Skrifterna
Läran och förbunden 59


Kapitel 59

Uppenbarelse given genom profeten Joseph Smith i Sion i Jackson County i Missouri den 7 augusti 1831. Före denna uppenbarelse helgades landet såsom Herren hade föreskrivit och platsen för det framtida templet invigdes. Samma dag som uppenbarelsen togs emot dog Polly Knight, Joseph Knight den äldres fru; den första medlemmen i kyrkan som dog i Sion. Tidiga medlemmar beskrev den här uppenbarelsen som ”instruktioner till de heliga om hur man helgar sabbatsdagen och hur man fastar och ber”.

1–4: De trofasta heliga i Sion ska bli välsignade; 5–8: De ska älska och tjäna Herren och hålla hans bud; 9–19: Genom att hålla Herrens dag helig blir de timligt och andligt välsignade; 20–24: De rättfärdiga lovas frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen.

1 Se, välsignade är de, säger Herren, som har kommit upp till detta land med blicken endast fäst på min ära i enlighet med mina bud.

2 För de som lever ska ärva jorden och de som dör ska vila från allt sitt arbete, och deras gärningar ska följa dem och de ska få en krona i min Faders boningar som jag har berett åt dem.

3 Ja, välsignade är de vilkas fötter står i Sions land, vilka har åtlytt mitt evangelium, för de ska få jordens goda som lön, och den ska ge avkastning av hela sin kraft.

4 Och de ska även krönas med välsignelser ovanifrån, ja, och med inte så få befallningar, och med uppenbarelser i deras rätta tid – de som är trofasta och flitiga inför mig.

5 Därför ger jag dem ett bud och säger så: Du ska älska Herren din Gud av allt ditt hjärta, med all din förmåga, allt ditt förstånd och all din styrka, och i Jesu Kristi namn ska du tjäna honom.

6 Du ska älska din nästa som dig själv. Du ska inte stjäla, inte heller begå äktenskapsbrott eller dräpa eller göra något som är detta likt.

7 Du ska tacka Herren din Gud för allting.

8 Du ska frambära ett offer åt Herren din Gud i rättfärdighet, ja, ett förkrossat hjärta och en botfärdig ande.

9 Och för att du mera fullständigt ska kunna hålla dig obefläckad av världen ska du gå till bönehuset och offra dina sakrament på min heliga dag.

10 För sannerligen, detta är en dag bestämd åt dig till att vila från ditt arbete och ägna den Allrahögste din andakt.

11 Dock ska du avge dina löften i rättfärdighet, varje dag och alltid.

12 Men kom ihåg att på denna Herrens dag ska du frambära dina offer och sakrament åt den Allrahögste och bekänna dina synder för dina bröder och inför Herren.

13 Och på denna dag ska du inte göra något annat förutom att låta tillreda din föda i hjärtats enkelhet så att din fasta kan bli fullkomlig, eller med andra ord så att din glädje kan bli fullkomlig.

14 Sannerligen, detta är fasta och bön, eller med andra ord glädje och bön.

15 Och i den mån som ni gör detta med tacksägelse, med glada hjärtan och ansikten, inte med mycket skratt, för detta är synd, utan med ett glatt hjärta och ett glatt ansikte –

16 sannerligen säger jag att i den mån som ni gör detta är jordens fullhet er, djuren på marken och fåglarna i luften och allt som klättrar i träden och går på marken.

17 Ja, örterna och det goda som kommer ur jorden, antingen till föda eller till kläder, eller till hus eller till lador, eller till fruktträdgårdar eller till trädgårdar eller till vingårdar,

18 ja, allt som kommer ur jorden i sin tid är skapat för människans nytta och användning, både för att behaga ögat och glädja hjärtat,

19 ja, till föda och till kläder, till smak och till doft, för att stärka kroppen och uppliva själen.

20 Och det behagar Gud att han har gett allt detta åt människan, ty för detta ändamål skapades det för att brukas med omdöme, inte omåttligt, inte heller genom rofferi.

21 Och i intet förtörnar människan Gud, eller mot ingen är hans vrede upptänd, utom mot dem som inte erkänner hans hand i allt och inte lyder hans befallningar.

22 Se, detta är enligt lagen och profeterna. Besvära mig därför inte mera om denna sak,

23 utan lär att den som gör rättfärdighetens gärningar ska få sin lön, ja, frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen.

24 Jag, Herren, har talat det, och Anden bär vittne därom. Amen.