Bibliotek
Lektion 21: Matteus 18


Lektion 21

Matteus 18

Inledning

Jesus Kristus lärde sina lärjungar principer som skulle hjälpa dem leda hans kyrka efter hans himmelsfärd. Herren gav dem också liknelsen om den obarmhärtige tjänaren som svar på Petrus fråga om förlåtelse.

Lektionsförslag

Matteus 18:1–20

Jesus Kristus lär sina lärjungar principer som kommer att hjälpa dem leda kyrkan

Skriv upp följande kränkningar på tavlan: utsättas för lögner, bli bestulen på något, bli sviken av en vän. Be eleverna att tyst för sig själva gradera varje kränkning på en skala från 1 till 10, där 1 är lättast att förlåta och 10 svårast. Be några frivilliga elever berätta hur de graderat kränkningarna.

Be eleverna fundera över varför vi ska förlåta andra även när det är svårt att göra det.

Be eleverna att i sina studier av Matteus 18 söka efter sanningar som kan hjälpa dem förstå varför vi borde förlåta andra.

Sammanfatta Matteus 18:1–14 genom att förklara att Jesus lärde sina lärjungar att ödmjuka sig och bli som små barn. Han förklarade även att de som ”förleder” små barn, eller får dem att snava i sin tro, kommer att underkastas Guds domar (se v. 6–7). Frälsaren rådde sedan sina lärjungar att avlägsna från sina liv allt som skulle kunna förleda dem till synd eller få dem att snava (se v. 9). (Obs: Frälsarens lärdomar i Matteus 18:1–14 kommer att behandlas mer ingående i lektionerna om Markus 9 och Lukas 15.)

Förklara att när Frälsaren hade gett sina lärjungar rådet att avlägsna från sina liv allt som kunde få dem att snava, berättade han för dem vad en människa bör göra om någon syndar mot honom eller henne. Han lärde också apostlarna principer för disciplinära åtgärder i kyrkan.

Be en elev läsa upp Matteus 18:15 och be klassen uppmärksamma vad Jesus sa till sina lärjungar att göra om någon syndade mot dem.

  • Vad lär vi oss av den är versen om vad vi bör göra om någon syndar mot oss?

Sammanfatta Matteus 18:16–17 genom att förklara att Frälsaren sa till sina apostlar att om någon vägrar inse sitt fel och erkänna sin synd, och två eller fler vittnen vittnar mot honom eller henne, så ska den personen bli avskuren från kyrkan. Du kan också förklara att de som nuförtiden presiderar över kyrkans disciplinråd, där sådana beslut fattas, alltid söker Herrens vilja angående om personen i fråga bör bli avskuren från kyrkan, eller utesluten.

Be en elev läsa upp Matteus 18:18–20. Be eleverna följa med och se vilken myndighet apostlarna hade fått.

  • Vilken myndighet hade apostlarna fått? (Förklara att Frälsaren hade gett apostlarna prästadömets nycklar, som gav dem myndighet att under Petrus ledning utföra beseglingsförrättningar och fatta bindande beslut rörande kyrkan, som till exempel om en syndare skulle få fortsätta vara medlem eller inte [se Matt. 16:19].)

  • Vad lovade Herren sina apostlar i vers 19–20? (Föreslå gärna att eleverna markerar löftet i vers 20.)

Matteus 18:21–35

Herren ger liknelsen om den obarmhärtige tjänaren

Be en elev läsa upp följande berättelse av president Thomas S. Monson om en familj vars två månader gamla baby hade dött:

Bild
President Thomas S. Monson

”Fadern var möbelsnickare och tillverkade en vacker kista åt deras älskade lilla barn. Vädret på begravningsdagen var dystert och återspeglade sorgen de kände över förlusten. När familjen anlände till möteshuset, med fadern bärande på den lilla kistan, hade en liten grupp vänner samlats där. Men möteshusets dörrar var låsta. Den upptagne biskopen hade glömt bort begravningen. Alla försök att nå honom misslyckades. Fadern visste inte vad han skulle göra, så han tog kistan under armen och gick hem tillsammans med familjen i hällregnet” (”Dolda kilar”, Liahona, juli 2002, s. 20).

  • Om ni hade tillhört den familjen, hur skulle ni ha känt er när biskopen inte kom till begravningen?

  • Varför skulle det vara svårt att förlåta biskopen?

Förklara att när Frälsaren hade undervisat apostlarna ställde Petrus en fråga till Herren om förlåtelse. Be en elev läsa upp Matteus 18:21 och be eleverna se vad Petrus frågade.

  • Vad frågade Petrus Frälsaren?

Förklara att vissa religiösa ledare på Petrus tid lärde att en person inte behöver förlåta en annan person mer än tre gånger. När Petrus frågade Herren om han borde förlåta någon sju gånger kan han ha tyckt att han var generös (se Bruce R. McConkie, The Mortal Messiah, 4 band [1979–1981], 3:91). Be eleverna läsa Matteus 18:22 tyst för sig själva och se vad Frälsaren svarade Petrus.

  • Hur många gånger sa Frälsaren att vi ska förlåta dem som försyndar sig mot oss? (Förklara att ””sjuttio gånger sju” är ett sätt att säga att vi inte ska begränsa antalet gånger vi förlåter andra.)

  • Vilken sanning kan vi lära oss av Frälsaren om att förlåta andra? (Eleverna använder kanske andra ord, men se till att de identifierar följande sanning: Herren har befallt oss att vi ska förlåta dem som förorättar eller försyndar sig mot oss.)

  • Vad innebär det att förlåta andra? (Förklara att förlåta andra är att bemöta den som försyndat sig mot eller sårat oss med kärlek och inte hysa några negativa känslor mot honom eller henne [se Handledning för skriftstudier, ”Förlåta”, scriptures.lds.org; L&F 64:9–11]. Att förlåta innebär inte att vi fortsätter tillåta andra att skada oss eller att förövaren inte ska hållas ansvarig för sina handlingar, lagligen eller på annat sätt.)

Förklara att när Frälsaren hade besvarat Petrus fråga, berättade han en liknelse för sina lärjungar som kan hjälpa oss förstå varför vi ska förlåta andra.

Dela upp klassen i par och be varje par läsa Matteus 18:23–35 tillsammans och se varför vi ska förlåta andra. Efter ett tag ber du eleverna berätta vad de hittat.

För att hjälpa eleverna förstå den här liknelsen bättre, skriver du av följande ord på tavlan:

Kung

Tjänare

Medtjänare

  • Hur mycket var tjänaren skyldig kungen? (Skriv var skyldig kungen 10 000 talenter under Tjänare.)

Förklara att på Jesu tid ”motsvarade 10 000 talenter 100 000 000 denarer [romersk valuta]. En denar var en vanlig dagslön för en arbetare” (Jay A. Parry och Donald W. Parry, Understanding the Parables of Jesus Christ [2006], s. 95). Be eleverna räkna ut hur många år det skulle ha tagit tjänaren att betala av sin skuld genom att dela 100 000 000 denarer med 365 dagar (100 000 000/365 = 273 973). Skriv 273 973 år på tavlan under var skyldig kungen 10 000 talenter.

  • Hur mycket var medtjänaren skyldig tjänaren? (Skriv var skyldig tjänaren 100 denarer under Medtjänare.)

 Därför var medtjänaren skyldig tjänaren ungefär hundra dagslöner, eller nästan en tredjedel av sin årslön. Skriv 100 dagar på tavlan under var skyldig tjänaren 100 denarer.

  • Varför tror ni att kungen sa till tjänaren att han var ond för att han inte efterskänkte medtjänaren den här skulden?

Fråga eleverna vilka de tror att de här tre personerna i liknelsen kan representera? När du svarat skriver du följande möjliga representationer på tavlan: Kungen = vår himmelske Fader; Tjänaren = vi; Medtjänaren = de som försyndat sig mot oss.

  • Vilken princip tror ni att Frälsaren försökte lära sina lärjungar om varför vi bör förlåta andra? (Eleverna bör identifiera en princip liknande den här: Om vi vill att Gud ska förlåta oss måste vi vara villiga att förlåta andra. Skriv den här principen på tavlan.)

  • Vad kan en människa göra om han eller hon har svårt att förlåta någon?

För att hjälpa eleverna förstå vad vi kan göra för att bli mer villiga att förlåta andra, ber du en elev läsa upp följande uttalande av president James E. Faust i första presidentskapet. Gör om möjligt ett utdelningsblad till varje elev.

Bild
President James E. Faust

”Vi behöver medge och erkänna arga känslor. Det krävs ödmjukhet för att göra det, men om vi faller på knä och ber vår himmelske Fader om att vi ska få en känsla av förlåtelse så hjälper han oss. Herren kräver av oss att vi ska ’förlåta alla människor’ [L&F 64:10] i vårt eget intresse, därför att ’hat hämmar vår andliga utveckling’ [Orson F. Whitney, Gospel Themes (1914), s. 144]. Det är bara när vi befriar oss från hat och bitterhet som Herren kan skänka tröst i hjärtat. …

När vi drabbas av tragedier bör vår reaktion inte vara att söka hämnd, utan snarare att låta rättvisan ha sin gilla gång och sedan släppa taget. Det är inte lätt att släppa taget och tömma vårt hjärta på frätande agg. Frälsaren erbjuder oss alla en kostbar frid genom sin försoning, men den får vi endast om vi är villiga att driva ut negativa känslor – vrede, agg eller hämndlystnad. Åt oss alla som förlåter ”dem som syndar mot oss” [JST, Matt. 6:13], även dem som har begått allvarliga brott, ger försoningen frid och tröst” (James E. Faust, ”Förlåtelsens helande kraft”, Liahona, maj 2007, s. 69).

  • Vad sa president Faust att vi ska göra som hjälper oss att förlåta andra?

  • Vad kan, enligt president Faust, hända när vi förlåter andra?

Påminn eleverna om president Monsons berättelse som återgavs tidigare under lektionen och be en elev läsa upp slutet av berättelsen:

Bild
President Thomas S. Monson

”Om de hade varit mindre storsinta, kunde de ha förebrått biskopen och hyst agg mot honom. När biskopen upptäckte tragedin besökte han familjen och bad om förlåtelse. Man kunde fortfarande se faderns sårade känslor, men med tårar i ögonen tog han emot ursäkten och de två omfamnade varandra i en anda av förståelse” (”Dolda kilar”, Liahona, juli 2002, s. 20).

  • Hur har Herren hjälpt er förlåta någon som försyndat sig mot eller förorättat er?

  • Vad har hjälpt er att förlåta andra? (Du kan gärna be eleverna besvara den här frågan i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.)

Be eleverna att fundera över vem de kanske inte har förlåtit. Uppmana dem att be om en önskan att förlåta och om förmågan att släppa taget om sårade känslor och ilska så att Jesus Kristus kan ge dem frid och tröst genom sin försoning.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Matteus 18:20. ”Där två eller tre är samlade i mitt namn”

President Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum lärde att det här löftet om att samlas i Jesu Kristi namn gäller oss när någon genom rätt myndighet presiderar över våra sammankomster:

”Herren har sagt: ’Där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem’ (Matt. 18:20; se även L&F 6:32).

Det är tryggt att inhämta lärdomar i ett sällskap som leds av rätt auktoritet” (”Vördnad öppnar uppenbarelsens kanaler”, Nordstjärnan, jan. 1992, s. 24).

Matteus 18:21–22. ”Sjuttio gånger sju”

”Svaret ’sjuttio gånger sju” (ett överdrivet antal som syftar på ett oändligt antal) är för dem som försyndar sig mot oss men omvänder sig. Och vad gäller dem som försyndar sig mot oss och vägrar att omvända sig, krävs det fortfarande av oss att vi förlåter de första tre gångerna, men den fjärde gången ska vittnesbörd mot syndaren föras fram inför Herren. Om uppriktig omvändelse följer, krävs förlåtelse, men om omvändelsen uteblir lämnas syndaren över till Guds domar. Alla dessa ytterligare anvisningar ges i Läran och förbunden 98:39–48, lagen om förlåtelse” (D. Kelly Ogden och Andrew C. Skinner, Verse by Verse: The Four Gospels [2006], s. 371–372).

Lägg märke till att orden ”skall ni inte förlåta” i Läran och förbunden 98:44 betyder att obotfärdiga förövare ska hållas fullt ansvariga för sina handlingar. Det innebär inte att vi ska undanhålla förlåtelse från eller fortsätta känna fiendskap mot dem (se Doctrine and Covenants and Church History Seminary Teacher Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning], s. 349).

Matteus 18:22. Förlåtelse och kyrkans disciplinära åtgärder

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum undervisade om hur Matteus 18:22 förhåller sig till situationer som kräver disciplinära åtgärder i kyrkan:

”Det finns ingen gräns för hur många gånger som bröder bör förlåta varandra sina personliga överträdelser på villkor av sann omvändelse. Det är dock inte avsett att betyda att kyrkan själv oändligt många gånger ska fortsätta förlåta och i sin gemenskap behålla sina felande medlemmar. Det finns tillfällen då syndare måste kastas ut från riket oavsett hur mycket sorg de känner på grund av sina orättfärdiga gärningar” (Doctrinal New Testament Commentary, 3. band [1965–1973], 1:423).

Matteus 18:23–30. Herren har befallt oss att förlåta dem som försyndar sig mot oss

Äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum hjälpte oss förstå hur vi blir välsignade när vi förlåter andra:

”Förlåtelsen läker hemska, tragiska sår, för den tillåter att Guds kärlek renar ert hjärta och sinne från hatets gift. Den rensar medvetandet från en önskan att hämnas. Den lämnar rum åt Herrens renande, läkande, återställande kärlek” (”De tragiska ärren efter övergrepp kan läka”, Nordstjärnan, juli 1992, s. 33).

President Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet lärde följande om förlåtelse:

Kom ihåg att himlen är full med människor som har följande gemensamt: De är förlåtna. Och de förlåter” (”De barmhärtiga skall få barmhärtighet”, Liahona, maj 2012, s. 77).