Förberedelsematerial för läraren i hemstudieseminariet
Sammanfattning av dagliga hemstudielektioner
Följande sammanfattning av de lärosatser och principer som eleverna lärde sig när de studerade Markus 4–9 (Studieavsnitt 8) är inte avsedd att användas som en del av din lektion. Den lektion som du håller fokuserar endast på några av dessa lärosatser och principer. Följ den Helige Andens maningar när du funderar över elevernas behov.
Eleverna lärde sig att om vi söker Herrens hjälp när vi har problem eller är rädda så kan han ge oss frid. De lärde sig också att när vi känner Frälsarens kraft i vårt liv kan vi vittna för andra om hans välsignelser och barmhärtighet. Av berättelsen om Jairus dotter och kvinnan med blödningar lärde eleverna sig att om vi visar tro på Jesus Kristus genom våra ansträngningar att komma till honom, kan han göra oss hela och för att utöva tro på Jesus Kristus krävs det att vi fortsätter tro även i tider av osäkerhet.
Av underverket med mättandet av de fem tusen lärde eleverna sig att om vi ger Frälsaren allt vi har kan han förstora vårt offer för att fullfölja sina syften. Eleverna lärde sig också att vi kan följa Herrens exempel genom att uppfatta andras behov och sedan hjälpa dem att tillgodose dessa.
Av redogörelsen om när Jesus driver ut en oren ande ur en pojke lärde eleverna sig att om vi tror på Kristus är allting möjligt för oss. Andra principer från den här lektionen innefattar följande: Om vi håller fast vid det vi tror på och söker Herrens hjälp så stärker han vår tro. Vi kan stärka vår tro på Jesus Kristus genom bön och fasta.
När eleverna studerade Markus 9:30–50, lärde de sig att om vi påverkar dem som tror på Gud att synda så kommer vi att stå ansvariga inför Gud. Av Frälsarens undervisning i de här verserna lärde de sig att det är bättre att ta avstånd från orättfärdiga inflytanden än att det i slutändan ska finnas ett avstånd mellan oss och Gud.
Inledning
Den här lektionen kan hjälpa elever förstå att när man försöker vara andra till lags i stället för att göra det vi vet är rätt kan leda till felaktiga beslut, sorg och ånger.
Jesus avvisas i Nasaret och sänder ut de tolv apostlarna. Johannes Döparens död skildras.
Börja lektionen med att be eleverna tänka på en situation där de kände sig pressade att göra något som de visste inte var rätt.
Skriv följande uttalande på tavlan (uttalandet finns i ”Att välja rätt”, Nordstjärnan, jan. 1995, s. 35).
”Personer som handlar fel vill att ni ska göra som de eftersom det som de gör känns bättre när andra också gör det” (äldste Richard G. Scott).
Kan ni ge några exempel på hur andra kan pressa er att göra något som ni vet är fel?
Be eleverna att leta efter sanningar när de studerar Markus 6 som kan hjälpa dem stå emot negativt grupptryck.
Be en elev läsa upp Markus 6:17–18. Låt klassen följa med i texten och se vad Herodes hade gjort med Johannes Döparen. Be eleverna berätta vad de fick veta.
Vad hade Herodes gjort med Johannes och varför?
Herodes Antipas tog ut skilsmässa från sin fru och gifte sig med Herodias, hans bror Filips hustru. Detta var ett uppenbart brott mot judisk lag (se 3 Mos. 18:16), och Johannes Döparen hade fördömt det öppet. Johannes motstånd mot detta giftermål gjorde Herodias arg, så Herodes lät fängsla Johannes för att göra henne nöjd.
Be en elev läsa upp Markus 6:19–20. Låt klassen följa med i texten och se vad Herodias ville göra med Johannes Döparen.
Vad ville Herodias göra med Johannes Döparen?
Varför kunde hon inte låta döda honom? (Därför att Herodes fruktade Johannes och visste att han var en Guds man.)
Be flera elever turas om att läsa upp Markus 6:21–29. Låt eleverna följa med i texten och se vad Herodes gjorde med Johannes Döparen.
Hur kände Herodes inför att döda Johannes Döparen enligt vers 26?
Varför lät Herodes halshugga Johannes om han visste att det var fel och inte ville göra det? (Herodes oroade sig för vad de som satt med honom skulle tycka.)
Vilken princip kan Herodes val lära oss om vad som händer när vi försöker vara andra till lags i stället för att göra det som är rätt? (Även om eleverna formulerar sina svar på olika sätt bör svaren uttrycka följande princip: Att försöka vara andra till lags i stället för att göra det vi vet är rätt kan leda till felaktiga beslut, sorg och ånger.)
Hjälp eleverna att förstå denna princip bättre genom att dela upp dem i grupper om två till fyra och be dem komma på flera exempel på situationer där ungdomar måste välja mellan att vara andra till lags och göra det som de vet är rätt. Efter en stund ber du varje grupp att rapportera. Medan de gör det kan du skriva upp några av deras svar på tavlan.
På vilka sätt har ni kunnat se att det leder till sorg och ånger att ge efter för sådana påtryckningar?
När har ni sett någon välja det rätta i stället för att vara andra till lags?
Vad kan hjälpa oss att välja det rätta framför att vara andra till lags?
Läs upp följande uttalande av president Spencer W. Kimball om att välja rätt:
Bild
President Spencer W. Kimball
”Det är lättast att fatta rätta beslut om vi gör det långt i förväg … Detta besparar oss mycket smärta vid skiljevägen när vi är trötta och svårt frestade” (Kyrkans presidenters lärdomar: Spencer W Kimball [2006], s. 110).
Be eleverna tänka igenom den kommande veckan och hitta några tillfällen när de kan behöva välja mellan att vara andra till lags och att göra det som de vet är rätt. Uppmuntra dem att planera för vad de ska göra om de utsätts för sådana påtryckningar.
Förklara att när Herodes fick höra om alla de underverk som Jesus hade utfört, fruktade han att det var Johannes Döparen som hade uppstått från de döda och utförde dem (se Mark. 6:14–16).
Jesus botar två personer och undervisar sina lärjungar:
Tala om att Markus 7–8 innehåller två redogörelser där Frälsaren botar någon. Dela upp klassen parvis. Be en elev per par att tyst läsa Markus 7:31–35 och den andra eleven att läsa Markus 8:22–25. Be sedan eleverna att beskriva underverken i verserna de läser för sin kamrat.
Efter en stund ber du eleverna berätta hur Frälsaren gjorde när han botade de två personerna.
Vad kan vi lära oss av det faktum att den blinde mannen inte blev helt botad först?
Be en elev att läsa upp följande uttalande av äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum: Låt klassen följa med i texten och lyssna efter anledningar till att Jesus botade mannen gradvis, eller stegvis.
Bild
Äldste Bruce R. McConkie
”Detta underverk är unikt. Det är det enda nedtecknade tillfället när Jesus botar någon i flera steg. Det kan vara så att vår Herre gjorde det för att stärka mannens svaga men växande tro. Det tycks som om de på varandra följande tillfällena när den blinde hade fysisk kontakt med Jesus ökade mannens hopp, övertygelse och tro. Jesus 1) ledde den blinde mannen vid handen ut ur staden, 2) spottade saliv på den blindes ögon, 3) utförde förrättningen handpåläggning och 4) lade sina händer på mannens ögon en andra gång.
”Sättet som mannen blev botad på visar tydligt att människan bör söka Herrens helande nåd av hela sin styrka och tro, även om den bara räcker till att delvis bli botad. Därefter kan hon dock få ytterligare bekräftelse och tro till att bli helbrägdagjord och helt och hållet frisk. Människan botas från sina andliga sjukdomar gradvis, steg för steg, allteftersom hon sätter sitt liv i harmoni med Guds plan och syften” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:379–380).
Hur kan ett gradvis botande ge någon större tro på Jesus Kristus?
Varför är det viktigt att förstå att några välsignelser, som att få ett vittnesbörd om evangeliet eller ta emot fysisk eller andlig helbrägdagörelse, ofta kommer gradvis eller stegvis, hellre än omedelbart eller allt på en gång?
Sammanfatta Markus 8:27–28 genom att berätta att Jesus frågade sina lärjungar vem andra sa att han var. De svarade att några sa att han var Johannes Döparen eller en annan profet.
Be en elev läsa upp Markus 8:29. Låt klassen följa med i texten och titta efter vad Petrus säger om Jesus Kristus.
Vem sa Petrus att Jesus var? (Ordet Kristus är grekiskans motsvarighet till Messias.)
Sammanfatta Markus 8:30–31 genom att förklara att Jesus berättade för sina lärjungar att han skulle förkastas av judarna och dödas. Be en elev läsa upp Markus 8:32–33. Låt klassen följa med i texten och titta efter hur Petrus reagerar på den nyheten.
Förklara att på grund av den allmänna judiska förväntningen på en segrande Messias var det svårt för Petrus och även för många andra judar på den tiden att förstå och acceptera tanken på en Messias som skulle lida och dö.
Hur var Petrus som den blinde mannen i Markus 8:22–25? (Petrus började gradvis ”se” sanningen. Han hade tro på Frälsaren, men hans kunskap om Frälsarens mission utvecklades steg för steg.)
Hur har Herren hjälpt er eller någon ni känner att gradvis se sanningen mer klart?
Avsluta dagens lektion med att låta eleverna tyst läsa Markus 8:34–38 och fundera över hur dagens lektion kan hjälpa dem att sätta Herren först i sina liv.
Förklara att eleverna nu kommer att avsluta Markusevangeliet och börja studera vad Lukas skrev. Be dem att leta efter nya detaljer när de återigen läser om de sista händelserna i Jesu Kristi liv och försoning och att lägga märke till det hånfulla som sades till Jesus när han var på korset. I Lukasevangeliet får de läsa en av de mest kända kapitlen i Bibeln – Lukas 2 – och berättelser om de nedtrampade, utstötta och syndarna.