Frälsaren fortsatte att undervisa vid templet efter lövhyddohögtiden. Han undervisade om frihet från synd. När Jesus Kristus förkunnade att han var den store Jehova, försökte judarna stena honom.
För att hjälpa eleverna minnas vad de lärt sig under den förra lektionen, håll upp en liten sten. Be eleverna att kort sammanfatta hur Frälsaren svarade när några skriftlärda och fariseer kom fram till honom med en äktenskapsbryterska och vad han lärde dem efteråt (se Joh. 8:1–30). (Frälsaren dömde henne inte och sa ”synda inte mer” [v. 11]. Efteråt undervisade Jesus om att han är ”världens ljus” [v. 12] och att om vi tror på honom och hans lära, lär vi känna Fadern.)
Hur påverkade Jesus handlingar och ord många av judarna, enligt Johannes 8:30?
Påpeka att även om många av judarna trodde på Jesus, fortsatte några judar ifrågasätta honom då han undervisade folket om lärjungeskap, sanning och frihet kontra fångenskap.
Rita följande diagram på tavlan:
Bild
diagram, luckor till frihet
Be en elev läsa upp Johannes 8:31–32. Be klassen följa med i texten och se vad Jesus sa att vi måste göra för att bli fria.
Be eleverna komma fram till tavlan och fylla i luckorna utifrån vad Jesus sa att vi måste göra för att bli fria. Det färdiga diagrammet borde se ut ungefär så här:
Vad menas med att vi ”förblir i [Kristi] ord”? (v. 31).
Hur skulle ni sammanfatta det Jesus Kristus undervisar om i vers 31–32 som en princip? (Eleverna kan använda egna ord, men du bör se till att det tydligt framgår att om vi förblir i Jesu Kristi ord blir vi hans lärjungar och förstår sanningen, vilket gör oss fria. Du kan skriva den här principen på tavlan. Du kan också påpeka att Johannes 8:36 betonar att det är genom Jesus Kristus som vi kan bli fria.)
Be en elev att läsa upp följande uttalande av äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum. Be klassen lyssna efter vad vi kan bli fria ifrån om vi lever efter Frälsarens ord:
Bild
Äldste Bruce R. McConkie
”Fria från falska lärors fördömande kraft; fria från aptiters och lustars fångenskap; fria från syndens bojor; fria från varje ont och fördärvligt inflytande och från varje inskränkande och hämmande kraft; fria att fortsätta till den obegränsade frihet vars fullhet endast upphöjda varelser åtnjuter” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:456–457).
Be en elev läsa upp Johannes 8:33. Be klassen att följa med i texten och se vad judarna trodde skulle göra dem fria.
Vad trodde judarna skulle göra dem fria? (De hade den felaktiga uppfattningen att faktumet att de var Abrahams ättlingar och Abrahams förbundsarvingar berättigade dem till andlig frihet.)
Be en elev läsa upp Johannes 8:34–36. Be klassen följa med i texten och se vad Jesus antydde att folket måste bli fria från.
Vad antydde Frälsaren att folket måste bli fria från, enligt vers 34?
Påpeka att det grekiska verb som översätts till ”gör” i vers 34 antyder att man fortsätter att synda istället för att omvända sig.
Vilken princip kan vi lära oss från vers 34? (När eleverna har besvarat frågan skriver du följande princip på tavlan: Om vi fortsätter att synda och inte omvänder oss, blir vi syndens slavar.)
Vad innebär det att vara en ”syndens slav”?
För att hjälpa eleverna visualisera förhållandet mellan de två principerna de har lyft fram, rita följande diagram på tavlan:
Bild
Diagram, val och konsekvenser
Varför skulle vissa människor idag kunna blanda ihop dessa sanningar genom att tro att vi hamnar i fångenskap när vi följer Frälsaren, medan synd leder till frihet?
För att hjälpa eleverna förstå de två principerna de lyft fram, ber du en elev att läsa upp följande uttalande från äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum:
Bild
Äldste D. Todd Christofferson
”Eftergifter för Satans frestelser leder till att våra valmöjligheter blir mer och mer begränsade tills det inte finns några kvar och till beroenden som gör oss maktlösa att stå emot. …
… Världen ser på saker ur Korihors perspektiv, de ser lydnad till Guds lagar och förordningar som ’träldom’ (Alma 30:24, 27). …
… Finns det någon som tvivlar på att Gud, som en konsekvens av att besitta allt ljus och all sanning, också besitter en fulländad frihet i det han gör och är?
På samma sätt utvidgas vår handlingsfrihet i takt med att vår kunskap om evangeliets lära och principer växer. För det första får vi fler val och kan åstadkomma mer och ta emot större välsignelser eftersom vi har fler lagar som vi kan lyda. …För det andra, kan vi med större kunskap göra klokare val eftersom vi ser både alternativen och deras potentiella resultat tydligare” (”Moral Agency”, Ensign, juni 2009, s. 49, 50–51).
Dela upp klassen parvis. Be varje par studera ett avsnitt i Vägledning för de unga (häfte 2011). Be eleverna rita följande diagram i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker (du får gärna rita det på tavlan). Be varje par att tillsammans läsa sitt avsnitt i Vägledning för de unga och fylla i diagrammet.
Norm som diskuteras i Vägledning för de unga:
Hur kan vi få frihet när vi lever efter denna norm?
Hur kan vi hamna i fångenskap när vi inte lever efter denna norm?
Efter en stund ber du varje par att byta partner med ett annat par och berätta vad de lärt sig om den norm de studerat. Efter en stund ber du några elever berätta för klassen vad de lärt sig.
Vilka friheter som utlovas i Vägledning för de unga har ni upplevt personligen?
Be eleverna skriva ner ett specifikt sätt som de ska sträva efter för att bli fria genom att leva i enlighet med Frälsarens ord.
Be eleverna att kortfattat svara på följande fråga:
Vem känner ni som är väldigt lik sin far?
Be några elever turas om att läsa upp Johannes 8:37–40, 44–45. Be klassen att följa med i texten och se hur de judiska ledarna som motsatte sig Herren skilde sig från den store profeten Abraham i Gamla testamentet vars faderskap de gjorde anspråk på.
Vad sa Frälsaren, enligt vers 39, att de skulle göra om de var Abrahams barn?
Vad försökte de göra, enligt vers 40, som Abraham aldrig skulle ha gjort?
Vem sa Jesus att deras fader var, enligt verserna 44–45? (Djävulen.) Hur följde de djävulen?
Sammanfatta Johannes 8:46–50 med att förklara att Jesus lärde ut att de som är av Gud tar emot hans ord. De judiska ledarna försökte förolämpa Jesus genom att kalla honom för en samarit (eftersom samariterna allmänt föraktades av judarna) och påstå att han var besatt av djävulen.
Be en elev läsa upp Johannes 8:51–53. Be klassen att följa med i texten och se vilken fråga de judiska ledarna ställde till Jesus.
Vad frågade de Jesus? (Föreslå gärna att eleverna markerar frågan: ”Är du större än vår fader Abraham?” i vers 53.)
Be en elev läsa upp Johannes 8:56–58. Be klassen följa med i texten och se hur Jesus besvarade judarnas fråga.
Vad var Jesus svar på frågan: ”Är du större än vår fader Abraham?” (Föreslå gärna att eleverna markerar meningen: ”Jag Är, redan innan Abraham blev till” i vers 58.)
Be eleverna läsa fotnoten till Johannes 8:24 tyst för sig själva och se vad orden ”Jag Är” betyder. Ställ sedan följande frågor:
Vad betyder ”Jag Är”? (Uttrycket identifierar Jesus som Jehova, Abraham, Isak och Jakobs Gud. Du skulle kunna be eleverna skriva följande sanning i sina skrifter: Jesus Kristus är Jehova, Gamla testamentets Gud.)
Utifrån vad ni läst i vers 58, vad var Jesus svar på frågan om huruvida han var större än Abraham?
Om ni hade stått inför Jesus och hade hört honom förkunna att det var han som åstadkommit de underverk som Gamla testamentet skildrar, hur tror ni att ni hade reagerat?
Be en elev läsa upp Johannes 8:59. Be klassen följa med i texten och se hur de judiska ledarna reagerade när Jesus förkunnade att han var Jehova. Be eleverna berätta vad som hände.
Varför tycker ni att det är viktigt för oss att veta att Jesus Kristus är Jehova, Gamla testamentets Gud?
Du kan låta några elever dela med sig till klassen av sina vittnesbörd om Jesus Kristus. Du får också gärna avsluta med att bära ditt eget vittnesbörd.
Bild
ikon för nyckelskriftställe
Repetition av nyckelskriftställen
Förhör och prov ger eleverna tillfällen att testa hur bra de kommer ihåg nyckelskriftställen. Ledtrådarna kan utgöras av nyckelord eller skriftställehänvisningar, citat från skriftställena eller scenarier som illustrerar sanningarna som lärs ut i skriftställena. Förhören och proven kan göras muntligt, på tavlan eller på papper. När eleverna har gjort klart ett förhör eller prov kan du para ihop elever som har svårt för att lära sig skriftställena med elever som fick höga poäng. De elever som fick höga poäng kan fungera som lärare och hjälpa elever med lägre poäng att studera och förbättra sig. (Om du gör det, se till att du gör det på ett sätt som inte är genant för de elever som har det svårt.)
Judarnas proklamation om att de är Abrahams barn illustrerar en vanlig missuppfattning vad gäller Abrahams förbund och läran om förutordination. Följande förklaring från Bible Dictionary i kyrkans engelska utgåva av Bibeln, förtydligar de löften som getts till Abrahams barn och vad som förväntas av dem:
”Abraham tog först emot evangeliet genom dop (vilket är frälsningens förbund). Sedan förlänades han det högre prästadömet, och han ingick celestialt äktenskap (vilket är upphöjelsens förbund), och fick därigenom en försäkran om att han skulle få evig avkomma. Till sist fick han ett löfte om att alla dessa välsignelser skulle erbjudas hans jordiska avkomlingar (L&F 132:29–50; Abr. 2:6–11). … Abrahams efterkommande skulle få vissa landområden som en evig arvedel (1 Mos. 17; 22:15–18; Gal. 3; Abr. 2). Dessa löften kallas tillsammans för Abrahams förbund. …
De delar av förbundet som gäller personlig frälsning och evig avkomma förnyas av varje individ som tar emot den celestiala äktenskapsförrättningen (se L&F 132:29–33). De som inte är av israelitisk härkomst, ofta kallade icke-judar, adopteras in i Israels hus, och blir Abrahams förbundsarvingar och avkomlingar genom evangeliets förrättningar (Gal. 3:26–29).
Att vara en arvinge till Abrahams förbund gör en inte automatiskt till en ’utvald person’ men är ett tecken på att man är utvald att på ett ansvarsfullt sätt föra ut evangeliet till alla jordens folk. Abrahams avkomlingar har utfört missionärsarbete i alla nationer sedan Abrahams dagar. (Matt. 3:9; Abr. 2:9–11)” (Bible Dictionary, ”Abraham, Covenant of”).
Johannes 8:58. Vad menas med orden ”Jag Är, redan innan Abraham blev till”?
Äldste Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum förklarade vikten och innebörden av benämningen ”Jag Är”:
”Jesus var Jehova … (se 2 Mos. 6:3; Ps. 83:18; Jes. 12:2; Jes. 26:4). Bruket av detta heliga namn bekräftas också i nutida skrifter (se Moro. 10:34; L&F 109:68; L&F 110:3; L&F 128:9). Jehova härstammar från hebreiska ordet hayah, som betyder ’att vara’ eller ’att existera.’ En form av ordet hayah i Gamla testamentets hebreiska text översattes till ’JAG ÄR’ (se 2 Mos. 3:14).
Det är intressant att Jehova talade om sig själv som Jag ÄR (se L&F 29:1; L&F 38:1; L&F 39:1). Läs följande underfundiga dialog från Gamla testamentet. Mose hade just fått en gudomlig utnämning som han inte eftersträvade, ett uppdrag att leda Israels barn ut ur fångenskapen. Scenen äger rum på berget Sinai.
’Men Mose sade till Gud: ”Vem är jag, att jag skulle gå till farao och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?”’
Utan tvivel kände sig Mose otillräcklig inför sin kallelse, som ni och jag kan känna oss när vi får en svår uppgift.
’Då sade Mose till Gud: ”När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? vad skall jag då svara dem?”
Gud sade till Mose: ”Jag är den Jag Är.” Och han sade vidare: ”Så skall du säga till Israels barn: Jag Är har sänt mig till er.”
Och Gud sade ytterligare till Mose: ”Så skall du säga till Israels barn: HERREN, era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till er. Detta skall vara mitt namn för evigt och så skall man kalla mig från släkte till släkte.”’ (2 Mos. 3:11, 13–15).
Jehova hade alltså uppenbarat det namn för Mose som han ödmjukt och anspråkslöst valt att identifiera sig med i föruttillvaron: ’JAG ÄR’” (”Jesus Kristus vår Mästare och mer därtill”, Liahona, apr. 2000, s. 7).
