Jesus undervisade om vikten av att göra gott mot andra även på sabbaten. Efter att ha tillbringat en natt i bön kallade han de tolv apostlarna och undervisade dem och en stor grupp människor. Han botade också en officers tjänare och uppväckte en änkas son från döden.
Be eleverna föreställa sig att de på kyrkans söndagsmöte hör en annonsering om ett tjänandeprojekt för en familj som bor i närheten. Efter annonseringen råkar de höra fyra olika svar. Be fyra elever att läsa upp följande hypotetiska svar:
”Den där familjen har gått igenom mycket på sistone. Jag hjälper gärna till på alla sätt jag kan.”
”Det är bäst att det är fika efteråt, annars kommer jag inte.”
”Jag vill helst inte gå dit, men jag skulle behöva lite hjälp nästa vecka med projekt jag ansvarar för, så jag borde nog hjälpa till nu.”
”Om min kompis kommer, då kommer jag.”
Vad säger dessa exempel om vilka anledningar människor ibland har för att tjäna?
Be eleverna tänka på tillfällen då de har behövt tjäna och vad de kände för att tjäna. Be eleverna att leta efter principer när de studerar Lukas 6–7 som kan hjälpa dem att tjäna på ett mer meningsfullt sätt.
Sammanfatta Lukas 6 genom att förklara att medan Jesus var i Galileen i början av sin verksamhet botade han en mans förtvinade hand på sabbaten, tillbringande en natt i bön och kallade de tolv apostlarna. Jesus började sedan undervisa dem och ”en stor skara folk” (v. 17) om att ta emot himlens lön.
Be eleverna att tyst läsa Lukas 6:19 och se vad Jesus gjorde för folket innan han började undervisa dem. Be eleverna berätta vad de hittar.
Be flera elever turas om att läsa upp Lukas 6:31–35. Be klassen att följa med i texten och se vilka råd som Jesus gav sina lärjungar.
Vilka råd gav Jesus sina lärjungar?
Enligt vers 35, vad bör vi vänta oss i gengäld när vi gör gott för andra? (Du kan be dem markera orden ”utan att hoppas få igen något”.)
Vilka timliga belöningar kan människor hoppas på när de tjänar andra?
Om vi gör gott mot andra utan att hoppas få igen något, vad lovar Herren ska hända då? (Eleverna bör identifiera en princip liknande denna: När vi gör gott mot andra utan att vänta oss något i gengäld blir vår belöning stor och vi blir den Högstes barn.)
Förklara att även om vi alla är Guds barn, uppfyller de som gör gott mot andra sin gudomliga potential genom att bli mer lika vår himmelske Fader.
Varför är detta löfte den bästa belöningen för att älska och göra gott mot andra?
Be en elev läsa upp Lukas 6:36–38. Be klassen följa med i texten och hitta olika exempel som Jesus gav på hur vi kan göra gott mot andra.
Enligt vers 36–37, vilka exempel gav Jesus på hur vi kan göra gott mot andra? (Du kan förklara att de som gör gott på dessa sätt erhåller Guds nåd och förlåtelse.)
Hjälp eleverna förstå vers 38 genom att ta med en hink, korg eller låda och flera andra föremål, som kläder, mat och vattenflaskor. Se till att du tar med mer saker än det får plats i behållaren. Be en elev komma fram och ställa sig framför klassen och stoppa ner så många föremål som möjligt i behållaren. När eleven är klar frågar du:
Hur beskriver uttrycket ”ett gott mått, packat, skakat och rågat” (v. 38) dina ansträngningar att fylla behållaren? (Tacka eleven och be honom eller henne att gå och sätta sig.)
Hur beskriver dessa ord sättet på vilket vår himmelske Fader belönar oss när vi ger till andra? (Eleverna bör med egna ord identifiera en princip liknande denna: När vi ger frikostigt till andra välsignar vår himmelske Fader oss ännu mer frikostigt.)
Hur kan vi ge frikostigt till andra?
Be eleverna fundera över ett tillfälle då de eller någon de känner har gett frikostigt till andra. Visa följande frågor (eller ge eleverna en utskrift med dem) och be eleverna svara på dem i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker (eller på utdelningsbladet du gav dem).
Hur har du eller din familj välsignats av Herren för att ni gav frikostigt?
Vad ska du göra för att vara mer frikostig mot andra?
Efter ett tag kan du låta någon som vill berätta vad de skrev. Uppmuntra eleverna att be om Herrens hjälp när de strävar efter att vara mer frikostiga mot andra.
Förklara att efter att ha undervisat folkmängden gick Jesus in i staden Kapernaum.
Be flera elever turas om att läsa upp Lukas 7:2–5. Be klassen att följa med i texten och se vem som bad Jesus om hjälp efter att ha hört att han kommit till staden.
Vem bad Jesus om hjälp?
Förklara att en officer i romerska armén var befälhavare över 50 till 100 män.
Vad bekymrade officeren?
Påpeka att judarna generellt sett ogillade officerare eftersom de representerade den romerska politiska och militära makten över judarna och deras land (se New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 153).
Vilken slags man var officeren?
Be en elev läsa upp Lukas 7:6–8. Be klassen att följa med i texten och se hur officeren visade stor tro på Jesus Kristus.
Hur visade officeren stor tro på Jesus Kristus?
Be en elev läsa upp Lukas 7:9–10. Be klassen att följa med i texten och se hur officerens tro belönades. Be eleverna berätta vad de hittar.
Vilka principer kan vi lära oss av den här skildringen? (Eleverna kan identifiera flera principer, bland annat följande: När vi utövar tro på Jesus Kristus kan vi bidra till att andra välsignas.)
Förklara att dagen efter att Frälsaren botade officerens tjänare utförde han ett till underverk.
Be en elev läsa upp Lukas 7:11–12. Be klassen att följa med i texten och se vad Jesus och lärjungarna mötte när de närmade sig staden Nain.
I stället för att be en elev läsa upp Lukas 7:11–12 kan du visa en del av videon ”The Widow of Nain”, (0:00–0:45) ur bibelvideor om Jesu Kristi liv, som finns på LDS.org.
Vad såg Jesus och hans lärjungar när de närmade sig stadsporten?
Enligt vers 12, varför var den unge mannens död särskilt tragisk för kvinnan?
Påpeka att hon hade inte bara förlorat sin ende son, men hon hade också tidigare förlorat sin make. Utöver den stora sorg som hon måste ha känt, så kanske hon inte hade något ekonomiskt stöd.
Be en elev läsa upp Lukas 7:13–15 eller visa resten av videon (0:45–2:23). Be klassen se vad Frälsaren gjorde när han såg den sörjande kvinnan. (Du kan förklara att en bår är en bädd eller en ställning som en kista kan ställas på.)
Vad gjorde Frälsaren för denna kvinna?
Enligt vers 13, varför botade Jesus den här kvinnans son? (Påpeka gärna att änkan inte bad honom att bota hennes son, men han såg hennes behov och hjälpte till att möta det.)
Hur skulle ni känna er om ni var i änkans situation och hade sett Frälsaren uppväcka er ende son från de döda?
Vilken sanning kan vi lära oss av denna redogörelse om hur vi kan följa Jesu Kristi exempel? (Eleverna bör med egna ord identifiera en princip liknande denna: Vi kan följa Jesu Kristi exempel genom att förbarma oss över andra och hjälpa dem med deras outtalade behov.)
Hur kan se andras behov när de inte berättar om dem för oss?
Förklara att när eleverna strävar efter att ha den Helige Andens sällskap, kan de ta emot maningar om hur de ska bemöta andras dolda behov. Eleverna kan också fundera på det råd president Henry B. Eyring i första presidentskapet fick en gång: ”När du träffar någon, behandla dem som om de har allvarliga problem. Du kommer att ha rätt mer än hälften av gångerna” (”I Herrens kraft”,Liahona, maj 2004, s. 16).
För att hjälpa eleverna förstå sanningen i och vikten av den princip de identifierade, ber du en elev att läsa upp följande uttalande av president Thomas S. Monson:
Bild
President Thomas S. Monson
”Få redogörelser av Mästarens verksamhet berör mig djupare än hans medlidande med den sörjande änkan i Nain. …
Vilken kraft, vilken ömhet, vilken medkänsla vår Mästare visade här! Vi kan också vara till välsignelse, om vi följer hans goda exempel. Tillfällena finns överallt. Ögon behövs som ser det förtvivlade hjärtats ömkliga belägenhet, och öron som hör stumma böner. Ja, det behövs själar fyllda av medkänsla, så att vi kan samtala inte bara öga mot öga eller röst mot öra, utan hjärta mot hjärta på vår Frälsares underbara sätt” (se ”Möt livets utmaningar”, Nordstjärnan, jan. 1994, s. 67).
När har ni och era familjer tagit emot andras medkänsla och tjänande, även om ni inte hade bett om det?
När vi följer Kristi exempel, hur kan det hjälpa oss utveckla förmågan att se andras outtalade behov?
Om du inte visade videon, be en elev läsa upp Lukas 7:16–17. Be klassen följa med i texten och se hur folket reagerade på undret då änkans son uppväcktes.
Hur reagerade folket när Jesus uppväckte änkans son?
Förklara att människorna kanske utropade ”en stor profet har trätt fram ibland oss” (v. 16) på grund av likheterna mellan botandet av änkas son och tillfällen när Gamla testamentets profeter Elia och Elisa hade väckt söner från de döda (se 1 Kung. 17:17–24; 2 Kung. 4:17–22, 32–37; New Testament Student Manual s. 154).
Avsluta genom att uppmana eleverna att söka tillfällen att tillgodose andras outtalade behov. Uppmuntra dem att tjäna generöst utan att hoppas få igen något.
Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum listade några anledningar till varför vi tjänar och identifierade orsaken till varför vi bör tjäna:
”Människor tjänar varandra av olika skäl, och vissa skäl är bättre än andra. Kanske ingen av oss tjänar i varje uppgift hela tiden av en enda orsak. Eftersom vi är ofullkomliga varelser, tjänar förmodligen de flesta av oss av en blandning av olika skäl, och blandningen kan förändras allteftersom vi tillväxer andligen. Men vi borde alla sträva efter att tjäna av de bästa och högsta orsakerna.
Vilka är orsakerna till att vi tjänar? Jag vill framlägga sex skäl i stigande ordning från de lägsta till de högsta.
En del kanske tjänar med hopp om jordiska belöningar. …
Ett annat skäl till att tjäna – troligen värdigare än det första, men fortfarande i kategorin att tjäna för jordisk belöning – är det som består i en personlig önskan att vara i gott sällskap. …
Vissa kanske tjänar av fruktan för straff. …
Andra kanske tjänar av pliktkänsla eller en känsla av lojalitet mot vänner eller familjen eller traditionerna. …
Ett … högre skäl är hoppet om en evig belöning. …
Det sista motivet jag vill ta upp är, som jag ser det, det högsta skälet av alla. När det gäller tjänande är det vad skrifterna kallar ’en väg som vida överträffar alla andra’ (1 Kor. 12:31).
Det här är fråga om ’Kristi rena kärlek’ (Moro. 7:47). …
Denna princip – att vårt tjänande ska ske av kärlek till Gud och kärlek till vår nästa i stället för omsorg om personliga fördelar eller andra, lägre, motiv – är givetvis en hög norm. Frälsaren måste ha ansett det, eftersom han direkt sammanlänkade sin befallning om osjälvisk och fullständig kärlek med fullkomlighetens ideal” (se ”Varför tjänar vi?” Nordstjärnan, Rapport från den 154:e halvårskonferensen för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, 1985, s. 9, 10, 11).