Lektion 149: Ether 12:1–22

Lektion 149

Ether 12:1–22

Inledning

Efter att ha skildrat jarediternas långa historia gör Moroni läsaren bekant med profeten Ether och hans verksamhet. Därefter gör han uppehåll i den historiska berättelsen för att skriva om några av välsignelserna till dem som utövar tro på Jesus Kristus. Den här lektionen täcker Ether 12:1–22. Ether 12:23–41 avhandlas i lektion 150.

Lektionsförslag

Ether 12:1–4

Ether predikar omvändelse för jarediterna

Börja lektionen med att be en elev komma fram till tavlan och rita några vågor och en båt som säkrats med ett ankare.

Varför är det viktigt att en båt har ett ankare?
Vilka faror eller svårigheter skulle en båt kunna råka ut för om den saknar ankare?
Vad har vågor för påverkan på en båt? (I svaren kan bland annat ingå att vågorna sätter båten i rörelse, får den att driva eller kastas hit och dit.)

Märk båten med orden ditt liv.

Om båten föreställer vårt liv, vad kan då vågorna liknas vid? (I svaren kan ingå: grupptryck, motgångar, falska läror eller ogudaktighet.)
Hur kan någons liv liknas vid en båt utan ankare? (Du kan föreslå att eleverna läser Mormon 5:17–18 om de behöver hjälp att besvara frågan.)
Vad har Herren till exempel gett oss som kan utgöra andliga ankare i våra liv? (Eleverna kan ge olika svar. Mycket i evangeliet kan liknas vid ett ankare.)

Uppmuntra eleverna att leta efter exempel på andliga ankare när de studerar Ether 12.

Tala om att Ether 12 inleds med att Moroni berättar om Ether, en jareditisk profet som predikade under en tid när folket förkastade profeterna och levde ogudaktigt. Be eleverna läsa Ether 12:1–3 tyst för sig själva och hitta något som tilltalar dem i Ethers agerande. Be dem berätta vad de hittade.

Be en elev läsa Ether 12:4 högt. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på vad de som tror på Gud kan ”hoppas på” trots att de är omgivna av svårigheter och ogudaktighet. När eleverna berättar vad de fick veta, påpeka då gärna att den ”bättre värld” vi ska hoppas på är ”en plats på Guds högra sida”.

Vad menas med att få en plats på Guds högra sida? (Att återvända till hans närhet och få evigt liv.)
Vad är det för skillnad mellan att ”förvisso hoppas” och bara önska något? (I skrifterna är hoppet en förväntan att vi kan få de välsignelser som Gud lovar oss om vi håller våra förbund med honom.)
Hur får vi enligt Ether 12:4 hopp om en plats på Guds högra sida? (När eleverna besvarar frågan förklarar du att den tro som omtalas i Ether 12:4 syftar på tron på Jesus Kristus.) Hur gör tron på Jesus Kristus att vi ”förvisso” kan hoppas på en plats på Guds högra sida?

Skriv följande ord på ankaret som du har ritat på tavlan: tro och hopp.

Vad händer enligt Ether 12:4 när någon har tro på Jesus Kristus och hoppas på honom? (Även om eleverna kan formulera sina svar på olika sätt, bör följande princip komma fram: När vi tror och hoppas på Jesus Kristus blir vi ståndaktiga och rika på goda gärningar.)
Vad tror ni det innebär att vara ”rik på” goda gärningar? (Att göra mycket gott.)
Vad finns det till exempel för goda gärningar som ”prisar Gud”? (I svaren kan ingå: bön, skriftstudier, att tjäna andra, att utveckla talanger.)
Tänk på personer ni känner som alltid tycks rika på goda gärningar och inte skäms för att prisa Gud. Vad gör de som gör dem till bra exempel på den här principen?

Be eleverna att tänka på tillfällen när de hade svårt att vara ståndaktiga och rika på goda gärningar. För att hjälpa dem bereda sig på liknande situationer i framtiden, uppmuntrar du dem att när de fortsätter att studera Ether 12 söka möjligheter att stärka sin tro och sitt hopp.

Ether 12:5–22

Moroni berättar om under och kraftgärningar som utfördes genom tro

Skriv följande på tavlan: Jag skulle vilja ha ett andligt vittnesbörd om att …

Be eleverna föreslå sanningar, principer eller lärosatser som människor kan få andligt vittnesbörd om. Skriv deras svar på tavlan. (I svaren kan ingå vittnesbörd om att Mormons bok är sann, det är viktigt att leva ett rent och dygdigt liv, Visdomsordet är en Guds lag, jag bör förbereda mig för att gå ut som missionär.) Be eleverna att tänka på en sanning i evangeliet som de skulle vilja få andlig visshet om eller stärka sitt vittnesbörd om.

Tala om att somliga har följande inställning: ”Jag tänker inte tro på eller leva efter en evangelieprincip förrän jag har fått bevis på att den är sann.” Be eleverna läsa Ether 12:5–6 tyst för sig själva och ta reda på hur de här verserna gäller just den inställningen. Framhåll att Ether 12:6 är ett nyckelskriftställe. Uppmuntra gärna eleverna att markera det här skriftstället på ett sådant sätt att de hittar det lätt.

Vad måste hända enligt Ether 12:6 innan vi får förvissning?
Vilka tankar får ni när ni begrundar uttrycket ”förrän efter det att er tro har prövats”?

När eleverna har besvarat frågan, tala då gärna om att somliga felaktigt tror att de här orden enbart syftar på svårigheter. De kan avse allt som ger oss tillfälle att visa eller utöva tro på Jesus Kristus. För att hjälpa eleverna att förstå de här orden bättre ber du en elev högt läsa följande av äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum. Innan han eller hon börjar läsa, ber du klassen att vara uppmärksam på äldste Scotts förklaring av orden ”er tro har prövats”.

Bild

Äldste Richard G. Scott

”Du kan lära dig att använda tron mer effektivt genom att följa den princip som Moroni undervisade om: ’… ni får ingen förvissning förrän efter det att er tro har prövats’ [Ether 12:6; kursivering tillagd]. Så varje gång du prövar din tro, det vill säga värdigt följer en maning, får du Andens bekräftelse. Dessa känslor befäster din tro. Och när du upprepar det handlingsmönstret får du starkare tro” (se ”Trons stödjande kraft i osäkra och prövande tider”, Liahona, maj 2003, s. 76).

Hur skiljer sig handlingsmönstret som äldste Scott beskrev från inställningen att vilja ha bevis innan man tror eller handlar?

Skriv följande skriftställehänvisningar på tavlan: Ether 12:7–12; Ether 12:13–18; Ether 12:19–22, 30–31. Dela upp klassen i tre grupper och tilldela varje grupp ett av skriftställeblocken. Be eleverna att leta efter välsignelser som kom till följd av de personers tro som beskrivs i varje block. Be dem att lägga märke till hur uttrycken ”efter det att de hade tro” eller ”efter det att de haft tro” används i verserna 7, 12, 17, 18 och 31. (Du kan föreslå att eleverna markerar de här uttrycken varje gång de förekommer.)

När eleverna har berättat vad de funnit, ber du dem sammanfatta vad Herren gör efter att vi har visat tro på Jesus Kristus. Eleverna kan formulera sina svar på olika sätt, men de bör uttrycka följande sanning: Om vi vill få andlig förvissning, måste vi först utöva tro på Jesus Kristus. Förklara att det här i stort sett också gäller för underverk: de sker inte förrän efter det att vi har utövat tro.

Framlägg följande situationer för klassen. Be eleverna berätta hur personen i varje situation kan visa tro på Herren.

En ung kvinna vill få förvissning om att Mormons bok är sann.
En ung man har en stark önskan att hjälpa sina nära och kära att ta emot evangeliet.

Be eleverna att tänka på ett tillfälle när de själva eller någon de känner fick andlig förvissning eller fick uppleva underverk efter att ha visat tro på Herren. Be några elever berätta om tillfällena de tänkte på. (Se till att de förstår att de inte ska känna att de behöver berätta något som är alldeles för personligt.) Återge gärna en egen upplevelse.

Be eleverna att tänka på en sanning i evangeliet som de skulle vilja få andlig visshet om. Be dem att skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker om något de kan göra för att utöva större tro på Herren.

Nyckelskriftställe – Ether 12:6

För att hjälpa eleverna att lära sig Ether 12:6 utantill ber du varje elev att skriva versen på ett papper utan nyckelord eller viktiga uttryck och lämna luckor där de skulle ha stått. När de är färdiga låter du dem få en minut på sig att lära sig versen utantill och mentalt fylla i luckorna på sina papper.

Be dem därefter byta papper med någon i närheten. Varje elev bör läsa sitt nya papper högt och försöka fylla i luckorna ur minnet. Om tiden medger, låter du eleverna byta papper igen.

Be eleverna att ta med sig papperet hem och använda det för att läsa upp Ether 12:6 för en förälder. Uppmuntra eleverna att be sina föräldrar att berätta om ett tillfälle när de visade tro på Jesus Kristus och fick den förvissning eller upplevde det under som de önskade.

Avsluta med att vittna om principerna som lärdes ut i den här lektionen.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Ether 12:4–6. Vad är hopp?

Moronis undervisning i Ether 12 visar att hoppets och trons principer är nära förbundna. Han definierade tro som ”något som man hoppas på men som inte syns” (Eth. 12:6) och sade att vårt hopp om frälsning ”kommer av tro” på Jesus Kristus (Eth. 12:4). Häftet Stå fast i din tro har följande att säga om hopp:

”När vi har hopp, litar vi på Guds löften. Vi har den trygga förvissningen att om vi ’gör rättfärdighetens gärningar’ ska vi ’få [vår] lön, ja, frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen’ (L&F 59:23). … Hoppets princip sträcker sig in i evigheten, men den kan också uppehålla dig i vardagens prövningar” (se Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet [2004], s. 74).

President Dieter F. Uchtdorf definierade hopp på följande sätt:

”Hoppet är en Andens gåva [se Moro. 8:26]. Det är ett hopp om att vi, genom Kristi försoning och genom kraften i hans uppståndelse, ska uppstå till evigt liv, och detta tack vare vår tro på Frälsaren [se Moro. 7:41]. Detta slags hopp är såväl en löftesprincip som ett bud [se Kol. 1:21–23], och liksom med alla andra bud har vi ansvaret att göra det till en aktiv del av vårt liv och övervinna frestelsen att tappa hoppet. Hoppet om vår himmelske Faders barmhärtiga lycksalighetsplan leder till frid [se Rom. 15:13], nåd [se Ps. 33:22], glädje [se Rom. 12:12] och glad fullbordan [se Ords. 10:28]. Hoppet om frälsning är som en skyddande hjälm [se 1 Tess. 5:8]. Det är grunden till vår tro [se Hebr. 11:1; Moro. 7:40] och ett ankare för själen [se Hebr. 6:19; Eth. 12:4]” (se ”Hoppets oändliga kraft”, Liahona, nov. 2008, s. 21–22).

Ether 12:6. ”Förrän efter det att er tro har prövats”

President Gordon B. Hinckley återgav en berättelse som illustrerar principen att vi får förvissning först efter det att vår tro har prövats:

”Låt mig berätta om en kvinna i São Paulo i Brasilien. Hon arbetade under sin studietid för att hjälpa till att försörja sin familj. Jag använder hennes egna ord. Hon säger:

’Universitetet jag studerade vid hade en bestämmelse som förbjöd elever som stod i ekonomisk skuld till skolan att tentera. När jag fick min lön avsatte jag därför först pengar till tionde och fasteoffer, och resten skulle räcka till att betala skolavgiften och andra utgifter.

Jag minns en gång när jag … hade allvarliga ekonomiska svårigheter. Jag fick min lön på en torsdag. När jag räknade ut månadens budget insåg jag att det inte skulle finnas nog för att både betala tionde och universitetet. Jag skulle bli tvungen att välja mellan dem. Tentorna, som hölls varannan månad, skulle börja nästa vecka och om jag inte skrev dem kunde jag förlora hela skolåret. Det var oerhört svårt. … Mitt hjärta värkte. Jag hade ett smärtsamt beslut framför mig, och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag funderade över mina två möjligheter: att betala tionde eller riskera att inte få nog med poäng för att godkännas i skolan.

Känslan fyllde min själ och var kvar hos mig tills på lördagen. Det var då som jag mindes att när jag döptes hade jag gått med på att leva efter tiondelagen. Jag hade tagit på mig en förpliktelse, inte mot missionärerna, utan mot min himmelske Fader. I det ögonblicket började våndan släppa och ge rum åt en härlig känsla av lugn och beslutsamhet. …

När jag bad den kvällen bad jag Herren att förlåta mig för min obeslutsamhet. På söndagen kontaktade jag biskopen före sakramentsmötet och betalade med glädje mitt tionde och fasteoffer. Det var en speciell dag. Jag kände mig glad och tillfreds med mig själv och med min himmelske Fader.

Dagen därpå var jag på mitt kontor och försökte fundera ut ett sätt att skriva tentorna som skulle börja på onsdagen. Ju mer jag tänkte på det, desto svårare tycktes problemet. …

Arbetsdagen var nästan slut när min arbetsgivare kom till mig och gav mig de sista uppgifterna för dagen. När han hade gjort det sade han adjö med portföljen i handen. … Plötsligt stannade han, såg på mig och frågade: ’Hur går det i skolan?’ Jag blev förvånad och kunde inte tro mina öron. Det enda jag kunde svara … var: ’Bara bra!’ Han tittade eftertänksamt på mig och sade adjö igen. …

Plötsligt kom sekreteraren in i rummet och sade att jag var en lyckans ost! När jag frågade henne varför svarade hon bara: ’Chefen har just sagt att från och med i dag ska företaget betala alla dina skolavgifter och läroböcker. Kan du komma till mig innan du går hem och informera mig om kostnaderna så att jag kan ge dig checken i morgon.’

När hon hade gått, grät jag och kände mig mycket ödmjuk. Jag knäböjde på stället och tackade Herren för hans givmildhet. Jag … sade till min himmelske Fader att han inte behövde välsigna mig så mycket. Jag behövde bara en månads skolavgift och tiondet jag hade betalat på söndagen var en mycket liten summa jämfört med den jag fick! Under bönen kom Malakis ord till mitt sinne: ’Pröva mig nu i detta, säger HERREN Sebaot, om jag inte kommer att öppna för er himlens fönster och låta välsignelse strömma ut över er i rikt mått’ (Mal. 3:10). Fram till den stunden hade jag aldrig insett omfattningen av löftet som står i det skriftstället, eller att detta bud verkligen var ett vittnesbörd om hur mycket vår himmelske Fader älskar sina barn här på jorden” (se ”Vi lever i tro”, Liahona, juli 2002, s. 81–82).

Ether 12:6. ”Ni får ingen förvissning förrän efter det att er tro har prövats”

President Spencer W. Kimball sade:

”Eftersom vi är människor skulle vi vilja utestänga kroppslig smärta och själslig vånda från vårt liv och försäkra oss om oavbrutet välbefinnande, men om vi stängde dörrarna för sorg och smärta skulle vi kanske stänga ute våra bästa vänner och välgörare. Lidande kan göra människor till heliga allteftersom de lär sig tålamod och självbehärskning” (se Kyrkans presidenters lärdomar: Spencer W. Kimball [2006], s. 16).