1 Sannerligen säger jag dig angående dina bröder som har plågats och förföljts och drivits ut från sitt arveland:

2 Jag, Herren, har låtit de lidanden varmed de har blivit plågade komma över dem som följd av deras överträdelser.

3 Dock ska jag kännas vid dem, och de ska vara mina den dag jag kommer för att insamla mina ädelstenar.

4 Därför måste de tuktas och prövas, ja, liksom Abraham som blev befalld att offra sin ende son.

5 För de som inte vill uthärda tuktan utan förnekar mig kan inte heliggöras.

6 Se, jag säger dig att det fanns trätor och stridigheter och avund och missämja samt lustfyllda och giriga begär ibland dem, och med detta vanhelgade de därför sina arvedelar.

7 De var sena att hörsamma Herrens, sin Guds, röst. Därför är Herren, deras Gud, sen att hörsamma deras böner och att besvara dem i deras prövningars dagar.

8 I de dagar då frid rådde värdesatte de föga mitt råd, men i sina prövningars dagar söker de mig av nödtvång.

9 Sannerligen säger jag dig: Trots deras synder är mitt inre fyllt av medlidande med dem. Jag ska inte fullständigt förskjuta dem, och på vredens dag ska jag komma ihåg barmhärtigheten.

10 Jag har svurit, och påbudet har gått ut i en tidigare befallning som jag har gett dig, att jag ska låta min förbittrings svärd falla för mitt folks skull, och alldeles som jag har sagt ska det ske.

11 Min förbittring ska utan mått snart utgjutas över alla nationer, och detta ska jag göra när deras ondskas bägare är fylld.

12 Och på den dagen ska alla som befinner sig på vakttornet, eller med andra ord hela mitt Israel, frälsas.

13 Och de som har skingrats ska insamlas.

14 Och alla de som har sörjt ska bli tröstade.

15 Och alla de som har gett sitt liv för mitt namns skull ska bli krönta.

16 Låt därför era hjärtan bli tröstade när det gäller Sion, för allt kött är i mina händer. Var stilla och vet att jag är Gud.

17 Sion ska inte flyttas från sin plats, även om hennes barn är skingrade.

18 De som är kvar och är renhjärtade ska återvända och komma till sina arvedelar, de och deras barn, sjungande sånger av evig glädje för att bygga upp Sions öde platser.

19 Och allt detta för att profeternas ord ska kunna uppfyllas.

20 Och se, det finns ingen annan plats utsedd än den som jag har utsett. Inte heller ska det utses någon annan plats än den som jag har utsett för arbetet med att insamla de heliga,

21 förrän den dagen kommer då det inte längre finns rum för dem. Och då har jag andra platser som jag ska utse åt dem, och de ska kallas stavar, för att utgöra Sions tältdukar eller styrka.

22 Se, det är min vilja att alla de som åkallar mitt namn och tillber mig enligt mitt eviga evangelium ska samlas och stå på heliga platser,

23 och förbereda sig för den uppenbarelse som ska komma då förlåten som täcker mitt tempel i mitt tabernakel och som döljer jorden ska tas bort och allt kött ska tillsammans se mig.

24 Och allt förgängligt, både av människor och av markens djur och av himlens fåglar och av havets fiskar som bor på jordens hela yta, ska förtäras.

25 Och även det som består av element ska smälta av glödande hetta och allt ska bli nytt, så att min kunskap och härlighet kan bo på hela jorden.

26 Och på den dagen ska människans fiendskap och djurens fiendskap, ja, allt kötts fiendskap upphöra inför mitt ansikte.

27 Och vad helst någon ska be om på den dagen, det ska bli honom givet.

28 Och på den dagen ska Satan inte ha makt att fresta någon människa.

29 Och det ska inte finnas någon sorg eftersom det inte finns någon död.

30 På den dagen ska ett spädbarn inte dö förrän det är gammalt, och dess liv ska vara som ett träds ålder.

31 Och när det dör ska det inte sova, det vill säga i jorden, utan det ska förvandlas i ett ögonblick och ska ryckas upp, och dess vila ska bli härlig.

32 Ja, sannerligen säger jag dig: Den dag då Herren ska komma ska han uppenbara allting,

33 det som har skett och fördolda ting som ingen människa kände till, det som rör jorden, vad den gjordes av samt dess ändamål och syfte,

34 högst dyrbara ting, ting som är ovantill och ting som är nedantill, ting som är i jorden och på jorden samt i himlen.

35 Och alla de som utstår förföljelse för mitt namns skull och håller ut i tro ska, även om de kallas att ge sina liv för min sak, få del av all denna härlighet.

36 Frukta därför inte ens döden, för i den här världen är er glädje inte fullkomlig, men i mig är er glädje fullkomlig.

37 Bekymra er därför inte över kroppen, inte heller över kroppens liv, utan bekymra er över själen och över själens liv.

38 Och sök alltid Herrens ansikte, så att ni i tålamod kan bevara era själar, så ska ni få evigt liv.

39 När människor kallas till mitt eviga evangelium och förbinder sig med ett evigt förbund, räknas de som jordens salt och människornas sälta.

40 De är kallade att vara människornas sälta. Om därför jordens salt mister sin sälta, se, då duger det från den stunden inte till något annat än att kastas bort och trampas under människors fötter.

41 Se, häri är visdom angående Sions barn, ja, för många, men inte för alla. De befanns vara överträdare, därför måste de tuktas.

42 Den som upphöjer sig ska bli ödmjukad, och den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.

43 Och nu ska jag berätta en liknelse för er, så att ni kan veta min vilja rörande Sions återlösning:

44 En viss adelsman hade ett jordstycke, ett mycket utsökt sådant, och han sa till sina tjänare: ”Gå ut i min vingård, ja, ut på detta mycket utsökta jordstycke, och plantera tolv olivträd.

45 Och sätt väktare runt omkring dem och bygg ett torn, så att någon kan se ut över landet runt omkring och vara en väktare på tornet, så att mina olivträd inte bryts ner när fienden kommer för att plundra och ta för sig av min vingårds frukt.”

46 Adelsmannens tjänare gick nu och gjorde som deras herre hade befallt dem, och planterade olivträden och byggde ett stängsel runt omkring och satte ut väktare och började bygga ett torn.

47 Och medan de ännu höll på att lägga grunden därtill började de tala med varandra och säga: ”Och vad har min herre för behov av detta torn?”

48 Och de rådslog länge och sa till varandra: ”Vad har min herre för behov av detta torn, med tanke på att det är fredstid?

49 Skulle inte dessa pengar kunna ges åt växlarna? För det finns inget behov av detta.”

50 Och medan de var oeniga med varandra blev de mycket lata, och de hörsammade inte sin herres befallningar.

51 Och fienden kom om natten och bröt ner stängslet, och adelsmannens tjänare reste sig och blev förskräckta och flydde. Och fienden förstörde deras arbete och bröt ner olivträden.

52 Se, nu kallade adelsmannen, vingårdens herre, på sina tjänare och sa till dem: ”Varför hände detta! Vad är orsaken till detta stora onda?

53 Borde ni inte ha gjort alldeles som jag befallde er och – sedan ni planterat vingården och byggt stängslet runt omkring och satt väktare på dess murar – byggt även tornet och satt en väktare på tornet och vakat över min vingård och inte somnat, för att inte fienden skulle komma över er?

54 Och se, väktaren på tornet skulle ha sett fienden medan han ännu var långt borta, och då kunde ni ha gjort er redo och hindrat fienden från att bryta ner stängslet och räddat min vingård från fördärvarens händer.”

55 Och vingårdens herre sa till en av sina tjänare: ”Gå och samla de övriga av mina tjänare och ta hela styrkan i mitt hus som utgörs av mina krigare, mina unga män och även dem bland alla mina tjänare som är medelålders, vilka utgör styrkan i mitt hus, med undantag endast för dem som jag har utsett till att bli kvar.

56 Och gå genast till min vingårds jordstycke och återställ min vingård, för den är min. Jag har köpt den för pengar.

57 Gå därför genast till mitt jordstycke. Bryt ner mina fienders murar, störta deras torn och skingra deras väktare.

58 Och i den mån de samlar sig mot er, ska ni hämnas mig på mina fiender, så att jag inom kort kan komma med de övriga av mitt hus och ta landet i besittning.”

59 Och tjänaren sa till sin herre: ”När ska detta ske?”

60 Och han sa till sin tjänare: ”När jag vill. Gå genast och gör allt vad jag har befallt dig.

61 Och detta ska vara mitt sigill och min välsignelse över dig – en trofast och vis förvaltare mitt i mitt hus, en styresman i mitt rike.”

62 Och hans tjänare gick genast och gjorde allt som hans herre befallde honom, och efter många dagar var allt utfört.

63 Och vidare: Sannerligen säger jag er: Jag ska visa er min visdom rörande alla församlingarna, i den mån de är villiga att låta sig ledas på en rätt och riktig väg till sin frälsning,

64 så att arbetet med att insamla mina heliga kan fortsätta, så att jag kan uppresa dem till mitt namn på heliga platser, för skördetiden är kommen och mitt ord måste uppfyllas.

65 Därför måste jag insamla mitt folk enligt liknelsen om vetet och ogräset, så att vetet kan bärgas i ladorna för att få evigt liv och krönas med celestial härlighet, när jag kommer i min Faders rike för att löna var och en efter hans gärningar,

66 medan ogräset ska bindas i knippor och deras band göras starka, så att de kan brännas upp i en outsläcklig eld.

67 Därför ger jag alla församlingarna en befallning att de ska fortsätta samlas på de platser som jag har utsett.

68 Men, som jag har sagt er i en tidigare befallning, låt inte er insamling ske med hast, inte heller i flykt, utan bered allt i förväg.

69 Och för att allt ska kunna beredas i förväg: Lyd befallningen som jag har gett angående detta,

70 vilken säger, eller lär er, att ni ska köpa alla markområden med pengar, alla som kan köpas för pengar, i trakterna runt omkring det land som jag har utsett att vara Sions land, så att insamlingen av mina heliga kan påbörjas,

71 all den mark som går att köpa i Jackson County och i länen runt omkring, och lämna resten i min hand.

72 Sannerligen säger jag er nu: Låt alla församlingarna samla ihop alla sina pengar. Låt det ske i sin rätta tid, men inte med hast, och se till att bereda allt i förväg.

73 Och låt utse hedervärda män, ja, visa män, och sänd dem att köpa dessa markområden.

74 Och församlingarna i de östra delarna kan sedan de är upprättade, och om de hörsammar detta råd, köpa landområden och samlas på dem, och på detta sätt kan de upprätta Sion.

75 Det finns redan nu tillräckligt i beredskap, ja, till och med ett överflöd, för att kunna återvinna Sion och bygga upp hennes öde städer, som aldrig mer ska förstöras om församlingarna, som kallar sig efter mitt namn, är villiga att hörsamma min röst.

76 Och vidare säger jag dig: Det är min vilja att de som har skingrats av sina fiender ska fortsätta att enträget be om gottgörelse och upprättelse genom deras händer som är tillsatta som styresmän och har myndighet över er –

77 enligt folkets lagar och författning, som jag har låtit upprättas och som bör upprätthållas för allt kötts rättigheter och beskydd enligt rättfärdiga och heliga principer,

78 så att var och en, både i fråga om lära och principer rörande framtiden, kan handla enligt den moraliska handlingsfrihet som jag har gett honom, så att var och en kan stå ansvarig för sina egna synder på domens dag.

79 Därför är det inte rätt att någon människa ska vara i träldom under någon annan.

80 Och i denna avsikt har jag genom visa mäns händer, som jag uppreste i just denna avsikt, upprättat detta lands författning och återställt landet genom blodsutgjutelse.

81 Vid vad ska jag nu likna Sions barn? Jag ska jämföra dem med liknelsen om änkan och den orättfärdige domaren – för människorna borde alltid be utan att tröttna – som lyder:

82 Det fanns i en stad en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor.

83 Och det fanns en änka i den staden, och hon kom till honom och sa: ”Ge mig rätt inför min motpart.”

84 Och under en tid ville han inte, men sedan sa han till sig själv: ”Även om jag varken fruktar Gud eller har respekt för människor ska jag ändå, eftersom hon besvärar mig, ge den här änkan rätt så att hon inte tröttar ut mig med sina ständiga besök.”

85 Med detta vill jag likna Sions barn.

86 Låt dem enträget be vid domarens fötter,

87 och om denne inte vill lyssna på dem, ska de be enträget vid guvernörens fötter.

88 Och om guvernören inte vill lyssna på dem, ska de be enträget vid presidentens fötter.

89 Och om presidenten inte ger akt på dem, då ska Herren stå upp och komma fram ur sitt gömställe och i sin vrede hemsöka nationen,

90 och i sitt stora misshag och i sin brinnande vrede ska han i sin tid avskära dessa ogudaktiga, trolösa och orättfärdiga förvaltare och utse åt dem deras del bland hycklare och icke troende,

91 ja, i yttersta mörkret, där det finns gråt och klagan och tandagnisslan.

92 Be därför att de öppnar sina öron för era rop, så att jag kan vara barmhärtig mot dem, så att detta inte ska drabba dem.

93 Det som jag har sagt er måste ske, så att alla människor kan lämnas utan ursäkt,

94 så att visa människor och styresmän kan höra och känna till det som de aldrig har förstått,

95 så att jag kan fortsätta genomföra mitt arbete, mitt förunderliga arbete, och utföra mitt verk, mitt främmande verk, så att människorna kan skilja mellan de rättfärdiga och de ogudaktiga, säger er Gud.

96 Och vidare säger jag er att det strider mot min befallning och min vilja att min tjänare Sidney Gilbert skulle sälja mitt förrådshus, som jag har bestämt åt mitt folk, och låta det komma i mina fienders händer.

97 Låt inte det som jag har bestämt vanhelgas av mina fiender med deras samtycke som kallar sig efter mitt namn,

98 för detta är en mycket svår och allvarlig synd mot mig och mot mitt folk, som följd av det som jag har påbjudit och som snart ska drabba nationerna.

99 Därför är det min vilja att mitt folk ska kräva och ställa krav på det som jag har utsett åt dem, även om de inte skulle få tillåtelse att bo där.

100 Men jag säger inte att de inte ska bo där, för i den mån de bär frukt och gör sådana gärningar som är värdiga mitt rike ska de bo där.

101 De ska bygga och ingen annan ska ärva det. De ska plantera vingårdar och de ska äta dess frukt. Ske alltså. Amen.