenting, förutom en dag ’djävlar [och] en djävuls änglar’ [2 Ne. 9:9].

Livet ger oss vår beskärda del av bekymmer och motgångar. Ibland misslyckas saker och ting. Ibland sviker människor oss, ibland våra förväntningar på ekonomin, affärerna eller regeringen. Men det finns något som inte sviker oss, varken nu eller i evigheten – Kristi rena kärlek. …

Kristi kärlek är ett under som både frälser och förändrar oss. Hans försonande kärlek frälser oss såväl från döden och helvetet som från köttsligt, sinnligt och djävulskt handlande. Denna återlösande kärlek förvandlar också själen, lyfter den – över brutna normer – till något långt ädlare, långt heligare. Därför måste vi ’håll[a] … fast vid kärleken’ – Kristi rena kärlek till oss och vår beslutsamma strävan att visa kärlek till honom och alla andra – ty utan honom är vi ingenting och vår plan för evig lycksalighet helt bortkastad. Utan Kristi återlösande kärlek i vårt liv kommer alla andra egenskaper – även dygder och exemplariskt goda gärningar – inte räcka till för frälsning och glädje” (Christ and the New Covenant: The Messianic Message of the Book of Mormon [1997], s. 336–337).