Seminariet
Lektion 91: Läran och förbunden 88:1–40


Lektion 91

Läran och förbunden 88:1–40

Inledning

President Joseph Fielding Smith sa att Läran och förbunden 88 var ”en av de största uppenbarelserna som någonsin getts till människan” (Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 delar [1977–1981] 3:150). Profeten Joseph Smith fick denna uppenbarelse under tre dagar – 27 och 28 december 1832 och 3 januari 1833 – efter att högprästerna vid en konferens hade bett om att få veta Herrens vilja angående grundandet av Sion. Det här är den första av fyra lektioner om Läran och förbunden 88. Den del av uppenbarelsen som tas upp i den här lektionen innehåller 1) Herrens förkunnelse att han är ljuset som styr och är i allting och 2) hans förklaring av lagarna som styr hans rike och dess invånare.

Lektionsförslag

Läran och förbunden 88:1–13

Herrens förkunnar att han är ljuset som är i allting

Fråga eleverna om de någonsin befunnit sig i totalt mörker. Be några av dem att berätta om sina upplevelser. Visa en ficklampa eller ett stearinljus, eller rita en ficklampa eller ett stearinljus på tavlan.

  • Varför skulle ni uppskatta ljus så mycket om ni var i totalt mörker?

  • Vad representerar ljus i Jesu Kristi evangelium?

Förklara att Läran och förbunden 88 innefattar Herrens lärdomar om ljusets betydelse. Profeten Joseph Smith fick den här uppenbarelsen under tre dagar, efter att högprästerna vid en konferens hade bett om att få veta Herrens vilja angående grundandet av Sion.

Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 88:1–2 och se vad Herren sa om hur han och änglarna känner när hans tjänare ber för att få veta hans vilja.

  • Varför tror ni Herren tycker att det är välbehagligt och änglarna gläder sig när vi söker Guds vilja i bön?

  • Varför är vetskap om Guds vilja som ljus för dem som söker den?

Sammanfatta Läran och förbunden 88:3–5 genom att förklara att Herren lärde bröderna att de kunde få ett löfte om evigt liv genom den Helige Anden, som också kallas Hjälpare och löftets Helige Ande.

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 88:6–13. Be eleverna följa med i texten och se vad Herren lärde angående källan till allt ljus. Be eleverna att berätta vad de hittat.

  • Vilket begrepp används för sanningens ljus i vers 7?

  • Varifrån kommer allt ljus enligt vers 12–13?

  • Hur påverkar Gud sina skapelser genom Kristi ljus? (Hjälp eleverna urskilja följande lärosats: Genom Kristi ljus ger Gud liv och ljus till alla sina skapelser. Du kanske vill skriva den här lärosatsen på tavlan. Eleverna kanske också nämner att Kristi ljus är lagen som styr universum och dess innevånare, och att det ”upplivar” vårt förstånd. Upplivar betyder att väcka till liv. Eftersom det här ordet används senare i uppenbarelsen, kan du föreslå att eleverna skriver ner definition av ordet i marginalen bredvid vers 11.)

Vid behov, komplettera elevernas förklaring av Kristi ljus genom att förklara att det är ”gudomlig energi, kraft eller inflytande som utgår från Gud genom Kristus och ger liv och ljus åt allting” (Handledning för skriftstudier, ”Ljus, Kristi ljus”, scriptures.lds.org).

För att hjälpa eleverna tänka på hur de välsignas av Kristi ljus, skriv följande kategorier på tavlan:

Fysiskt ljus Förståelse Liv Lag

Be eleverna skriva exempel på tavlan på hur de olika yttringarna av Kristi ljus påverkar dem dagligen. (Några exempel kan vara förmågan att se, förmåga att lära och känna igen sanningen, växter och djur som växer och förser oss med mat och kläder och förmågan att se skillnaden mellan gott och ont.)

  • Hur kan det vi diskuterat om Kristi ljus hjälpa er uppskatta Herrens inflytande i era liv?

Läran och förbunden 88:14–40

Herren förklarar att det finns lagar tillhörande varje härlighetsrike

Visa en handske och förklara att den representerar en fysisk kropp. Be en elev sätta på sig handsken och vicka på fingrarna. Påpeka att handen besjälar, eller ger liv åt, handsken.

  • Om handsken representerar kroppen, vad kan då handen representera? (En andekropp.)

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 88:15. Be klassen att följa med i texten och vara uppmärksam på vad Herren kallade föreningen mellan anden och kroppen.

  • Vad kallade Herren föreningen mellan anden och kroppen? (Och anden och kroppen utgör människans själ. Du skulle kunna föreslå att eleverna markerar den här lärosatsen.)

  • Hur kan det som påverkar våra fysiska kroppar även påverka våra andar? (När eleverna svarar, uppmuntra dem att ge några exempel.)

För att hjälpa eleverna bättre förstå kopplingen mellan våra kroppar och andar, be en elev att läsa upp följande uttalande av president Ezra Taft Benson. Be klassen lyssna efter olika sätt som kroppen och anden kan påverka varandra.

Bild
President Ezra Taft Benson

”Det råder ingen tvekan om att vår hälsa påverkar anden, annars skulle Herren aldrig ha uppenbarat visdomsordet. Gud har aldrig gett oss några timliga bud – det som påverkar vår kropp påverkar även vår ande. …

Synd försvagar. Det påverkar inte bara anden utan även kroppen. Skrifterna är fulla av exempel på den fysiska kraft som de rättfärdiga kan besitta. Å andra sidan kan synd, som en person ej omvänt sig från, leda till både mental och fysisk ohälsa” (Nordstjärnan, feb. 1989, s.6).

  • Hur kan en förståelse om kopplingen mellan kroppen och anden hjälpa er fatta rättfärdiga beslut?

Be eleven med handsken ta av den från handen och lägga den på ett bord eller en stol för att förbereda eleverna att diskutera sanningarna om uppståndelsen.

  • Vad kan den här handlingen representera? (Fysisk död.)

  • Vad händer med själen vid döden? (Anden och kroppen skiljs åt.)

Be eleven ta upp handsken och ta på den ingen.

  • Vad kan den här handlingen representera? (Uppståndelsen.)

  • Vad händer med själen vid uppståndelsen? (Anden och kroppen återförenas.)

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 88:14, 16–17. Be klassen att följa med i texten och se hur Frälsaren beskrev uppståndelsen. Be eleverna att berätta vad de hittat.

  • Vem gjorde det möjligt för våra själar att bli återlösta? (När eleverna svarar skriver du följande lärosats på tavlan: Jesus Kristus gjorde det möjligt för våra själar att återlösas.)

  • Vad ärver de ”fattiga och ödmjuka” själarna efter att våra själar har blivit återlösta? (Jorden.)

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 88:18–20. Be eleverna följa med i texten och se vad som kommer att hända med jorden innan de återlösta själarna kan ärva den.

  • Vad kommer att hända med jorden innan återlösta själar kan ärva den?

  • Vems närhet kommer att finnas på den heliggjorda jorden enligt vers 19?

Skriv följande fråga på tavlan: Vilka kommer att kunna leva i det celestiala riket och åtnjuta vår himmelske Faders närhet? Låt eleverna fundera över hur de skulle besvara den här frågan.

Förklara att precis som jorden kommer att bli heliggjord, kommer våra kroppar också att förändras och bli heliggjorda vid uppståndelsen. Alla kommer dock inte att få samma grad av härlighet.

Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 88:21–24 och hitta vad som bestämmer vilken grad av härlighet en person erhåller vid uppståndelsen.

  • Vad bestämmer vilken grad av härlighet en person erhåller vid uppståndelsen? (Skriv följande lärosats på tavlan. Du kanske också vill föreslå att eleverna skriver in den i marginalen i sina skrifter. Vid uppståndelsen kommer vi att erhålla härlighet enligt den lag vi lyder.)

Be eleverna läsa Läran och förbunden 88:25–33 med en kamrat för att hjälpa dem bättre förstå den här sanningen. Be dem leta efter hur lydnad till Kristi lagar påverkar jorden och var och en av oss. Du kan föreslå att eleverna markerar det de hittar.

  • Vad hittar ni som stödjer sanningen att vi vid uppståndelsen erhåller en härlighet enligt den lag vi lyder?

  • Observera i vers 28 att Herren hänvisade till ”de som har en celestial ande”. Vad tror ni menas med att ha ”en celestial ande”?

Hjälp eleverna förstå att de som har en celestial ande är personer som lever enligt det celestiala rikets lag. Påminn klassen om att vi vet från Läran och förbunden 76 att det celestiala rikets lag innefattar att ha ett vittnesbörd om Jesus Kristus, hålla buden, ingå och hålla förbund, övervinna genom tro och att ta emot löftets helige Ande (se L&F 76:50–53, 69–70).

  • Hur beskriver Herren i Läran och förbunden 88:28–29 deras uppståndna kroppar som erhåller celestial härlighet?

  • Om en person endast lyder terrestrial eller telestial lag, hur kommer dennes kropp att vara vid uppståndelsen enligt Läran och förbunden 88:30–31? (Hjälp eleverna förstå att vår uppståndna kropp överensstämmer med den typ av ande vi har blivit.)

Be eleverna arbeta i grupper om tre eller fyra och göra följande uppgift för att hjälpa dem bättre förstå läran att vi erhåller en härlighet enligt den lag vi lyder. Du kan dela ut kopior av instruktionerna eller skriva upp dem på tavlan.

  1. Samtala tillsammans om följande: Nämn några fördelar med att lyda trafiklagarna. Nämn några konsekvenser av att inte lyda trafiklagarna.

  2. Läs Läran och förbunden 88:34–35 och sök efter konsekvenserna av att leva efter eller vägra följa Guds lagar. Samtala om vad ni kommer fram till.

  3. Läran och förbunden 88:40 beskriver egenskaper hos människor som dras till det celestiala riket. Studera den här versen tillsammans och hitta egenskaperna. Samtala sedan om vad vi kan göra för att utveckla eller stärka de här egenskaperna i våra liv.

Efter att eleverna har diskuterat de här egenskaperna i sina grupper bär du ditt vittnesbörd om ljuset som fyller våra liv när vi strävar efter att leva efter Guds lagar. Be eleverna att dela med sig av hur de har sett den här sanningen visa sig i deras egna liv. Hjälp eleverna tillämpa vad de har lärt sig genom att be dem skriva upp ett mål som hjälpa dem efterleva det celestiala rikets lag och välsignas med dess egenskaper. Be några elever att dela med sig av sina erfarenheter om de är bekväma med det.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Läran och förbunden 88:3–4. ”En annan Hjälpare”

”Några har trott att uttrycket ’en annan Hjälpare’ i Läran och förbunden 88:3 syftar på den andre Hjälparen, eller ett personligt besök från Frälsaren. Herren lovar dock att den här Hjälparen ska ’förbli i era hjärtan’. … Hjälparen som utlovas i Läran och förbunden 88 är ’löftets helige Ande’ (v. 3), ’löftet som jag ger till er om evigt liv’ (v. 4)” (Doctrine and Covenants Student Manual, 2 uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2001], s. 198).

President Joseph Fielding Smith sa:

Bild
President Joseph Fielding Smith

”Löftets helige Ande är inte den andre Hugsvalaren” Löftets helige Ande är den Helige Anden, som godkänner varje förordning som förrättas i rättfärdighet, [L&F 132:7]; och när förbunden bryts tar han bort beseglingen” (Frälsningens lära, sammanst. Bruce R. McConkie, 3 delar [1977–1981], 1:49).

Läran och förbunden 88:6–13. Kristi ljus

”Kristi ljus ’utgår från Guds närhet för att uppfylla den oändliga rymden’. Det är ’ljuset som finns i allting; som ger liv åt allting, som är lagen, efter vilken allting styrs’ (L&F 88:12–13; se även v. 6–11). Denna kraft är ett gott inflytande i alla människors liv (se Joh. 1:9; L&F 93:2). I skrifterna kallas Kristi ljus ibland Herrens ande, Guds ande, Kristi ande eller Livets ljus.

Kristi ljus bör inte förväxlas med den Helige Anden. Det är ingen person, så som den Helige Anden är. Dess påverkan leder människor till att finna det sanna evangeliet, låta döpa sig och ta emot den Helige Anden (se Joh. 12:46; Alma 26:14–15).

Samvetet är en yttring av Kristi ljus som hjälper oss skilja gott från ont. Ty se, Kristi Ande ges åt varje människa för att hon skall kunna skilja gott från ont. Därför visar jag er hur ni bör döma, ty allt som inbjuder till att göra gott och som förmår människor att tro på Kristus kommer genom Kristi kraft och gåva, varför ni med fullkomlig visshet kan veta att det är av Gud. … Mina bröder, eftersom jag vet att ni känner till ljuset enligt vilket ni kan döma, det ljus som är Kristi ljus: Se till att ni inte dömer orätt. Ty med samma dom som ni dömer kommer även ni att bli dömda’ (Moro. 7:16, 18)” (Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet [2004], s. 85–86).

President Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum sade:

Bild
President Boyd K. Packer

”För att beskriva Kristi ljus ska jag jämföra det med eller likna det vid solens ljus. Det finns överallt och man kan se och känna det. Allt liv är beroende av solljuset.

Kristi ljus är som solens ljus. Också det finns överallt och alla har fått del av det.

Liksom mörkret måste försvinna när solens ljus visar sig, så flyr det onda när Kristi ljus visar sig.

Det finns inget mörker i solljuset. Det regerar över mörkret. Solen kan gömmas bakom moln eller på grund av jordens rotation, men molnen försvinner, och jorden fullbordar sin rotation. …

Kristi ljus är lika universellt som solljuset. Där det finns människor, där finns Kristi ande. Varje levande själ har del av den. Den befrämjar allt som är gott. Den inspirerar till allt som välsignar och gynnar mänskligheten. Den när godhet” (”Kristi ljus”, Liahona, apr. 2005, s. 13).

Läran och förbunden 88:21–24, 34–35. Vi kan välja att lyda det celestiala rikets lag

Äldste Delbert L Stapley i de tolvs kvorum föreslog en självskattning av vår lydnad mot celestial lag:

Bild
Äldste Delbert L. Stapley

”Det vore kanske bäst för var och en av oss att omvärdera sig för att fastställa hur vi för närvarande står i förhållande till det celestiala rikets grundlag – lydnadens lag. Resultatet borde avslöja för oss vilket rike vi har valt till mål. Till exempel:

  1. Studerar och begrundar jag skrifterna i ett försök att lära känna Guds vilja och förstå hans bud rörande hans barn?

  2. Följer jag Guds levande profets råd, eller väljer jag enbart ut det som jag instämmer i, och bryr mig inte om det övriga?

  3. Söker jag råd och hjälp från min biskop och stavspresident i problem som rör mig och min familj?

  4. Försöker jag allvarligt att tukta mig själv och låter mina kroppsliga begär underkastas min vilja?

  5. Anstränger jag mig till det yttersta att omvända mig från tidigare eller nuvarande fel och ändra dem genom att göra det rätta?

  6. Har jag en inställning av tro på Gud fastän jag går igenom prövningar, motgångar och lidanden? Och bär jag min börda utan att klaga?

Att hålla Guds bud är inte en svår börda när vi gör det av kärlek till honom som har välsignat oss så nådigt. Frälsaren har bett oss att ’ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.

Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt’ (Matt. 11:29–30).

Vår villighet att lyda Guds bud är ett vittnesbörd om vår tro på honom och vår kärlek till honom. Ett upproriskt sinnelag kan inte ärva det celestiala riket” (”Den rättfärdiga lydnadens välsignelser”, Nordstjärnan, apr. 1978, s. 28).