Den 8 augusti 1831, förberedde sig Joseph Smith och flera äldster för att lämna Independence i Missouri och återvända till Ohio. Herren befallde äldsterna att predika evangeliet under sin resa – en befallning som nu finns i Läran och förbunden 60. På resans tredje dag mötte sällskapet faror på Missourifloden. Under de följande två dagarna, den 12 och 13 augusti, fick profeten Joseph Smith två uppenbarelser från Herren. De uppenbarelserna finns nu i Läran och förbunden 61 och 62. De innehåller bland annat förmaningar och varnande, tröstande och uppmuntrande ord.
Herren befaller äldsterna att predika evangeliet under sin färd från Missouri till Ohio
Skriv följande fråga på tavlan före lektionen: Kan ni tänka på ett tillfälle då ni tvekade att berätta för andra om er tro eller tvekade att dela med er av ert vittnesbörd om evangeliet?
Börja lektionen med att be eleverna begrunda frågan på tavlan? Medan eleverna funderar, kan du gärna själv besvara frågan genom att berätta om en upplevelse från ditt eget liv.
Förklara att en grupp äldster hade rest från Ohio för att delta i invigningen av marken och tempelområdet i Independence i Missouri. Herren hade befallt dem att predika evangeliet för andra under sin färd till Missouri (se L&F 52:9–10). Läran och förbunden 60 innehåller Herrens ord till flera av de här äldsterna under deras förberedelser att återvända till Ohio. Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 60:1–2 och se varför Herren var missnöjd med en del av dessa äldster.
Varför var Herren missnöjd med några av äldsterna? (Han sa: ”De vill inte öppna sin mun, i stället gömmer de … den talent som jag har givit dem.” Med andra ord hade de inte delat med sig av sina vittnesbörd om evangeliet.)
Varför hade vissa av äldsterna inte delat med sig av sina vittnesbörd, enligt Läran och förbunden 60:2?
Be en elev läsa Läran och förbunden 60:3 för klassen. Be klassen följa med i texten och se vad som kan hända om vi inte delar med oss av våra vittnesbörd.
Vad kan hända om vi inte delar med oss av våra vittnesbörd? (Eleverna kanske svarar med andra ord, men se till att de lyfter fram följande princip: Vi kan förlora våra vittnesbörd om vi inte delar med oss av dem.)
Varför tror ni att vi måste dela med oss av vårt vittnesbörd för att vi ska kunna behålla det? När har ni känt att ert vittnesbörd stärkts till följd av att ni delat med er av det?
Uppmana eleverna att dela med sig av sina vittnesbörd när de får möjlighet att göra det. Sammanfatta resten av Läran och förbunden 60 med att förklara att Herren befallde dessa äldster att förkunna evangeliet när de reste tillbaka till Ohio.
Herren ger Joseph Smith och andra äldster anvisningar på deras resa till Ohio
Be eleverna tänka på ett tillfälle då de oroade sig för sin säkerhet och kände att Herren skyddade dem. Förklara att den 11 augusti 1831, befann sig profeten Joseph Smith och tio äldster i fara när de färdades med kanot på Missouriflodens kraftiga strömmar. Joseph Smith mindes att på resans tredje dag: ”visade sig många av de faror som är så vanliga på vattnen i väst, och när vi hade slagit läger på flodbanken … såg broder [William W.] Phelps tydligt i klart dagsljus fördärvaren fara fram i sin mest fruktansvärda kraft över vattnens yta, andra hörde ljudet men såg inte synen” (i History of the Church, 1:203). Innan denna syn ”hade viss oenighet och illvilja utvecklats bland bröderna” (B. H. Roberts, A Comprehensive History of the Church, 1:262–263). Den kvällen diskuterade bröderna sina problem och de flesta av dem kunde förlåta varandra. Följande morgon bad Joseph Smith och tog emot den uppenbarelse som finns i Läran och förbunden 61.
Be en elev läsa upp Läran och förbunden 61:2, 20, 36–37. Be klassen följa med i texten och titta efter ord och uttryck som kan ha gett dessa äldster tröst.
Vilka ord och uttryck hittade ni som kan ha tröstat dessa äldster? (Medan eleverna besvarar frågan, kan du be dem förklara hur de ord och uttryck de nämner kan ha varit tröstande.)
Förklara att i den här uppenbarelsen lärde Herren dem att ”många förödelser skall äga rum på vattnen” i de sista dagarna (se L&F 61:5, 14–19). Herren talade också om sin makt. Be en elev läsa upp Läran och förbunden 61:1. Be klassen följa med och se vad Herren lärde dem om sin makt.
Hur beskriver Herren sin makt i den här versen? (När eleverna har svarat skriver du följande lärosats på tavlan: Herren har all makt.)
Påpeka gärna att på grund av den syn som William W. Phelps såg av fördärvaren över vattnen, har vissa antagit att Satan har makt över vattnen. Men Läran och förbunden 61:1 bekräftar att Herren har all makt – inklusive makt över vattnen.
Be en elev läsa upp Läran och förbunden 61:6, 10. Be klassen följa med i texten och titta efter ord som kan ha hjälpt äldsterna att ytterligare förstå Herrens makt. Be eleverna berätta vad de hittat och fyll sedan i meningen på tavlan så att det står: Herren har all makt, och han kan bevara oss.
Vilka upplevelser har ni haft som stärkt era vittnesbörd om Herrens makt och Herrens förmåga att skydda oss från att komma till skada.
Sammanfatta gärna resten av Läran och förbunden 61 genom att förklara att Herren gav dessa äldster ytterligare anvisningar för att vägleda dem på deras resa tillbaka till Ohio.
Herren berömmer en grupp äldster som reser till Independence i Missouri för deras trofasthet
Skriv följande frågor på tavlan:
Vilken färg ska jag ha på tröjan i dag?
Borde jag gå till kyrkan på söndag?
Borde jag verka som missionär? När, i så fall?
Om min mamma erbjuder sig att laga min favoriträtt, vad ska då jag välja?
Vem borde jag dejta? Vart borde vi gå ut för att äta på vår dejt?
Be eleverna fundera över vilka av dessa frågor som de tror att Herren bryr sig mest om.
Förklara att när Herren gav anvisningar till äldsterna som reste från Missouri till Ohio, hjälpte han dem förstå att några av de beslut som de behövde fatta var viktigare för honom än andra. Be eleverna leta efter insikter i Läran och förbunden 62 som kan vägleda dem när de fattar beslut.
Be en elev läsa upp Läran och förbunden 62:1–3. Be klassen följa med i texten och leta efter ord och formuleringar som visar att äldsternas ansträngningar att predika evangeliet hade betydelse för Herren.
Vilka ord och formuleringar hittade ni? Hur visar de här orden hur Herren kände för de här missionärernas ansträngningar?
För att hjälpa eleverna fundera över exempel på sådant som hade betydelse för Herren och sådant som inte hade det, ritar du följande uppställning på tavlan eller förbereder den som ett utdelningsblad. Ta inte med informationen som står inom parentes. Beroende på dina elevers behov kan du be dem göra det här individuellt eller i par. Eller så kan ni utföra aktiviteten tillsammans som klass.
(Att äldsterna var trofasta, bar sina vittnesbörd och hjälpte de heliga att samlas)
(Huruvida äldsterna reste i samlad grupp eller två och två, huruvida de färdades på hästar eller på mulåsnor eller i vagnar)
När eleverna har fyllt i diagrammet, ställer du följande frågor:
Vilken skillnad märkte ni mellan sådant som hade betydelse för Herren och sådant som inte hade det?
Hur kan det här mönstret vägleda er när ni fattar beslut?
Förklara att Läran och förbunden 62:8 undervisar om en princip som kan vägleda oss när vi fattar beslut. Be eleverna läsa tyst för sig själva och leta efter den principen. Be dem berätta vad de hittat. Eleverna kanske svarar med andra ord, men se till att de uttrycker följande princip: Vi ska handla efter vårt eget omdöme och Andens ledning när vi fattar beslut. Du skulle kunna be eleverna skriva den här principen med egna ord i sina skrifter.
Varför tror ni att det är viktigt att vi förlitar oss på vårt eget omdöme och inte bara Andens vägledning när vi fattar beslut?
När har ni fattat ett beslut utifrån ert eget omdöme och Andens vägledning? Hur blev ni välsignade för att ni gjorde det?
Vittna om de sanningar som ni har diskuterat under lektionen. Be eleverna begrunda hur de kan handla utifrån de sanningar de lärt sig när de studerat Läran och förbunden 60–62. Be gärna en eller två elever att dela med sig av något de planerar att göra utifrån en av de här sanningarna.
Herrens ord i Läran och förbunden 61:5–19 förbjuder inte sista dagars heliga att resa på eller simma i vatten. När Herren beskriver hur han förbannade vattnen i de sista dagarna, kan han ha syftat på Uppenbarelseboken, där aposteln Johannes beskriver förödelsen som skall äga rum på vattnen innan Jesu Kristi andra ankomst (se Upp. 8:8–11; 16:2–6). I Läran och förbunden 61 talar Herren specifikt om farorna på ”dessa vatten”, det vill säga Missourifloden (se L&F 61:5, 18). President Joseph F. Smith berättade om en del av de skador som Missourifloden har orsakat:
Bild
President Joseph Fielding Smith
”Vad gäller Missouri- och Mississippiflodens vatten, har vi år efter år sett stor förödelse på dem och på grund av dem. Miljoner och åter miljoner dollar går så gott som årligen förlorade på grund av att det här mäktiga flödet svämmar över sina breddar. Många har förlorat sina liv i dessa översvämningar när de svept över landet, och även på det här synbart lugna eller stilla vattendraget kan det uppstå stormar som orsakar förödelse. Herrens ord har sannerligen uppfyllts, och uppfylls fortfarande vad gäller de här vattnen” (Church History and Modern Revelation, 2 vol. [1953], 1:224).
När Joseph Smith och andra reste österut till Ohio, mötte de fyra äldster som färdades västerut till Independence i Missouri. En av de här äldsterna, John Murdock, hade blivit sjuk när han predikade evangeliet under färden från Ohio. John och hans kamrat, Hyrum Smith, var inkvarterade i Chariton i Missouri, i väntan på att John skulle tillfriskna. Där mötte de två andra äldster, David Whitmer och Harvey Whitlock, som också hade varit trofasta befallningen att predika evangeliet på väg till Missouri. När dessa fyra äldster mötte Joseph Smith i Chariton och tog emot Herrens anvisningar som finns i Läran och förbunden 62, slog de ihop sina pengar och köpte en häst, vilket gjorde att John Murdock lättare kunde resa till Sion.