Kapitel 121
En bön och profetior nedtecknade av profeten Joseph Smith i ett brev till kyrkan medan han hölls fången i fängelset i Liberty i Missouri och daterade den 20 mars 1839. Profeten och flera av hans medarbetare hade tillbringat månader i fängelse. Deras vädjanden och överklaganden till verkställande ämbetsmän och domstolar hade inte hjälpt dem.
1–6: Profeten ber till Herren för de heliga som lider; 7–10: Herren talar frid till dem; 11–17: Förbannade är alla de som ropar falska beskyllningar om överträdelser mot Herrens folk; 18–25: De kommer inte att få rätt till prästadömet och kommer att fördömas; 26–32: Underbara uppenbarelser utlovas till dem som tappert härdar ut; 33–40: Orsaken till att många är kallade och få är utvalda; 41–46: Prästadömet ska endast utövas i rättfärdighet.
1 O Gud, var är du? Och var är förhänget som täcker ditt gömställe?
2 Hur länge ska din hand hållas tillbaka och ditt öga, ja, ditt rena öga, från de eviga himlarna skåda oförrätterna som begås mot ditt folk och dina tjänare, och ditt öra genomträngas av deras rop?
3 Ja, o Herre, hur länge ska de lida dessa oförrätter och olagliga förtryck innan ditt hjärta uppmjukas för deras skull och ditt inre rörs av medlidande med dem?
4 O Herre Gud Allsmäktig, skapare av himmel, jord och hav och av allt som i dem är, och som råder över och underkuvar djävulen och Sheols mörka, nattomhöljda herradöme – sträck ut din arm, låt ditt öga genomtränga, låt ditt förhänge lyftas, låt ditt gömställe inte längre döljas, låt ditt öra vara benäget, låt ditt hjärta mjukas upp och ditt inre röras av medlidande med oss.
5 Låt din vrede upptändas mot våra fiender, och hämnas oss med ditt svärd i ditt hjärtas raseri över våra oförrätter.
6 Kom ihåg dina heliga som lider, o vår Gud, och dina tjänare ska glädja sig i ditt namn för evigt.
7 Min son, frid vare med din själ. Dina motgångar och dina lidanden ska endast vara ett ögonblick,
8 och därefter ska Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden. Du ska triumfera över alla dina fiender.
9 Dina vänner står vid din sida och de ska åter hälsa dig med varmt hjärta och vänlig hand.
10 Du är ännu inte som Job, dina vänner strider inte mot dig, inte heller anklagar de dig för överträdelser, som de gjorde med Job.
11 Och de som anklagar dig för överträdelser ska se sitt hopp brista och sina förhoppningar smälta bort liksom rimfrosten smälter för den uppgående solens brännande strålar.
12 Och Gud har även satt sin hand till och sitt sigill på att förändra tider och årstider och på att förblinda deras sinnen, så att de inte kan förstå hans underbara gärningar och så att han kan pröva även dem och snärja dem i deras egen list,
13 och även för att deras hjärtan är fördärvade, så att det som de är villiga att förorsaka andra och älskar att låta andra lida ska komma över dem själva i fullaste mått,
14 så att även de blir besvikna och deras hopp avskuret.
15 Och några få år härefter ska de och deras efterkommande bortsopas under himlen, säger Gud, så att inte en enda av dem tillåts att stå vid muren.
16 Förbannade är alla de som lyfter sin häl mot mina smorda, säger Herren, och ropar att dessa har syndat, när de inte har syndat inför mig, säger Herren, utan har gjort det som var rätt i mina ögon och det som jag befallde dem.
17 Men de som ropar om överträdelser gör detta eftersom de själva är syndens tjänare och olydnadens barn.
18 Och de som svär falskt mot mina tjänare för att de ska kunna föra dem i fångenskap och till död,
19 ve dem, för eftersom de har försyndat sig mot mina små ska de skiljas från förrättningarna i mitt hus.
20 Deras korg ska aldrig bli full, deras hus och lador ska förstöras och själva ska de bli föraktade av dem som smickrade dem.
21 De ska inte ha rätten till prästadömet, inte heller deras efterkommande efter dem från släktled till släktled.
22 Det hade varit bättre för dem att en kvarnsten hade hängts om deras hals och att de hade dränkts i havets djup.
23 Ve alla dem som vållar mitt folk obehag och fördriver och mördar och vittnar emot dem, säger Härskarornas Herre. Ett släktled av huggormar ska inte undgå helvetets fördömelse.
24 Se, mina ögon skådar och känner alla deras gärningar, och jag har en hastig dom i beredskap för dem alla när tiden är inne,
25 för det finns en tid fastställd för var och en efter hans gärningar.
26 Gud ska ge er kunskap genom sin Helige Ande, ja, genom den Helige Andens outsägliga gåva, som inte sedan världens begynnelse har blivit uppenbarad förrän nu,
27 vilken våra förfäder med ivrig förväntan har sett fram emot skulle uppenbaras i den sista tiden, vilken änglarna riktade deras sinnen mot och som hölls i beredskap för deras härlighets fullhet.
28 En tid kommer då inget ska undanhållas, vare sig det finns en enda Gud eller många gudar så ska de uppenbaras.
29 Alla troner, herradömen, furstendömen och makter ska uppenbaras och läggas fram för alla dem som tappert har härdat ut för Jesu Kristi evangeliums skull.
30 Och det ska även uppenbaras om gränser är satta för himlarna eller för haven, eller för det torra landet, eller för solen, månen eller stjärnorna.
31 Alla deras omloppstider, alla deras bestämda dagar, månader och år och alla deras dagars dagar, månader och år och alla deras härligheter, lagar och fastställda tider ska uppenbaras i tidernas fullbordans utdelnings dagar,
32 enligt det som fastställdes i hans råd som är den evige Guden över alla gudar förrän den här världen var till, att undanhållas till dess fullbordan och ände, då var och en ska inträda i hans eviga närhet och i hans odödliga vila.
33 Hur länge kan rinnande vatten förbli orent? Vilken makt kan hålla tillbaka himlarna? Lika gärna kan människan sträcka ut sin svaga arm för att hejda Missourifloden i dess bestämda lopp eller vända den mot strömmen, som att hindra den Allsmäktige från att utgjuta kunskap från himlen över de sista dagars heligas huvuden.
34 Se, många är kallade, men få är utvalda, och varför är de inte utvalda?
35 Eftersom deras hjärtan i så hög grad är fästa vid det som hör denna värld till och de strävar efter att äras av människor, lär de sig inte denna enda läxa:
36 Att prästadömets rättigheter står i oskiljaktig förbindelse med himlens krafter, och att himlens krafter inte kan kontrolleras eller användas utom genom rättfärdighetens principer.
37 Att de kan förlänas oss är sant, men när vi försöker skyla våra synder eller tillfredsställa vårt högmod, vår fåfängliga ärelystnad, eller utöva kontroll eller herravälde eller tvång över människobarnens själar genom någon grad av orättfärdighet, se, då drar sig himlarna tillbaka, Herrens Ande sörjer, och när den dragit sig tillbaka, är det slut med den mannens prästadöme eller myndighet.
38 Se, innan han vet ordet av är han lämnad åt sig själv att sparka mot udden, att förfölja de heliga och att kämpa mot Gud.
39 Vi har genom sorgliga erfarenheter lärt att det ligger i nästan alla människors natur och böjelse att så snart de får vad de förmodar är lite myndighet, börjar de genast utöva orättfärdigt herravälde.
40 Därför är många kallade, men få är utvalda.
41 Ingen makt och inget inflytande kan eller bör göra sig gällande i kraft av prästadömet utom genom överbevisning, genom långmodighet, genom mildhet och ödmjukhet och genom uppriktig kärlek,
42 genom välvilja och ren kunskap som storligen ska utvidga själen, utan hyckleri och utan svek,
43 i rätt tid skarpt tillrättavisande, när den Helige Anden manar därtill, och därefter visande större kärlek mot honom som du har tillrättavisat, för att han inte ska betrakta dig som sin fiende,
44 så att han kan erfara att din trofasthet är starkare än dödens band.
45 Låt även ditt inre vara fyllt av kärlek till alla människor och till trons egna, och pryd ständigt dina tankar med dygd. Då ska din självtillit växa sig stark i Guds närhet, och läran om prästadömet ska falla över din själ som himlens dagg.
46 Den Helige Anden ska vara din ständige ledsagare och din spira en oföränderlig rättfärdighetens och sanningens spira, och ditt herradöme ska vara ett evigt herradöme, och det ska utan tvångsmedel strömma till dig i evigheters evighet.