När de hade lämnat Filippi undervisade Paulus och Silas om evangeliet i Tessalonika och Berea. Förföljelsen från de icketroende i dessa städer tvingade Paulus att fly till Athen där han på Areopagen undervisade folket om Guds sanna natur.
En del av judarna i Tessalonika försöker stoppa Paulus från att predika evangeliet
Be eleverna fundera på vilka råd de skulle ge personerna i följande situationer:
En ung man som är medlem i kyrkan hör en medlem i de tolv apostlarnas kvorum tala om vikten av äktenskap och familj i vår himmelske Faders plan. En del av den unge mannens vänner uttrycker att de inte håller med om apostelns undervisning. Den unge mannen vill själv veta om apostelns lärdomar är sanna.
En ung kvinna ifrågasätter vikten av att hålla sabbatsdagen helig. De flesta av hennes vänner tillbringar söndagarna med att shoppa och sova och de bryr sig inte om att gå till kyrkan. Hennes mamma förklarar vilka välsignelser som kommer av att hedra Herren på sabbatsdagen, men den unga kvinnan har fortfarande svårt med att tro att det är viktigt att hålla sabbatsdagen helig.
Uppmana eleverna att leta efter principer när de studerar Apostlagärningarna 17 som kan hjälpa dem att själva få veta att de budskap vi får av Herrens tjänare är sanna.
Förklara att Paulus och Silas reste till Tessalonika, där de undervisade i den judiska synagogan. (Be gärna eleverna att hitta Tessalonika på karta nr 13, ”Aposteln Paulus missionsresor”,, Bibliska kartor [i Handledning för skriftstudier].) Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 17:1–3. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus använde för att undervisa judarna.
Vad använde Paulus för att undervisa judarna?
Paulus använde skrifterna för att förklara eller visa att Jesus är Kristus.
Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 17:4–5 och be klassen se hur folket i Tessalonika reagerade på Paulus undervisning.
Hur skilde sig folkets reaktion på Paulus undervisning åt?
Sammanfatta Apostlagärningarna 17:6–9 med att förklara att en pöbelhop av icketroende försökte hitta Paulus och Silas. När de inte kunde hitta dem gick pöbelhopen till Tessalonikas styresmän och hävdade att Paulus undervisning hotade kejsarens auktoritet.
Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 17:10–12. Be klassen följa med i texten och se vart Paulus och Silas hade flytt. Be eleverna berätta vad de hittar.
Hur reagerade judarna i Berea på Paulus undervisning, enligt vers 12?
Skriv av följande ofullständiga ekvation på tavlan:
__________________________ + _____________________________ = Tro
Enligt vers 11, vad gjorde folket först som ledde till att de trodde på Paulus undervisning? (När eleverna har svarat på frågan skriver du följande mening på tavlan, som den första delen av ekvationen: De tog emot Paulus ord med all villighet.)
För att hjälpa eleverna förstå vad det innebär att ”[ta] emot ordet med all villighet”, tar du med en boll till lektionen och ber två elever komma och ställa sig framför klassen. Be en av dem att göra sig redo för att ta emot bollen och be den andra eleven att kasta bollen till den första eleven. Fråga sedan klassen hur de kunde avgöra att den första eleven var redo att ta emot bollen.
Be därefter den första eleven att visa hur man inte är redo att ta emot bollen och att förbli så medan den andra eleven kastar bollen igen. Be eleven att kasta bollen (försiktigt, så att ingen skada uppstår). Fråga sedan klassen hur de kunde avgöra att den första eleven inte var redo att ta emot bollen. Be de två eleverna att gå och sätta sig.
Be klassen visa hur det ser ut när man är redo att ta emot Guds tjänares ord. Be dem sedan visa hur det kan se ut om någon inte är redo att ta emot Guds tjänares ord. (Till exempel kan eleverna stänga sina skrifter, prata med en granne eller distraheras av elektroniska apparater.)
Förutom det yttre utseendet, vad händer i hjärtat och sinnet på någon som är redo att ta emot ett evangeliebudskap?
Fäst elevernas uppmärksamhet på den andra luckan i ekvationen på tavlan.
Vad gjorde folket mer som ledde till att de trodde på Paulus undervisning, enligt vers 11? (När eleverna har svarat, skriver du följande mening på tavlan, som den andra delen av ekvationen: De studerade skrifterna dagligen för att förstå Paulus ord.)
Vilken princip lär vi oss av: Apostlagärningarna 17:10–12 som kan stärka vår tro på Guds tjänares ord? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de kommer fram till följande princip: Om vi tar emot Guds tjänares ord med all villighet och dagligen studerar skrifterna, kommer vår tro på deras ord att stärkas.)
Gå igenom situationerna som beskrevs i början av lektionen.
Hur kan den här principen hjälpa personerna i de här situationerna?
Hur kan dagliga skriftstudier påverka vår förmåga att tro på sanningen?
Be eleverna att fundera på tillfällen då de har upplevt sanningen i den här principen. Be gärna några av dem att berätta om sina upplevelser.
Uppmuntra eleverna att ta emot profeters, ledares, lärares och föräldrars ord med ”all villighet” och att läsa skrifterna varje dag.
Sammanfatta Apostlagärningarna 17:13–15 med att förklara att när judarna i Tessalonika hörde att Paulus predikade i Berea, kom de för att hetsa upp folket i Berea. Paulus behövde fly igen, så han färdades till Athen.
Be eleverna slå upp Bibliska fotografier, nr 29 ”Athen”, i Handledning för skriftstudier. Påpeka att den här bilden visar ett av flera tempel i Athen som användes för att dyrka falska gudar. Inuti templen fanns människotillverkade statyer av dessa gudar. På utsidan fanns altare där man offrade till de här falska gudarna.
Sammanfatta Apostlagärningarna 17:16–21 med att förklara att Paulus var djupt bekymrad över avgudadyrkan i Athen och han undervisade i synagogorna och på marknadsplatserna där. Filosofer uppmanade då Paulus att förklara sin ”nya lära” (v. 19) för det rättsliga rådet som samlades på Areopagen.
Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 17:22–23. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus lade märke till på ett av de athenska altarna.
Vad såg Paulus på ett av de athenska altarna?
Förklara att Paulus i vers 22 berömde athenarna genom att säga att de var ”mycket religiösa”, det vill säga att de var ”noggranna med gudomliga ting”. Altaret ”åt en okänd Gud” (v. 23) var athenarnas försök att blidka en gud som de inte visste något om eller som inte var känd vid namn. De ville uppenbarligen inte förnärma eller försumma någon gud.
Varför nämnde Paulus det här altaret ”åt en okänd gud”? (Han gjorde det för att introducera idén om den sanne Guden, vår himmelske Fader, Guden de inte kände.)
Dela upp eleverna i par eller små grupper. Låt varje grupp leta i Apostlagärningarna 17:24–31 efter så många sanningar de kan hitta om guden som var okänd för folket i Athen. Medan de läser skriver du varje versnummer (24–31) på tavlan. Efter en stund ber du flera elever komma fram till tavlan och skriva upp en sanning som de har hittat bredvid versnumret där de hittade den. (För att hjälpa eleverna komma fram till en sanning i Apostlagärningarna 17:27, kan du behöva förklara att det i Joseph Smiths översättning av den här versen står att ”de skall söka Gud, om de är villiga att finna honom, för han är inte långt borta från någon enda av oss”.)
Du skulle även kunna föreslå att eleverna markerar de här sanningarna i sina skrifter. Några av sanningarna de skriver på tavlan kan inkludera följande:
Vers 31: Gud ska döma oss; Gud ska uppväcka alla från de döda.
Uppmuntra eleverna att välja en sanning på tavlan som känns betydelsefull för dem. Be några av dem att berätta vilken sanning de har valt och varför den betyder mycket för dem.
Peka på lärosatsen: ”Vi är av Guds släkt”.
Vad innebär det att vara av Guds ”släkt”? (Vi är andebarn till vår himmelske Fader).
Varför är det så viktigt att förstå den här lärosatsen? (Den kan hjälpa oss inse vårt oändliga värde för vår himmelske Fader och vår potential att bli lika honom.)
Vilka problem eller missförstånd skulle kunna uppstå om man inte förstår den här läran?
Be en elev läsa följande yttrande av äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum. Be klassen vara uppmärksam på varför vi måste komma ihåg att se på oss själva först och främst som Guds barn.
Bild
Äldste Dallin H. Oaks
”Var försiktig med hur du beskriver dig själv. Karaktärisera eller definiera inte dig själv efter någon tillfällig egenskap. Den enda egenskap som ska karaktärisera oss är att vi är en son eller dotter till Gud. Det faktumet övergår alla andra karaktärsdrag, inklusive ras, sysselsättning, fysiska egenskaper, utmärkelser eller ens religiös tillhörighet” (”How to Define Yourself,” New Era, juni 2013, s. 48).
Varför är det viktigt att komma ihåg att vi först och främst är barn till Gud?
Hänvisa till principen: ”Om vi är villiga att söka Gud, finner vi att han inte är långt ifrån oss.”
Hur kan vi försöka lära känna och komma närmare Gud?
Hur kan vår förståelse av vårt förhållande till Gud påverka vår önskan att söka honom?
När har ni känt er himmelske Fader nära er?
Sammanfatta Apostlagärningarna 17:32–34 med att förklara att athenarna visade blandade reaktioner på Paulus omnämnande av ”uppståndelsen från de döda” (v. 32). En del av dem hånade Paulus, andra ville höra mer och en del trodde.
Vittna gärna om att eleverna kan lära känna och förstå Gud, även om han är okänd för många. Be eleverna skriva Till Guden som går att lära känna på ett papper eller ett kort och skriva ner hur de ska söka efter och utveckla en relation till Gud. Uppmuntra dem att placera pappret där det kan påminna dem om deras mål.
”I Athen träffade Paulus filosofer, både epikureer och stoiker (se Apg. 17:18). Epikurism uppkallades efter Epikuros (341–270 f.Kr.). Hans filosofi var att världen skapades av en tillfällighet och var utan syfte eller mål. Epikureer trodde att gudarna, om de fanns, inte involverade sig i människornas liv och att lycka stod att finna i frånvaron av bekymmer och smärta, och i njutningen av nöjen med måtta.
Stoicismen började med lärdomarna från en man som hette Zenon (333–264 f.Kr.). Stoicismen ansåg att allt skapades, inrättades och sattes i rörelse genom Guds försyn. Stoiker trodde att människan begåvats med en gnista av förnuft och skulle söka harmoni med den gudomliga ordningen, behärska sina begär och leva ett moraliskt och hederligt liv” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 315–316; se även Bible Dictionary, ”Epicureans”, ”Stoics”).
President Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet lärde:
”Ju mer vi vänder vårt hjärta och sinne till Gud, desto mer himmelskt ljus faller över vår själ. Och varje gång vi villigt och ivrigt söker det ljuset visar vi Gud att vi är redo att ta emot mer ljus. Det som tidigare tycktes oss suddigt, mörkt och avlägset blir gradvis klart, ljust och förtroget” (”Att få ett vittnesbörd om ljus och sanning”,Liahona, nov. 2014, s. 22).