Jesus tillrättavisade fariseerna för deras falska traditioner. Sedan botade han med stor medkänsla ett barn som var besatt av en ond ande och en man som var döv och nästan stum. Han mättade fyra tusen människor nära Galileiska sjön och färdades till Betsaida där han gradvis botade en blind man.
Jesus tillrättavisar fariseerna, botar ett barn som var besatt av en ond ande och botar en döv man.
Innan lektionen börjar ger du tre elever följande instruktioner. Elev 1: ”När du blir tillsagd, gå omkring i klassen utan jacka och låtsas skaka.” Elev 2: ”När du blir tillsagd, gå omkring i rummet och fråga om någon har sett din familjs bortsprungna husdjur. ”Elev 3: ”När du blir tillsagd, öppna din ryggsäck så att saker kan falla ur när du går.” (Du kan anpassa aktiviteten genom att använda andra situationer som visar elever som har ett behov, men se till att inte det tar för lång tid.)
När lektionen börjar anvisar du eleverna att utföra de här uppgifterna, en i taget. Be klassen titta efter vad dessa tre situationer har gemensamt.
Vad har dessa fyra situationer gemensamt? (Varje situation visar någon som har ett behov.)
Hur ofta får vi möjlighet att hjälpa andra med deras behov. Vilka möjligheter har ni sett på sistone?
Uppmuntra eleverna när de studerar Markus 7–8 att titta efter vad Frälsaren lär oss att göra när vi ser någon behövande.
Sammanfatta Markus 7:1–30 genom att berätta att Jesus tillrättavisade fariseerna för att de följde felaktiga traditioner. Han botade även en grekisk kvinnas dotter, som var besatt av en oren ande. Påpeka att vid den här tiden gällde Frälsarens mission Israels hus, inte icke-judarna. Ändå hjälpte han en icke-judisk kvinna med stor medkänsla som vädjade om hjälp.
Be eleverna att hitta städerna Tyros och Sidon och Galileiska sjön på Bibelkarta nr 11 ”Det heliga landet på Nya testamentets tid.” Förklara att när Frälsaren hade lämnat Tyrus och Sidon så begav han sig till östra sidan av Galileiska sjön i området Dekapolis.
Dela upp eleverna i par. Låt eleverna tillsammans läsa upp Markus 7:31–37 och ta reda på hur Frälsaren visade medlidande med en man i Dekapolis. Be dem därefter samtala om följande frågor med sin kamrat.
Vilket tillstånd ville mannen bli botad från.
Vad gjorde Frälsaren innan han botade mannen?
För att hjälpa eleverna förstå Frälsarens handlande ber du en elev att läsa följande uttalande av äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum:
Bild
Äldste Bruce R. McConkie
”Herren har att göra med en troende själ som inte kan höra hans ord eller svara på dem. Så vad vore mer naturligt än att använda sig av vanliga tecken, som kunde förstås av den döve och nästan stumme mannen, för att visa vad Mästaren kunde och skulle göra?” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:373).
Vad kan Frälsarens gärningar i den här situationen lära oss om hans karaktär?
Säg att trots Frälsarens uppmaning till dem han botade att inte berätta om hans underverk, hörde folket runt Dekapolis ändå om allt det underbara som Frälsaren hade gjort och stora folkskaror samlades hos honom (se Mark. 7:36–37).
Låt eleverna besvara följande fråga i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker:
När har någon uppmärksammat att du har behövt hjälp eller gjort något för att hjälpa dig?
Förklara att senare i lektionen har de elever som vill berätta om en upplevelse möjlighet att göra det.
Be en elev läsa upp Markus 8:1–3. Låt eleverna följa med i texten och titta efter vilket problem som uppstod för att folkskaran följde efter Jesus.
Vilket problem uppstod för folkskaran? Vem förstod vilket behov de hade?
Vad oroade Frälsaren sig för skulle hända om människorna återvände hem utan att äta först?
Hur kände Frälsaren för folkmängden enligt vers 2? (Föreslå gärna att eleverna markerar frasen ”Det gör mig ont om dessa människor”, som visar att Frälsaren kände sympati för och medkänsla med människorna.)
Be två elever turas om att läsa upp Markus 8:4–9. Låt klassen följa med i texten och se vad som hände till följd av Frälsarens medkänsla.
Vad gjorde Frälsaren för folkmängden?
Hur många personer blev mättade?
Vad kan vi lära oss av Frälsarens exempel i denna berättelse? (Hjälp eleverna se följande princip: Vi kan följa Frälsarens exempel genom att se andras behov och hjälpa till att tillgodose dessa behov. Skriv den här principen på tavlan.)
För att hjälpa eleverna förstå den här principen kan du förklara att syster Linda K. Burton, Hjälpföreningens generalpresident, sa att för att följa Frälsarens exempel när det gäller att tjäna Guds barn, måste vi först observera, sedan tjäna (se ”Observera och tjäna”Liahona, nov. 2012, s. 78). Skriv de här orden på tavlan under principen.
Hur kan vi lära oss att bli mer observanta på andras behov? (Du kan påpeka att en del behov kanske inte är direkt uppenbara. Vi kan be Herren om hjälp att se andras behov och rikta våra tankar på andra i stället för på oss själva.)
Vad kan hindra oss från att se andras behov och tillgodose dem?
Be några elever berätta om en gång när någon uppmärksammade att de hade ett behov och hjälpte dem.
Be en elev läsa upp följande uttalande av president Thomas S. Monson:
Bild
President Thomas S. Monson
”Hur många gånger har ert hjärta vidrörts genom att ni sett en annans behov? Hur ofta har ni menat att hjälpa dem? Men hur ofta har dagens rutin kommit emellan och ni har lagt det åt sidan och tänkt att ’någon annan kommer säkert att fylla det där behovet’.
Vi blir så fast i livets dagliga bekymmer. Men om vi tar ett steg tillbaka och verkligen ser över vad vi gör, kanske vi upptäcker att vi har fyllt vårt liv med sådant som är mindre viktigt. Med andra ord, alltför ofta tillbringar vi den större delen av vår tid med att ta hand om sådant som egentligen inte har någon betydelse i det stora hela och försummar det som är av mycket större värde” (”Hur har jag hjälpt någon i dag?”Liahona, nov. 2009, s. 85–86).
Be eleverna att föreställa sig händelserna under en för dem vanlig dag. Be dem att tänka på personer de möter som kan behöva deras hjälp, till exempel föräldrar, syskon och vänner. Uppmana eleverna att besluta sig för att följa Kristi exempel genom att erbjuda sig att hjälpa till när de ser att någon har ett behov.
Sammanfatta Markus 8:10–21 genom att berätta att när Jesus och hans lärjungar på ett mirakulöst sätt hade mättat de fyra tusen så seglade de till en plats som hette Dalmanuta. Där bad fariseerna honom att visa dem ett tecken. Jesus vägrade och uppmanade sina lärjungar att akta sig för fariseernas lära, som ledde till andlig blindhet.
Förklara att Jesus och hans lärjungar lämnade Dekapolis och kom till en plats som hette Betsaida. När de kom dit fördes en blind man fram till Frälsaren för att bli botad.
Be flera elever turas om att läsa upp Markus 8:22–26. Låt klassen följa med i texten och titta efter hur Frälsaren botade den blinde mannen.
Vad hände när Frälsaren hade lagt händerna på den blinde mannen första gången? (Du kan behöva förklara att orden ”jag ser människorna gå omkring, och de ser ut som träd” [vers 24] visar att mannen kunde se, men inte helt klart.)
Vad hände när Frälsaren hade lagt händerna på mannen den andra gången?
Ge eleverna en kopia av följande uttalande av äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum, och be en elev läsa upp det: Låt klassen följa med i texten och titta efter anledningar till att Jesus kan ha botat mannen gradvis, eller stegvis.
Bild
Äldste Bruce R. McConkie
”Detta underverk är unikt. Det är det enda nedtecknade tillfället när Jesus botar någon i flera steg. Det kan vara så att vår Herre gjorde det för att stärka mannens svaga men växande tro. Det tycks som om de på varandra följande tillfällena när den blinde hade fysisk kontakt med Jesus ökade mannens hopp, övertygelse och tro. Jesus 1) ledde den blinde mannen vid handen ut ur staden, 2) spottade saliv på den blindes ögon, 3) utförde förrättningen handpåläggning och 4) lade sina händer på mannens ögon en andra gång.
”Sättet som mannen blev botad på visar tydligt att människan bör söka Herrens helande nåd av hela sin styrka och tro, även om den bara räcker till att delvis bli botad. Därefter kan hon dock få ytterligare bekräftelse och tro till att bli helbrägdagjord och helt och hållet frisk. Människan botas från sina andliga sjukdomar gradvis, steg för steg, allteftersom hon sätter sitt liv i harmoni med Guds plan och syften” (Doctrinal New Testament Commentary, 1:379–380).
Hur kan ett gradvis botande ge någon större tro på Jesus Kristus?
Varför är det viktigt att förstå att några välsignelser, som att få ett vittnesbörd om evangeliet eller ta emot fysisk eller andlig helbrägdagörelse, ofta kommer gradvis eller stegvis, hellre än omedelbart eller allt på en gång?
Be en elev läsa upp Markus 8:27. Låt klassen följa med i texten och titta efter vilken fråga Frälsaren ställde till sina lärjungar. Be eleverna att berätta vad de hittar. Be klassen att erinra sig hur Petrus svarade på den här frågan, enligt det som står i Matteus 16:16 (den här versen är ett nyckelskriftställe). Om de inte minns det kan du be en elev läsa upp Markus 8:29 (den här versen innehåller Petrus svar).
Sammanfatta Markus 8:30–38 genom att berätta att Frälsaren befallde sina lärjungar att inte avslöja hans identitet som Kristus, eller Messias ännu. Han började också undervisa dem om sitt nära förestående lidande och sin död.
Avsluta lektionen med att be elever vittna om sanningarna de har lärt sig av skriftställena de har studerat under lektionen.
Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade vad ”korban” betyder och varför Frälsaren fördömde det sätt som fariseerna och de skriftlärde tillämpade det på:
”Detta är bilden som Jesus målar upp: Föräldrar, kanske gamla och skröpliga, är hungriga, nakna och hemlösa. … Men de har barn – framgångsrika barn som har det gott ställt. … Det finns så att det räcker och blir över åt alla. Men barnen säger nej: ’Det är korban.’ Det betyder: ’Vi har vigt det åt heliga syften. Ni, våra föräldrar, får gå frusna och hungriga och hemlösa. Våra egendomar står inte till ert förfogande. Vi är så hängivna Herren och våra egendomar är helgade åt honom, och vi kan inte bryta vårt löfte.’
Eller: ’Det är korban. Jag har svurit att min egendom ska vara som om den är tillägnad heliga syften och även om jag fortsätter använda den livet ut, får ni inget på grund av mitt löfte’ …
Det är viktigare att jag håller mitt löfte än att fullgöra min plikt att stödja mina föräldrar. De äldstes muntliga traditioner får företräde framför den gudomliga lagen som skrevs av Mose.’
Det är svårt att tro att en religion skulle sjunka så djupt och att människor som säger sig tjäna Jehova, sina fäders Gud, så lätt kan döva sitt samvete och känna sig fria från att hålla denna lag. Jesus har redan kallat dem hycklare och sagt att deras dyrkan är förgäves” (The Mortal Messiah, 4 band [1979–1981], 2:407–408).
Markus 8:1–9. ”Det gör mig ont om dessa människor”
President Thomas S Monson talar om att hjälpa och stötta andra:
”Andras behov finns överallt omkring oss och vi kan alla göra något för att hjälpa någon. …
Mina bröder och systrar, det finns människor omkring oss som behöver vår uppmärksamhet, vår uppmuntran, vårt stöd, vår tröst och vår vänlighet – de kan vara familjemedlemmar, vänner, bekanta eller främlingar. Vi är Herrens händer här på jorden, med uppdraget att tjäna och lyfta hans barn. Han är beroende av var och en av oss” (”Hur har jag hjälpt någon i dag?”Liahona, nov. 2009, s. 85, 86).