Lektion 57
Lukas 22
Inledning
När Jesus jordiska verksamhet närmade sig sitt slut instiftade Jesus sakramentet, undervisade lärjungarna om att tjäna andra och befallde Petrus att stärka sina bröder. Frälsarens försoningsoffer påbörjade i Getsemane örtagård. Han fängslades och ställdes inför Kaifas. Medan Frälsaren prövades förnekade Petrus att han kände honom.
Lektionsförslag
Lukas 22:1–38
Frälsaren instiftade sakramentet och undervisar sina apostlar
Be eleverna att tänka sig att han eller hon och en familjemedlem sitter på golvet (eller be två elever att göra ett litet rollspel). Familjemedlemmen vill stå upp och ber om hjälp.
-
Hur väl kan ni hjälpa personen om ni sitter kvar på golvet?
-
Vad skulle skillnaden bli om ni stod upp?
Förklara att den här liknelsen kan hjälpa oss förstå hur vi kan hjälpa till att lyfta andra andligen.
Be elever att hitta sanningar när de studerar Lukas 22 som kan hjälpa dem förstå hur de kan lyfta andra andligen.
Sammanfatta Lukas 22:1–30 genom att påminna eleverna om att i slutet av Frälsarens jordiska verksamhet samlades han med apostlarna för att fira påskhögtiden. Under den tiden förkunnade Frälsaren att en av hans lärjungar skulle förråda honom, instiftade sakramentets förrättning, befallde att det skulle fortsätta att delas ut till minne av honom och undervisade sina apostlar att de som tjänar andra är de som är störst av alla. Frälsaren berömde också sina apostlar för att de stod vid hans sida och han lovade dem att en dag skulle de sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
Be en elev läsa upp Lukas 22:31–32. Be klassen att följa med i texten och se vad Frälsaren sa till Simon Petrus. Förklara för eleverna att Joseph Smiths översättning klargör att Satan hade begärt att få Petrus så att han kunde sålla rikets barn som vete.
-
Vad sa Frälsaren att Satan hade begärt? (Satan ville sålla Petrus och de heliga som vete.)
Förklara att vete sållas genom att skilja sädeskornen från resten av vetet.
-
Vad har ni lärt er om Petrus som visar att han redan hade ett vittnesbörd? (Påminn vid behov eleverna om att Petrus hade vittnat om att Jesus är Kristus, Guds Son [se Matt. 16:13–17].)
-
Enligt vers 32, vad behövde Petrus fortfarande uppleva innan han kunde stärka sina bröder?
-
Vad är det för skillnad mellan att ha ett vittnesbörd om evangeliet och att vara omvänd till evangeliet? (Att ha ett vittnesbörd om evangeliet betyder att vi har fått en andlig bekräftelse på sanningen genom den Helige Anden [se Handledning för skriftstudier, ”Vittnesbörd”, scriptures.lds.org]. Att vara omvänd till evangeliet betyder ”att förändra sin tro, sitt hjärta och sitt levnadssätt för att acceptera och följa Guds vilja (Apg. 3:19)” [Handledning för skriftstudier, ”Omvända sig, Omvändelse”, scriptures.lds.org]).
-
Utifrån vad Herren sa till Petrus, vad kan vi göra när vi är omvända till evangeliet? (Eleverna kan använda egna ord, men de bör identifiera följande sanning: När vi är omvända till Jesu Kristi evangelium kan vi stärka andra. Be gärna eleverna markera orden som uttrycker detta i vers 32.)
Be en elev läsa upp Lukas 22:33–34. Be klassen följa med i texten och se hur Petrus svarar på Frälsarens förmaning att han skulle omvända sig och stärka sina bröder.
-
Hur svarade Petrus på Frälsarens förmaning?
-
Vad förutsåg Frälsaren att Petrus skulle göra?
Förklara att en mer detaljerad version av den här redogörelsen finns i Matteus 26. Be en elev läsa upp Matteus 26:35. Be klassen att följa med i texten och se vad Petrus sa till Frälsaren efter att ha hört förutsägelsen.
-
Hur reagerade Petrus efter att han hört förutsägelsen?
-
Vad kan Petrus svar lära oss om hur starkt han trodde att hans vittnesbörd var?
Lukas 22:39–53
Frälsaren lider i Getsemane, hans svett blir som blodsdroppar och han förråds av Judas
Förklara att efter påskmåltiden gick Frälsaren och hans apostlar till Getsemane örtagård. Be flera elever turas om att läsa upp Lukas 22:39–43. Be klassen följa med i texten och se vad Frälsaren gjorde när han kom till Getsemane örtagård. Be eleverna att berätta vad de hittar.
-
Enligt vers 43, vem hjälpte Frälsaren att ha styrkan att göra vår himmelske Faders vilja?
-
Vilken sanning kan vi lära oss från denna skildring om vad vår himmelske Fader gör för oss om vi försöker göra hans vilja? (Eleverna kan nämna flera olika sanningar, men gör klart att om vi är villiga att lyda vår himmelske Fader ger han oss styrkan att göra hans vilja.)
-
Hur kan vår himmelske Fader stärka oss?
Förklara att för det mesta kommer inte hjälpen från vår himmelske Fader genom besök av änglar, utan han hjälper oss på de sätt som han vet är bäst för oss. Be eleverna tänka på ett tillfälle då de kände sig stärkta av vår himmelske Fader när de försökte göra hans vilja.
Förklara att Lukas skildring av Frälsarens lidande i Getsemane örtagård innehåller en viktig detalj som inte finns med i Matteus och Markus skildringar. Be en elev läsa upp Lukas 22:44. Be klassen att följa med i texten och se hur Lukas beskrev Jesus lidande i Getsemane.
-
Hur beskrev Lukas Frälsarens lidande i Getsemane? (Be gärna eleverna att markera orden i vers 44 som lär ut följande sanning: Jesu Kristi svett blev som blodsdroppar när han led i Getsemane örtagård. Framhåll gärna att den här delen av Frälsarens lidande hade det profeterats om över hundra år tidigare [se Mosiah 3:7].)
För att hjälpa eleverna att bättre förstå vad Frälsaren upplevde, förklara att Frälsaren beskrev sitt eget lidande i en uppenbarelse genom profeten Joseph Smith nedskriven i Läran och förbunden 19. Du kan låta eleverna tvärhänvisa Läran och förbunden 19:18 med Lukas 22:44 i sina skrifter. Be en elev läsa upp Läran och förbunden 19:18. Be klassen att följa med i texten och se hur Frälsaren beskrev sitt lidande.
-
Vilka ytterligare detaljer lär vi oss angående Frälsarens lidande från hans egen beskrivning i vers 18? (Jesu Kristi lidande fick honom att skälva av smärta och blöda ur varje por samt lida till både kropp och själ.”)
-
Vad får ni för tankar när ni vet att Jesus Kristus led så mycket för oss?
Sammanfatta Lukas 22:45–48 genom att förklara att efter att Frälsaren lidit i Getsemane förråddes han av Judas Iskariot.
Be en elev läsa upp Lukas 22:49–51. Be klassen följa med i texten och se vad Petrus gjorde när översteprästen och andra kom för att fängsla Jesus (se Joh. 18:10, som är den enda redogörelsen som identifierar Petrus som aposteln som högg av tjänarens öra).
-
Vad gjorde Petrus med översteprästens tjänare?
-
Vad är anmärkningsvärt med det Frälsaren gjorde för tjänaren?
Sammanfatta Lukas 22:52–53 genom att förklara att Frälsaren frågade varför översteprästen och andra tog honom till fånga på natten i stället för på dagen när han var i templet.
Lukas 22:54–71
Frälsaren prövas inför stora rådet och Petrus förnekar att han kände honom
Sammanfatta Lukas 22:54 genom att förklara att när Frälsaren togs till översteprästens hus för att bli prövad följde Petrus efter.
Dela upp klassen parvis. Ge varje par en kopia av följande uppställning (eller skriv den på tavlan). Låt eleverna läsa de skriftställen som listas i uppställningen och fylla i den med sin lagkamrat.
Nya testamentet – Seminariets lärarhandledning, Lektion 57
|
Vad hände med Petrus? |
Vad sa Petrus? | |
|---|---|---|
© 2016 Intellectual Reserve, Inc. Med ensamrätt.
-
Varför tror ni att Petrus frestades att förneka att han kände Jesus inför dessa människor?
Be en elev läsa upp Lukas 22:61–62. Be klassen följa med och se vad som hände när Petrus förnekade att han kände Frälsaren.
-
Vad hände när Petrus hade förnekat att han kände Frälsaren?
Om möjligt, visa bilden Petri förnekelse av Carl Heinrich Bloch. Den bilden finns på LDS.org.
Petri förnekelse av Carl Heinrich Bloch. Med tillstånd av Nationalhistoriska museet i Frederiksborgs slott i Hillerød, Danmark. Kopiering förbjuden.
-
Om ni varit i Petrus situation, vilka tankar och känslor tror ni att ni skulle ha haft just när Frälsaren tittade på er? Varför?
-
Hur visar Petrus upplevelse skillnaden mellan att ha ett vittnesbörd om evangeliet och att vara omvänd till det?
Förklara att fastän Petrus hade ett vittnesbörd om evangeliet var han ännu inte helt omvänd. Han insåg dock sin svaghet, blev helt omvänd och ägnade sitt liv åt att tjäna Gud och berätta om evangeliet.
-
Vad kan vi lära oss av Petrus upplevelse?
Sammanfatta Lukas 22:63–71 genom att berätta att Frälsaren blev hånad och slagen av översteprästerna.
Avsluta lektionen med att be eleverna skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker flera saker som de kan göra som kan hjälpa dem bli helt omvända till Jesu Kristi evangelium. Uppmuntra dem att göra en av sakerna på listan den här veckan.
Kommentarer och bakgrundsinformation
Lukas 22:32. Petrus omvändelse till evangeliet
Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum undervisade följande om Petrus:
”Petrus är det klassiska exemplet på hur omvändelsens kraft arbetar på mottagliga själar. Under vår Herres jordiska verksamhet hade Petrus ett vittnesbörd, fött av Anden, om Kristi gudomlighet och om den storslagna frälsningsplanen som var i Kristus. ’Du är Messias, den levande Gudens Son’, sa han när den helige Anden öppnade hans mun (Matt. 16:13–19). När andra föll bort stod Petrus kvar med apostolisk förvissning: ’Vi tror och förstår att du är Guds Helige’ (Joh. 6:69). Petrus visste och hans kunskap kom genom uppenbarelse.
Men Petrus var inte omvänd, för han hade inte blivit en ny skapelse genom den helige Anden. Snarare, långt efter att Petrus hade fått sitt vittnesbörd och under just den kväll Jesus greps, sa Jesus till Petrus: ’När du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder’ (Luk. 22:32). Direkt därefter och trots hans vittnesbörd, så förnekade Petrus att han kände Kristus (Luk. 22:54–62). Efter korsfästelsen gick Petrus och fiskade, men blev snart kallad åter till verket av den uppståndne Herren (Joh. 21:1–17). Slutligen på Pingstdagen mottogs den utlovade andliga begåvningen. Petrus och alla trogna lärjungar blev nya skapelser genom den helige Anden. De blev i sanning omvända och deras gärningar efter detta bekräftar fastheten i deras omvändelse (Apg. 3; 4)” (Mormon Doctrine, 2:a uppl. [1966], s. 162–163).
Lukas 22:32. ”När du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder”
Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum bekräftade vikten av att vara omvänd:
”För att kunna stärka sina bröder – ge näring åt och leda Guds hjord – måste denne man som hade följt Jesus i tre år, som hade fått det heliga apostlaskapets myndighet, som modigt hade undervisat och vittnat om det kristna evangeliet och vars vittnesbörd fått Mästaren att förklara honom salig, ändå omvända sig.
Jesu uppmaning visar att den omvändelse han krävde av dem som skulle komma in i himmelriket (se Matt. 18:3) innebar mycket mer än att bara bli omvänd för att vittna om att evangeliet är sant. Att vittna är att veta och betyga. Evangeliet uppmanar oss att omvända oss, vilket fordrar att vi gör och blir. Om någon av oss uteslutande förlitar sig på sin kunskap och sitt vittnesbörd om evangeliet, är vi i samma situation som den salige, men fortfarande ofullbordade, aposteln som Jesus uppmanade att omvända sig. Vi känner alla någon som har ett starkt vittnesbörd men som inte handlar i enlighet med det, så att de kan bli omvända. …
Nu är tiden inne för var och en av oss att arbeta på vår personliga omvändelse, på att bli vad vår himmelske Fader vill att vi ska bli” (”Uppmaningen att bli något”, Liahona, jan. 2001, s. 41).
President Harold B. Lee beskrev hur vi kan stärka andra när vi är omvända till evangeliet:
”Du kan inte lyfta upp en annan människa förrän du befinner dig högre upp än hon gör. Om du vill rädda henne måste du vara säker på att du själv är ett exempel på det som du vill att hon ska vara” (”Stand Ye in Holy Places” Ensign, okt. 2008, s. 47).
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum förklarade förhållandet mellan vittnesbörd och omvändelse, såväl som skillnaderna mellan dem i sitt generalkonferenstal ”Omvänd till Herren” (Liahona, nov. 2012, s 106–109).
Lukas 22:44. ”Hans svett blev som blodsdroppar”
Äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum förklarade att Frälsarens vånda var fysisk, mental och andlig:
”Det var inte en fysisk smärta och inte enbart en psykisk tortyr, som gjorde, att blod sipprade fram ur varje por, utan det var själsliga kval, han led, en andlig pina, som endast Gud var i stånd att erfara. Ingen vanlig människa, hur stark hon än var fysiskt och psykiskt, skulle ha kunnat lida så, ty hennes mänskliga organism skulle ha sviktat, … och genom medvetslösheten funnit en välkommen glömska. I denna ångestfyllda stund mötte Kristus och övervann alla de fasor, som Satan, ’denna världens furste’, kunde frammana” (Jesus Kristus, [1964], s. 600–601).
Lukas 22:62. ”Och han gick ut och grät bittert”
President Gordon B. Hinckley nämnde att vi kan göra fel som liknar de Petrus gjorde, men genom omvändelse kan vi bli förlåtna för dessa fel:
”Petrus hade bekräftat sin lojalitet, sin beslutsamhet och sin fasthet och sagt att han aldrig skulle förneka Jesus. Men fruktan för människor kom över honom och hans kötts svaghet övervann honom, och under anklagelsernas tryck föll hans beslutsamhet samman. …
Då jag läst denna redogörelse blöder mitt hjärta för Petrus. Så många av oss liknar honom så mycket. Vi betygar vår lojalitet. Vi bekräftar vårt beslut att vara vid gott mod. Vi förkunnar, ibland till och med offentligt, att vad som än må komma så vill vi göra det rätta, vill vi stå för sanningens sak, ska vi vara sanna mot oss själva och mot andra.
Sedan börjar trycket öka. Ibland är det frågan om ett socialt tryck. Ibland är det personliga böjelser. Ibland är det falsk ärelystnad. Viljan försvagas. Disciplinen uppmjukas. Sedan följer kapitulationen. Och därefter följer samvetskval, självanklagelser och ångerns bittra tårar. …
[Petrus] insåg sitt felsteg, omvände sig från sin svaghet och blev en mäktig röst som bar vittne om den uppståndne Herren. Han, den främste aposteln, ägnade resten av sitt liv åt att vittna om Jesu Kristi mission, död och uppståndelse, om Jesus Kristus, den levande Gudens levande Son. …
Dessa mäktiga gärningar och många fler som inte nämnts utfördes av Petrus som en gång förnekade och sörjde och sedan reste sig över denna ånger för att föra framåt Frälsarens verk. …
Om det nu finns någon … som genom ord eller handling förnekat tron, ber jag att ni må hämta tröst och beslutsamhet ur Petrus exempel som, fastän han vandrat med Jesus dagligen, i en svår stund förnekade både Herren och det vittnesbörd han bar i sitt hjärta. Men han reste sig över detta och blev en mäktig trons försvarare och en kraftfull förespråkare för evangeliet. På samma sätt finns det möjlighet för dig att vända om och lägga din tro och styrka till andras tro och styrka i uppbyggandet av Guds rike” (se ”Och Petrus gick ut och grät bitterligen”, Nordstjärnan, okt. 1979, s. 98–99, 100, 101).