I Getsemane örtagård började Jesus Kristus ta på sig alla människors synder som en del av sin försoning. Judas förrådde Jesus och överlämnade honom till de judiska ledarna. Jesus utsattes därefter för en olaglig rättslig prövning inför översteprästen Kajfas och falska vittnesmål fördes fram mot honom. Under tiden förnekade Petrus Frälsaren tre gånger för dem som kände igen honom som en av Jesu Kristi lärjungar.
Be eleverna fundera över följande scenario: En ung man har fått höra sedan han var ung att det är hans plikt att utföra en heltidsmission. Som tonåring vet han fortfarande att han borde utföra en mission, men han har svårt för att bestämma sig för att göra det. Han är mer intresserad av andra möjligheter och är orolig för att en mission kommer att hindra honom från att få de upplevelserna.
I vilka andra situationer kan unga mäns och kvinnors önskningar skilja sig från vad vår himmelske Fader vill att de ska göra? (Lista elevernas svar på tavlan.)
Varför kan det ibland vara svårt att göra det vi vet att vår himmelske Fader vill att vi ska göra?
Be eleverna leta efter principer i Matteus 26:31–46 som kan hjälpa dem när det är svårt för dem att lyda sin himmelske Faders vilja.
Påminn eleverna om att enligt Matteus 26:1–30 åt Herren påskmåltiden med sina apostlar och instiftade sakramentet.
Be flera elever turas om att läsa upp Matteus 26:31–35. Be klassen följa med och se vad Jesus profeterade skulle hända med hans apostlar.
Vad sa Jesus skulle hända med apostlarna den kvällen?
Hur reagerade Petrus och de andra apostlarna på det som Frälsaren sa?
Be en elev läsa upp Matteus 26:36–38. Be klassen följa med och se vart Jesus och apostlarna gick efter påskmåltiden. Be eleverna berätta vad de hittar.
Be eleverna slå upp Bibliska fotografier, nr 11, ”Oljeberget” och nr 12, ”Getsemane” i Handledning för skriftstudier. Förklara att Getsemane var en trädgård med olivträd som låg vid Oljeberget precis utanför Jerusalems murar och att namnet Getsemane betyder ”olivpress”.
Bild
Oljeberget
Oljeberget
Bild
Getsemane örtagård
Getsemane örtagård
Vilka ord i vers 36–38 beskriver hur Jesus kände sig när han kom till Getsemane?
Be en elev läsa upp Matteus 26:39 och be klassen uppmärksamma vad Jesus gjorde när han hade gått ”lite längre” in i trädgården.
Vilka ord eller formuleringar i vers 37–39 beskriver den svåra bördan Jesus upplevde?
Vad bad Jesus Fadern att låta gå ifrån honom?
Håll upp en bägare. Förklara att kalken som Frälsaren nämnde var en symbol för det bittra lidande han utstod som en del av försoningen. I Getsemane började Jesus ta på sig alla människors synder och lidande som en del av sitt stora försoningsoffer.
Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum, som förklarade vad Jesus bad Fadern om när han bad att kalken skulle gå ifrån honom:
Bild
Äldste Jeffrey R. Holland
”I själva verket sa Herren: ’Om det finns en annan väg, så vill jag hellre gå den. Om det finns ett annat sätt – vilket sätt som helst – så väljer jag gärna det sättet.’ … Men kalken togs inte bort från honom” (”Undervisa, predika, bota”, Liahona jan. 2003, s. 21).
Föreslå gärna att eleverna markerar uttrycket ”men inte som jag vill utan som du vill” (v. 39).
Vad gjorde Jesus för att åstadkomma försoningen, trots att han bad om ett annat sätt att utföra Faderns syften? (Eleverna bör identifiera en sanning liknande den här: Jesus Kristus underkastade sig Faderns vilja för att utföra försoningen.)
Vad lär vi oss om Jesus av hans villighet att underkasta sig sin himmelske Faders vilja trots att det innebar att han skulle få utstå intensiv smärta och slutligen död?
Skriv följande ofullständiga påstående på tavlan: Vi följer Jesu Kristi exempel när vi …
Hur skulle ni fylla i det här påståendet med tanke på vad vi har lärt oss av Matteus 26:39? (Fyll i påståendet med elevernas egna ord så att det förmedlar följande sanning: Vi följer Jesu Kristi exempel när vi väljer att underkasta oss Faderns vilja.)
Påminn eleverna om scenariot med den unge mannen som tvekade att utföra en mission, och även de andra situationerna som listats på tavlan.
Hur kan Frälsarens exempel stärka oss i de situationerna?
Be eleverna tänka på tillfällen då de, trots att deras vilja skiljde sig från vår himmelske Faders vilja, i slutändan valde att följa hans vilja. Be några elever berätta om sina upplevelser och förklara varför de fattade det beslut de gjorde och hur det kändes.
Be eleverna komma på ett specifikt sätt de ska följa Jesu Kristi exempel att underkasta sig vår himmelske Faders vilja på.
Be eleverna gå igenom Matteus 26:37–38 och leta efter Frälsarens instruktioner till Petrus, Jakob och Johannes i Getsemane.
Vilka instruktioner gav Jesus till Petrus, Jakob och Johannes?
Vad tror ni han avsåg med instruktionen ”vaka med mig” (v. 38)?
För att hjälpa eleverna förstå varför lärjungarna kan ha behövt Frälsarens instruktion att vaka med honom, förklarar du att när lärjungarna kom till örtagården ”började [de] bli allvarligt oroade och mycket ängsliga och klaga i sina hjärtan, och de undrade om detta var Messias” (JSÖ, Mark. 14:36 [i Handledning för skriftstudier]). Genom att säga åt sina lärjungar att vaka med honom varnade Jesus dem att de behövde vara vaksamma eftersom deras tro på honom skulle prövas.
Varför skulle lärjungarna undra om Jesus verkligen var Messias? (Många judar förstod inte att Messias skulle lida och dö utan hade snarare förväntningar på att Messias skulle frigöra judarna genom att störta romarna.)
Be en elev läsa upp Matteus 26:40 och be klassen uppmärksamma vad Jesus upptäckte att de här tre apostlarna hade gjort medan han bad. Be eleverna berätta vad de hittade. Förklara att Joseph Smiths översättning av Lukas 22:45 visar att lärjungarna sov ”ty de var fulla av bedrövelse”.
Varför kan apostlarna ha varit fulla av bedrövelse?
Hur skulle ni ha känt er om ni var i deras ställe och insåg att ni hade somnat i stället för att vaka med Frälsaren?
Be en elev läsa upp Matteus 26:41 och be klassen se vad Jesus sa åt sina lärjungar att göra. Be eleverna berätta vad de hittar.
Vilken princip kan vi lära oss av Frälsarens instruktioner till de här apostlarna? (Eleverna bör identifiera en princip liknande den här: Om vi vakar och ber oupphörligt har vi styrka till att motstå frestelse.)
Vad tror ni uttrycket ”anden är villig, men köttet är svagt” (v. 41) betyder? Vad har det här att göra med att motstå frestelse?
Påminn om att ”vaka” betyder att vara vaken, alert eller vaksam. Hur kan andlig vaksamhet och bön hjälpa oss övervinna våra svagheter och motstå frestelse?
Be eleverna fundera över om de, precis som apostlarna i Getsemane, någonsin har gett efter för frestelse för att de inte bad eller vakade. Be dem fundera över hur det valet påverkade dem. Be eleverna fundera över tillfällen då de motstod frestelse genom att be och vaka.
Vad har hjälpt er att ständigt vaka andligen och be?
Vittna om att vi kan motstå frestelse om vi ständigt vakar och ber. Be eleverna att på ett papper skriva något de ska göra för att bli bättre på att ständigt vaka och be. Uppmana dem att bära med sig papperet för att bli påminda om sitt mål.
Sammanfatta Matteus 26:42–46 genom att förklara att Jesus bad tre gånger i Getsemane. Varje gång uttryckte han sin villighet att lyda sin Faders vilja.
Be en elev läsa upp följande uttalande av Gerald N. Lund, som senare blev en medlem i de sjuttios kvorum:
Bild
Äldste Gerald N. Lund
”Föreställ er hur Jesus Kristus – det väsen vars makt, ljus och härlighet håller universum på plats, det väsen som talar och solsystem, galaxer och stjärnor blir till – står inför onda människor och av dem bedöms sakna betydelse eller värde!” (“Knowest Thou the Condescension of God?” in Doctrines of the Book of Mormon: The 1991 Sperry Symposium, sammanst. av Bruce A. Van Orden and Brent L. Top [1992], 86).
Skriv Matteus 26:47–68 på tavlan. Be eleverna titta igenom de här verserna och se hur Jesus Kristus fortsatte underkasta sig sin Faders vilja även när han blev illa behandlad och dömd av onda människor. Beroende på dina elevers behov kan ni läsa verserna tillsammans som klass, dela upp eleverna i par som läser verserna tillsammans eller säga till eleverna att läsa dem tyst för sig själva.
Efter ett tag ställer du följande frågor:
Hur underkastade sig Jesus Kristus sin himmelske Faders vilja även när han blev illa behandlad och dömd av onda människor?
Be en elev läsa upp Matteus 26:53. Be klassen följa med och se vad Jesus sa att han kunde ha gjort när det här hände.
Vad kunde Frälsaren ha gjort?
Vad gjorde Jesus i stället för att be legioner av änglar eller någon annan himmelsk makt att rädda honom?
Vad lär det här er om Frälsarens villighet att utföra sin himmelske Faders vilja oavsett omständigheterna?
Trots att Jesus Kristus hade makt att förgöra männen som slog honom och spottade på honom, uthärdade och led han villigt (se 1 Ne. 19:9). Ledarna och soldaterna visste inget om den oändliga kraft Jesus kunde ha nedkallat om det hade varit Faderns vilja att han gjorde det.
Påpeka att vi kan se i vers 56 att Frälsarens profetia att apostlarna skulle överge honom uppfylldes. De övergav honom dock bara tillfälligt.
Sammanfatta Matteus 26:69–75 genom att förklara att medan Jesus blev förhörd efter att ha gripits, förnekade Petrus tre gånger att han kände honom. (Obs: Petrus förnekelse kommer att studeras mer ingående i lektionen om Lukas 22.)
Vittna om sanningarna ni talat om under lektionen.
Kommentarer och bakgrundsinformation
Matteus 26:39. ”Men inte som jag vill utan som du vill”
Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum förklarade:
”Om ni kan påverka era elever att göra ett betydelsefullt åtagande som svar på Frälsarens ojämförliga offer för dem, hans betalning för deras överträdelser, hans sorg över deras synder, så få dem att inse behovet av att lyda – att i sina egna svåra situationer och stunder, då de måste fatta beslut, underkasta … [sig] Faderns vilja’ [3 Ne. 11:11], kosta vad det kosta vill. De kommer inte alltid att göra det, inte mer än vad ni och jag har kunnat göra det, men det borde vara deras mål. Det borde vara deras avsikt. Det som Kristus verkar mån om att betona angående sin mission – i stället för de personliga dygderna, de enastående predikningarna och till och med botandet – är att han underkastade sig Faderns vilja” (”Undervisa, predika, bota”,Liahona, jan. 2003, s. 41).