Mosiah 21–22

Inledning

Efter att ha misslyckats tre gånger med att befria sig själva ur träldomen under lamaniterna vände sig Limhis folk slutligen till Herren för att få hjälp att bli befriade. Därefter kom Ammon och hans bröder till Lehi-Nephis land. Efter att ha slutit förbund att tjäna Herren lyckades Limhis folk fly från lamaniterna, och Ammon förde dem till Zarahemla.

Lektionsförslag

Mosiah 21:1–22

Efter att Limhis folk gör uppror mot lamaniterna och besegras tre gånger, ödmjukar de sig inför Herren och börjar få framgång

Skriv orden fångenskap och befrielse på tavlan.

Vad ser ni för er inre syn när ni tänker på de här orden?
Vilka känslor framkallar de hos er?
Vad skulle de här orden kunna ha att göra med frälsningsplanen?

Tala om att Mosiah 21–24 innehåller berättelserna om två grupper som var i träldom under lamaniterna och som till sist befriades av Herren. I Mosiah 21–22 läser vi om Limhi och hans folk som kom i fångenskap på grund av sin ogudaktighet. Deras fångenskap speglade den andliga fångenskap de befann sig i på grund av sina synder. Berättelsen om den andra gruppen, i Mosiah 23–24, tas upp i nästa lektion. Den redogör för Almas folk, som upplevde fångenskap och bedrövelser efter att de blivit döpta. Båda skildringarna lär oss viktiga sanningar om Herrens kraft att befria oss från synd och lidande. Uppmuntra eleverna att när de läser om folkets fångenskap och befrielse i Mosiah 21–22 också tänka på Herrens kraft att befria oss från synd.

Be eleverna läsa Mosiah 21:2–6 tyst för sig själva. Be dem leta efter ord och uttryck som beskriver vad som hände Limhi och hans folk och deras reaktion. För att betona den svåra situation Limhis folk befann sig i uppmuntrar du eleverna att markera orden ”det fanns inget sätt för dem att befria sig” i Mosiah 21:5.

Vilka detaljer i Mosiah 21:6 tyder på att folket ännu inte hade ödmjukat sig och vänt sig till Herren?
Hur ville Limhis folk befria sig från sitt lidande?

Sammanfatta Mosiah 21:7–12 genom att berätta för eleverna att Limhis folk drog ut i strid tre gånger för att befria sig från lamaniterna, men de besegrades varje gång och led stora förluster.

På vilka sätt skulle folket ha kunnat reagera efter det tredje misslyckade försöket att befria sig?

Be några elever turas om att läsa högt ur Mosiah 21:13–16 där det står hur folket reagerade. Du skulle kunna ställa några av eller samtliga följande frågor:

Hur förändrades folket efter det tredje nederlaget?
Varför var Herren sen att höra deras böner enligt Mosiah 21:15?
Vad läser vi i Mosiah 11:23–25 att Abinadi sade att folket måste göra för att Herren skulle höra deras böner om befrielse?
Även om Herren inte befriade dem genast ur fångenskapen så hur välsignade han dem när de började omvända sig? (Du skulle kunna uppmuntra eleverna att markera orden ”så småningom började få framgång i landet” i Mosiah 21:16.)
Vad lär vi oss av det här om vad Herren gör när människor ödmjukar sig, börjar omvända sig och åkallar honom om hjälp?

Sammanfatta Mosiah 21:16–22 genom att berätta att Herren därefter lät Limhis folk ”få framgång” under fångenskapen så att de inte behövde svälta. Det förekom inte heller ”fler oroligheter mellan lamaniterna och Limhis folk” (Mosiah 21:22).

Be eleverna berätta vilka evangelieprinciper de lärt sig av berättelsen om Limhis folk. Även om eleverna kanske berättar om olika principer så förvissa dig om att de förstår följande princip: när vi ödmjukar oss, åkallar Herren och omvänder oss från våra synder, hör han våra böner och lättar vår syndabörda i sin egen tid. (Du skulle kunna skriva den här principen på tavlan. Du skulle också kunna föreslå att eleverna skriver den i sina skrifter bredvid Mosiah 21:15–16 eller i sina skriftdagböcker eller studieanteckningsböcker.)

Hur tror ni att det kan vara bra att vi måste vänta på att Herren ska befria oss från vår syndabörda?

För att hjälpa eleverna tillämpa det de lärt sig låter du dem få några minuter på sig att begrunda följande fråga och skriva svaren i sina skriftdagböcker. (Du skulle kunna skriva frågorna på tavlan.)

Vad gör du för att Herrens kraft ska befria dig från dina synder?
Hur har du ”så småningom” fått framgång när du sökt hjälp hos Herren?

Mosiah 21:23–22:16

Limhi, Ammon och Gideon samarbetar för att hjälpa folket undkomma fångenskapen och återvända till Zarahemla

Obs: Påminn gärna eleverna om att Mosiah 7 och 8 innehåller berättelsen om hur Ammon och hans bröder finner kung Limhi och hans folk. De fjorton nästa kapitlen, Mosiah 9–22, redogör för Limhis folks historia och börjar omkring 80 år innan Ammon upptäckte det här folket. Mot slutet av dem ges en rekapitulation av några händelser som skildrades i tidigare kapitel. Av den anledningen togs större delen av Mosiah 21:23–30 upp i lektionerna om Mosiah 7–8 och Mosiah 18. För att hjälpa eleverna att erinra sig händelserna i Mosiah 21:23–30 kan det vara till stor hjälp att kort titta på översikten över vandringar i Mosiah 7–24 i tillägget i slutet av den här handledningen.

Påminn eleverna om att Limhis folk insåg att deras lidande var en följd av att de hade avvisat Herrens inbjudan till dem att omvända sig (se Mosiah 12:1–2; 20:21). I och med att de insåg och medgav att de hade syndat så påbörjade Limhis folk omvändelseprocessen. Ge följande definition av omvändelse:

”[Omvändelse] är väsentlig för din lycka i detta liv och i evigheten. Omvändelse är mycket mer än att erkänna att man gjort fel. Den innebär en sinnets och hjärtats förändring … Den innefattar att vända sig från synden och vända sig till Gud för att be om förlåtelse. Den motiveras av kärlek till Gud och en uppriktig önskan att lyda hans bud” (Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet [2004], s. 109).

Be eleverna läsa Mosiah 21:32–35 tyst för sig själva. Be dem leta efter ord och uttryck som visar att Limhi och hans folk hade omvänt sig och vänt sina hjärtan till Herren. Du skulle kunna föreslå att de markerar de här orden och uttrycken. Be några elever berätta vad de hittat. (I deras svar bör ingå att Limhi och många bland hans folk hade ingått förbund att tjäna Gud och att hålla hans bud, att de önskade bli döpta och att de var villiga att tjäna Gud av hela sitt hjärta.)

Följande aktivitet hjälper eleverna förstå att Herren hjälpte Limhis folk att undkomma träldomen när de höll förbundet de ingått att tjäna honom och hålla hans bud. Skriv följande frågor och skriftställehänvisningar på tavlan före lektionen:

På vilket sätt var Ammons och hans bröders ankomst ett svar på Limhis folks böner? (Se Mosiah 7:14–15, 18–20; 21:14–15, 22–24.)

Vad gjorde Limhis folk under Gideons ledning för att bli befriade förutom att be Herren om hjälp? (Se Mosiah 21:36; 22:1–10.)

Vilka detaljer i de här verserna visar att Herren hjälpte Limhis folk att undkomma i säkerhet? (Se Mosiah 22:11–16; 25:15–16.)

Dela upp eleverna i tre grupper. Be varje grupp förbereda sig på att besvara en av frågorna på tavlan genom att studera dithörande skriftställe. Efter några minuter ber du en elev från varje grupp redogöra för gruppens svar. Det här skulle också vara ett bra tillfälle att låta eleverna lägga till ”Limhis folk flyr” till översikten över vandringar i Mosiah 7–24. (Den fullständiga översikten finns i tillägget i slutet av den här handledningen.) Du skulle också kunna be eleverna titta på bokmärket till Mormons bok för att få veta vad som hände med Limhis folk (se Mosiah 22:13–14).

Bild

journeys in Mosiah 7–24

Framhåll att även om vi kanske inte som Limhis folk behöver bli befriade ur träldom så behöver vi alla bli befriade från synd.

Vad har ni lärt er i Mosiah 21–22 som skulle kunna uppmuntra någon som behöver få uppleva Herrens kraft att befria oss från synd?

Avsluta med att bära vittnesbörd om Herrens kraft att befria oss från synd. Betona att när vi ödmjukar oss, åkallar Herren och omvänder oss från våra synder, hör han våra böner och lättar vår syndabörda i sin egen tid.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Mosiah 21:15, 29–30. Det lidande som kommer av att synda kan tjäna ett syfte

Om vi i likhet med kung Limhis folk syndar och vägrar att omvända oss så ådrar vi oss ytterligare smärta, ibland i kroppsligt men alltid i andligt avseende. Äldste Kent F. Richards i de sjuttios kvorum förklarade hur smärta kan vara en nödvändig del av vår andliga läkning och utveckling:

”Smärta är ett slags mätinstrument i läkningsprocessen. Smärta lär oss ofta tålamod. …

Äldste Orson F. Whitney skrev: ’Ingen smärta vi genomlider, ingen prövning vi utstår är bortkastad. Den bidrar till vår fostran, till att utveckla egenskaper som tålamod, tro, själsstyrka och ödmjukhet. … Det är genom sorg och lidande, hårt arbete och prövningar som vi får den utveckling som vi kom hit för att få.’

Äldste Robert D. Hales har på liknande sätt sagt:

’Smärtan gör oss ödmjuka, vilket bringar till eftertanke. Det är en erfarenhet som jag är tacksam för att ha gått igenom. …

Jag lärde mig att fysisk smärta och kroppens läkning efter en stor operation är anmärkningsvärt lik den andliga smärtan och själens läkning i omvändelseprocessen’” (”Försoningen täcker all smärta”, Liahona, maj 2011, s. 15).

Mosiah 21:15–16. Vilken inställning har vi när vi drabbats av lidanden?

Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum sade vilket slags inställning vi ska försöka undvika i lidanden och vilket slags inställning vi i stället ska försöka tillägna oss:

”Herren ger lindring med gudomlig kraft när du söker räddning i ödmjukhet och med tro på Jesus Kristus.

Säg inte: ’Ingen förstår mig, jag kan inte klara av det eller få den hjälp jag behöver.’ Sådana kommentarer är självförgörande. Ingen kan hjälpa dig utan tro och ansträngningar från din sida. Din personliga tillväxt kräver det. Sök inte efter ett liv som praktiskt taget är fritt från obehag, smärta, påtryckningar, prövningar eller bedrövelse, ty detta är de verktyg en kärleksfull Fader använder för att stimulera vår tillväxt och förståelse. Som skrifterna upprepade gånger försäkrar, får du hjälp när du utövar tro på Jesus Kristus. … Tro på Kristus innebär att vi förtröstar på honom, vi litar på hans lärdomar. Detta leder till hopp, och hopp ger kärlek, Kristi rena kärlek – denna fridfulla känsla som kommer när vi känner hans omsorg, hans kärlek och hans förmåga att bota oss, eller lätta våra bördor med sin helande kraft” (”Att bli helad”, Nordstjärnan, juli 1994, s. 8.)