När Paulus fått kännedom om problem som medlemmar i Korint upplevde, skrev han till de här medlemmarna och förmanade dem att göra slut på stridigheter och bli enade. Han förklarade också att Gud kallar de svaga och ödmjuka att predika hans evangelium och att det som hör Gud till endast kan tillkännages och förstås genom Anden.
Paulus skriver till de heliga i Korint och förmanar dem att göra slut på stridigheter och bli enade.
Visa klassen en bild på en familj, ett idrottslag och en grupp vänner (eller skriv familj, idrottslag, en grupp vänner på tavlan).
Vad skulle kunna skapa splittring och stridigheter i var och en av de här grupperna?
Hur kan sådana splittringar och stridigheter påverka en familj, ett lag eller en grupp vänner?
Hur kan sådana splittringar och stridigheter bland medlemmar i kyrkan påverka kyrkan?
Uppmana eleverna att när de studerar 1 Korintierbrevet 1 leta efter en sanning om splittring och stridigheter som Paulus undervisade de heliga i Korint om.
Uppmana eleverna att slå upp Bibliska kartor, nr 13, ”Aposteln Paulus missionsresor”, som finns i Handledning för skriftstudier, och hitta Korint på kartan.
Be en elev läsa upp följande stycke:
Under sin andra missionsresa färdades Paulus till en stad vid namn Korint, där han predikade evangeliet. Många människor lät döpa sig när han var där (se Apg. 18:1–18). Senare, när Paulus predikade i Efesus, fick han veta att problem hade uppstått bland kyrkans medlemmar i Korint på grund av att vissa nyomvända återgått till sin tidigare trosutövning och avgudadyrkan. Paulus skrev till kyrkans medlemmar i Korint för att stärka dem och påminna dem om deras förpliktelse att tjäna Herren.
Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 1:1–2. Be klassen följa med och se hur Paulus hälsade kyrkans medlemmar i Korint.
Hur hälsade Paulus kyrkans medlemmar i Korint?
Vilken ställning hade Paulus i kyrkan, enligt vers 1?
Sammanfatta 1 Korintierbrevet 1:3–9 genom att förklara att Paulus talade om för de heliga i Korint att han tackade Gud för dem, för den nåd de hade fått genom Jesus Kristus, som hade välsignat dem på alla sätt. Påpeka att när Paulus vände sig till de heliga visade hans språkbruk att vår himmelske Fader och Jesus Kristus är åtskilda personer (se vers 3).
Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 1:10–11. Be klassen följa med och leta efter vad Paulus förmanade de heliga i Korint att göra.
Vad förväntar sig Herren av oss att vi ska göra som medlemmar i kyrkan, enligt 1 Korintierbrevet 1:10? (Med egna ord bör eleverna lyfta fram följande eller en liknande princip: Herren förväntar sig av oss som heliga att vi ska vara eniga och göra slut på splittringar och stridigheter.)
Vad kan vi göra som medlemmar i kyrkan för att göra slut på splittringar och stridigheter i våra familjer? I våra församlingar? (Skriv elevernas svar på tavlan.)
Vilka välsignelser kan vi få genom att vara enade och göra slut på stridigheter?
När har ni blivit välsignade till följd av enighet i en klass, i ett kvorum, i en församling eller gren?
Peka ut svaren på tavlan och be eleverna välja ut ett sätt varpå de kan göra slut på splittringar och stridigheter och sätta upp ett mål att genomföra det.
Sammanfatta 1 Korintierbrevet 1:12–16 genom att förklara att de heliga i Korint delade upp sig i grupper beroende på vem som döpt dem. Stridigheter uppstod därför att de trodde att deras status i kyrkan avgjordes av hur viktig den person var som döpt dem.
Paulus lärde att Gud kallar de svaga att predika sitt evangelium
Förklara att på Paulus tid bodde många greker i Korint. De här grekerna värderade filosofiska idéer och världslig visdom högt.
Varför kan någon som värderar världsliga filosofier tycka det är svårt att ta emot evangeliet? (Läs gärna upp 2 Ne. 9:28.)
Be eleverna leta efter en sanning i sina studier av 1 Korintierbrevet 1:17–31 som kan hjälpa dem förstå hur felbar världens visdom är.
Dela upp klassen i fyra grupper. Dela ut ett av följande skriftställen till varje grupp: 1 Korintierbrevet 1:17–18; 1 Korintierbrevet 1:19–20; 1 Korintierbrevet 1:21–22; och 1 Korintierbrevet 1:23–24. Be eleverna läsa de här verserna i sina grupper och leta efter vad Paulus sa om världens visdom kontra Guds visdom. Förklara att orden ”ty Kristus har inte sänt mig för att döpa” i vers 17 antyder att Paulus inte sänts för att skapa sig ett rykte baserat på hur många han kunde omvända. Förklara gärna också att med orden ”de visas visdom” i vers 19 och ”världens visdom” i vers 20 avses den tidens bristande filosofiska traditioner.
Efter en stund ber du en elev från varje grupp att sammanfatta för klassen vad Paulus lärde de heliga i Korint om visdom. När alla grupper gett sin sammanfattning frågar du:
Varför tror ni att icke-troende ansåg att budskapet om Jesu Kristi försoning var dåraktigt?
Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 1:25. Be klassen följa med och se vad Paulus lärde om mänsklig visdom jämfört med Guds visdom. Förklara att Paulus använde orden ”Guds dårskap är visare än människor” och ”Guds svaghet är starkare än människor” för att beskriva Guds fullkomliga visdom och makt. Gud är inte dåraktig, inte heller har han några svagheter.
Vilken sanning lärde Paulus om mänsklig visdom jämfört med Guds visdom? (När eleverna har besvarat frågorna, skriver du följande sanning på tavlan: Guds visdom är större än mänsklig visdom.)
Hur kan kunskap om den här sanningen påverka vårt sätt att söka lösningar på våra problem?
Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 1:26–27. Be klassen följa med och se vilka Gud utväljer till att predika evangeliet.
Vilka utväljer Gud till att predika evangeliet?
Varför tror ni att Gud utväljer dem som världen anser dåraktiga och svaga till att predika evangeliet?
Paulus förklarar hur vi kan få kunskap om det som hör Gud till
Be en elev läsa upp följande uttalande av president Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum:
Bild
President Boyd K. Packer
”Jag satt på ett plan bredvid en man som var ateist, vilken så kraftfullt hävdade att han inte trodde på Gud, att jag bar mitt vittnesbörd för honom. ’Du har fel’, sa jag, ’det finns en Gud. Jag vet att han lever!’
Han protesterade: ’Du vet inte. Det vet ingen! Man kan inte veta det!’ När jag inte ville ge med mig ställde ateisten, som var advokat, den kanske slutliga frågan beträffande ämnet vittnesbörd. ’Nåja’, sa han på ett hånfullt, nedlåtande sätt, ’du säger att du vet. Tala om för mig hur du vet.’
När jag försökte svara var jag, mina höga akademiska examina till trots, oförmögen att kommunicera. …
När jag använde orden ande och vittnesbörd, svarade ateisten: ’Jag vet inte vad du talar om.’ Orden bön, urskiljning och tro var lika meningslösa för honom. ’Du ser’, sa han, ’du vet i själva verket inte. Om du gjorde det, skulle du kunna tala om för mig hur du vet.’
Jag … visste inte vad jag skulle göra” (”Herrens lykta”, Nordstjärnan, juli 1983, s. 27).
Vad skulle ni ha sagt till ateisten?
Be eleverna leta efter en sanning när de studerar 1 Korintierbrevet 2 som hjälper dem förstå varför den här mannen inte kunde förstå president Packer och varför de kan vara säkra på sin kunskap om andliga ting.
Sammanfatta 1 Korintierbrevet 2:1–8 genom att förklara att Paulus berättade för de heliga i Korint att han inte använde sig av världens visdom för att övertyga dem om evangeliet. Han undervisade dem genom Anden så att de skulle kunna ha tro på Gud. Paulus berättade också för dem att otroende inte kan förstå Guds hemligheter.
Be flera elever att turas om att läsa upp 1 Korintierbrevet 2:9–16. Be klassen följa med och se varför Paulus sa att en del människor kan veta och förstå ”djupen i Gud” (vers 10), medan andra inte kan det.
Varför kunde Paulus och andra trofasta människor förstå det som hör Gud till, enligt vers 9–10?
Varför kan en del människor inte förstå det som tillhör Gud enligt vers 14?
Vilken sanning kan vi lära oss av de här verserna om hur vi kan få veta och förstå det som hör Gud till? (Eleverna kan använda andra ord, men se till att de lyfter fram följande sanning: Vi kan endast få veta och förstå det som hör Gud till genom hans Ande.)
Hänvisa till president Packers redogörelse och förklara att president Packer kände sig inspirerad att fråga mannen bredvid honom på planet hur salt smakar. Be en elev läsa upp resten av president Packers berättelse:
Bild
President Boyd K. Packer
”Efter flera försök fick han naturligtvis ge upp. Han kunde inte med enbart ord förklara något så vanligt som hur salt smakar. Jag bar mitt vittnesbörd för honom än en gång och sa: ’Jag vet att det finns en Gud. Du hånade det vittnesbördet och sa att om jag visste, så skulle jag kunna berätta exakt hur jag visste det. Min vän, jag har andligt talat smakat salt. Jag är lika oförmögen att med ord berätta för dig hur den kunskapen kommit, som du är att berätta för mig hur salt smakar. Men jag säger till dig igen, det finns en Gud! Han lever! Och bara därför att du inte vet, ska du inte försöka säga till mig att jag inte vet, för det gör jag!’
När vi skildes åt hörde jag honom muttra: ’Jag behöver ingen religion att luta mig mot. Jag behöver det inte.’
Sedan dess har jag aldrig varit generad eller skamsen över att jag inte med ord kan förklara det jag vet andligen” (se ”Herrens lykta”, s. 28).
Skriv orden Det som hör Gud till på tavlan och fråga eleverna vad de anser vara sådant som hör Gud till som vi endast kan få veta och förstå genom hans Ande. Skriv deras svar på tavlan.
Varför är det viktigt för oss att tro på att vi bara kan veta och förstå det som tillhör Gud genom hans Ande?
Hänvisa eleverna till listan på tavlan och be dem berätta om en upplevelse de haft när de genom Anden fick kunskap om och förstod en av de här sakerna som hör Gud till. Berätta gärna om en egen upplevelse.
Uppmuntra eleverna att fundera över vad de kan göra för att söka Andens hjälp i sin strävan att få kunskap om och förstå det som hör Gud till.
Avsluta med att vittna om de sanningar som tagits upp i den här lektionen.
”När Paulus varnade för ’världens visdom’ (1 Kor. 1:20) menade han sin tids bristfälliga filosofiska traditioner och inte den värdiga strävan efter lärdom och utbildning som Herren uppmuntrar till (se Matt. 22:37; 2 Ne. 9:29; L&F 88:78–80). Paulus använde gång på gång orden vis och visdom i 1 Korintierbrevet 1:17–2:13 om världsliga filosofier och dem som stod för dem. Filosofiska idéer var regelbundet föremål för offentliga debatter. Paulus kontrasterade den begränsade mänskliga visdomen med det kraftfulla budskapet om Guds korsfäste Son (se 1 Kor. 1:17–25). Oavsett dem som hånade evangeliet bör de heligas tro inte bero på ’människors visdom utan på Guds kraft’ (1 Kor. 2:5).
Budskapet om en korsfäst Messias var lika svårt för både judar och hedningar att acceptera. I den romerska världen var korsfästelse ett straff som förbehölls kriminella eller slavar och symboliserade skam och nederlag. Tanken på någon som ställföreträdande led och dog för andra och sedan kom tillbaka till livet var ’dårskap’ för de filosofiskt lagda grekerna (1 Kor. 1:23). För judarna, vilkas uppfattning om Messias innebar förväntningar på kunglighet, makt och seger, var budskapet om att Messias hade dött på korset en ’stötesten’ och en oacceptabel tanke (1 Kor. 1:23)” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 364).
1 Korintierbrevet 1:18–29. ”Det som för världen var svagt har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam”
”Många judar och hedningar avfärdade evangeliets budskap som ’dårskap’ (1 Kor. 1:18), men Paulus lärde att ’Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor’ (1 Kor. 1:19–25). Gud utför ofta sitt verk genom människor som världen kanske anser vara ’dåraktiga’ eller ’svaga’ (se L&F 35:13–14; 124:1). Som det står i 1 Kor. 1:28 utväljer Gud ’det som för världen [är] oansenligt och föraktat’ – de som är oansenliga och ödmjuka – till att utföra sitt verk” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 364).
Eftersom ”det som tillhör Guds Ande” endast kan ”bedömas på ett andligt sätt” (1 Kor. 2:14), kan inte de som är världsligt sinnade förstå andliga ting. Gud har berett ett sätt för oss att uppnå andlig kunskap. Äldste Paul V. Johnson i de sjuttios kvorum har sagt:
”I den vetenskapliga världen används vetenskapliga metoder för att lära sanning och föra kunskapen framåt. Den har varit till mycket stor hjälp genom åren och har gett enorma mängder vetenskaplig kunskap och fortsätter genomtränga slöjan av okunskap om vår fysiska värld. Men andlig kunskap inhämtas på annat sätt än kunskap om vetenskapliga ting. Den vetenskapliga metoden och intellektet är till stor hjälp, men ensamma kan de aldrig ge andlig kunskap.
Att lära andliga ting engagerar intellektet, men det räcker inte. Vi kan endast lära andliga ting genom Anden. …
Svar på andliga frågor ges till personer som inte förhärdar sitt hjärta, som frågar i tro och tror att de ska få samt de som troget håller buden. Även om vi följer det här mönstret, kan vi inte styra hur och när svaret ges. Ibland kommer svaren snabbt, och ibland måste vi lägga frågor på hyllan en tid och lita på den tro vi har på grund av svar vi redan fått” (”Ett mönster för att lära andliga ting” [Satellitutsändning i regi av Seminarier och religionsinstitut, 7 aug. 2012], si.lds.org).
Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:
”De metoder som Herren föreskrivit för att vi ska kunna skaffa oss kunskap om heliga ting skiljer sig mycket från de metoder som används av dem som endast skaffar sig kunskap genom studier. En ofta använd metod inom skolväsendet är till exempel att använda sig av debatter eller diskussioner där motsatta förhållanden tas upp. Detta är en metod som jag själv har många erfarenheter av. Herren har emellertid sagt oss i forna och nutida skrifter att vi inte ska strida om punkterna i hans lära. (Se 3 Ne. 11:28–30; L&F 10:63.) … Det är när vi håller våra egna böner i ödmjukhet och stilla begrundan som den Helige Anden ger oss evangeliets sanningar och vittnesbörd” (”Alternativa röster”, Nordstjärnan, juli 1989, s. 26).