Maria från Betania, Martas och Lasarus syster, smorde Jesus fötter som en symbol för hans nära förestående begravning. Nästa dag gjorde Jesus sitt intåg i Jerusalem och förutsade sin död. Trots Jesus underverk, fanns det människor som inte trodde på honom. Han undervisade om konsekvenserna av att tro och inte tro på honom.
Maria smörjer in Jesus fötter och Jesus gör sitt intåg i Jerusalem
Be flera elever komma fram till tavlan och rita en bild på något av Frälsarens underverk som skildras i Nya testamentet. Varje gång en elev ritat färdigt, ber du klassen att gissa vilket underverk bilden föreställer. Fråga eleven som ritat varför han eller hon valt att skildra just detta underverk.
Be eleverna fundera över hur det skulle påverka deras tro på Frälsaren om de bevittnat ett av dessa underverk. Be dem att medan de studerar Johannes 12, leta efter olika sätt som människor reagerade på Frälsarens underverk, och efter sanningar som kan hjälpa oss förstå dessa reaktioner.
Sammanfatta Johannes 12:1–9 med att förklara att sex dagar före påsken, åt Jesus en festmåltid med några vänner i Betania. Maria, Martas och Lasarus syster, smorde in Jesus fötter med dyrbar olja. Många människor hörde att Jesus var i Betania och kom för att se honom och Lasarus, som Jesus nyligen hade uppväckt från de döda.
Be en elev läsa upp Johannes 12:10–11. Be klassen att följa med i texten och se vad översteprästerna ville göra med Lasarus. Du kan behöva påpeka att Lasarus uppväckande var ett obestridligt bevis på att Jesus Kristus hade makt över döden.
Vad ville översteprästerna göra med Lasarus? Varför?
Hur hjälper de här verserna oss att förstå hur orättfärdiga dessa överstepräster och fariseer var? (Du får gärna påminna eleverna om att dessa judiska ledare också ville döda Frälsaren [se Joh. 11:47–48, 53].)
Sammanfatta Johannes 12:12–16 med att förklara att dagen efter att Maria smort in Jesus fötter, gjorde han sitt intåg i Jerusalem. (De första detaljerna om intåget finns i Matteus 21:1–11.)
Be en elev läsa upp Johannes 12:17–19. Be klassen följa med i texten och se vad folket, som hade hört talas om att Jesus uppväckte Lasarus från de döda, gjorde under Frälsarens intåg i Jerusalem.
Vad gjorde dessa människor under Frälsarens intåg i Jerusalem?
Hur reagerade fariseerna på det som hände, enligt vers 19?
Sammanfatta Johannes 12:20–22 med att förklara att ”några greker” (vers 20) – möjligen judiska konvertiter – hade kommit till Jerusalem för att fira den judiska påsken och bett om att få träffa Jesus. När Jesus hörde talas om deras förfrågan, undervisade han om sitt stundande lidande, sin död och sin uppståndelse. Be eleverna läsa Johannes 12:27–33 tyst för sig själva, och se vad Jesus undervisade om sin försoning. Uppmuntra gärna eleverna att markera det de hittar.
Vad var Jesus villig att göra, enligt vers 27, fastän hans själ var ”i djup ångest”? (Fastän Jesus kände tyngden av sitt stundade lidande, var han fast besluten att fortsätta framåt med det han skulle uträtta.)
Vad bad Jesus om, enligt vers 28? Vad svarade hans himmelske Fader? (Förklara att orden ”Jag … skall förhärliga det på nytt” visar vår himmelske Faders fulla förtroende för att hans Son skulle slutföra försoningen.)
Vilket samband har Jesus ord i vers 32 med hans försoning?
Förklara att när de hade hört Jesus lärdomar, sa folket att de lärt sig i skrifterna att Messias aldrig skulle dö, och frågade vad det var för en ”Människoson” som måste bli ”upphöjd” (Joh. 12:34).
Be en elev läsa upp Johannes 12:35–36. Be klassen följa med i texten och se hur Jesus besvarade deras fråga.
Vad sa Jesus som svar på folkets frågor? (Frälsarens kallade sig själv för ”ljuset ”.)
Jesus undervisar om konsekvenserna av att tro och inte tro på honom
Rikta elevernas uppmärksamhet på teckningarna på tavlan som föreställer några av Jesus underverk. Be en elev läsa upp Johannes 12:11 och en annan elev att läsa upp Johannes 12:37. Be klassen följa med i texten och leta efter hur folk reagerade på de underverk Jesus hade utfört.
Hur reagerade folket på Jesus underverk?
Vad kan dessa olika reaktioner lära oss om förhållandet mellan underverk och tro på Jesus Kristus? (Eleverna kan använda egna ord men du bör se till att det tydligt framgår att underverk i sig inte räcker för att vi ska tro på Jesus Kristus.)
Även om underverk i sig inte räcker för att vi ska tro på Jesus Kristus, hur kan de påverka vår tro på honom?
Varför tror ni att vissa människor tror på Jesus Kristus efter att ha sett eller hört talas om hans underverk, medan andra inte gör det?
Sammanfatta Johannes 12:38–41 med att förklara att det faktum att vissa människor valde att inte tro på Jesus Kristus uppfyllde profetior som profeten Jesaja gett (se Jes. 6:9–10; 53:1–3). Trots Frälsarens mäktiga verk, valde vissa människor att förblinda sina ögon och förstocka sina hjärtan.
Be en elev läsa upp Johannes 12:42–43. Be klassen följa med i texten och se varför några av de judiska ledarna som trodde på Jesus inte ville ”bekänna” (vers 42) eller öppet stå för sin tro.
Varför ville några av medlemmarna i Stora rådet inte öppet bekänna sin tro på Jesus?
Vad betyder meningen: ”De ville hellre bli ärade av människor än av Gud”? (vers 43).
Vilken princip kan dessa verser lära oss? (Hjälp eleverna lyfta fram följande eller en liknande princip: När vi bryr oss mer om att vara andra till lags än att vara Gud till lags, kan det hindra oss från att öppet stå för vår tro på Jesus Kristus och hans evangelium.)
För att hjälpa eleverna förstå den här principen, frågar du:
Vad är några exempel på denna princip i vår tid?
Vad är några lämpliga sätt för oss att visa vår tro på Jesus Kristus och hans evangelium?
Vilka positiva konsekvenser kan komma av att vi visar vår tro på Jesus Kristus och hans evangelium?
För att hjälpa eleverna hitta en princip som det undervisas om i Johannes 12:44–46, be dem tänka på ett tillfälle då de inte kunde se på grund av fysiskt mörker (till exempel, då de var inne i ett mörkt rum eller ute på natten). Be några elever beskriva sina erfarenheter, inklusive hur de kände sig, huruvida de befann sig i potentiell fara och hur det skulle ha hjälpt dem om de haft tillgång till ljus.
Om det är lämpligt, släcker du ljuset i rummet men lämnar lite ljus. Påpeka att fysiskt mörker kan hjälpa oss förstå hur andligt mörker känns.
Vilka likheter finns det mellan att befinna sig i fysiskt och andligt mörker?
Vilka faror kan det finnas med att leva i andligt mörker?
Be en elev läsa upp Johannes 12:44–46. Be klassen följa med i texten och se hur de som tror på Jesus Kristus kan bli välsignade.
Hur kan de som tror på Jesus Kristus bli välsignade, enligt Johannes 12:46? (När eleverna har svarat, tänder du ljuset i rummet igen, om du släckte det tidigare. Skriv följande princip på tavlan med dina elevers ord: Om vi tror på Jesus Kristus, behöver vi inte leva i andligt mörker.)
Hur är Jesus Kristus ett ljus? Hur kan tro på honom avlägsna andligt mörker från en människas liv? (Se även L&F 50:23–25; 93:36–39.)
För att hjälpa eleverna förstå hur Jesus Kristus skingrar andligt mörker genom att ge oss ljus (eller ledning eller klarhet) i vårt liv, dela upp eleverna i grupper om två eller tre. Ge varje grupp ett exemplar av följande utdelningsblad:
Diskutera ett av ämnena på utdelningsbladet tillsammans i klassen, med hjälp av de tillhörande frågorna. Be sedan eleverna använda några minuter åt att diskutera resten av ämnena med hjälp av frågorna. (Du får gärna byta ut en del av ämnena till några som du tycker är mer relevanta för dina elever.)
Efter en stund ber du en elev från varje grupp att välja ett av ämnena på utdelningsbladet och berätta om gruppens diskussion om ämnet. Fråga sedan klassen:
Hur kan den princip vi hittade i vers 46 hjälpa oss förstå hur det kan komma sig att vi ser annorlunda på vissa ämnen och frågor än andra människor gör?
I vilka situationer har ljuset från Jesus Kristus och hans evangelium hjälpt er?
Be en elev att läsa upp följande uttalande från äldste Gerrit W. Gong i de sjuttios kvorum, där han vittnar om de välsignelser som kommer av att välja att tro på och följa Jesus Kristus:
När vi väljer att tro, förstår och ser vi saker på ett annat sätt. När vi ser och lever livet på det sättet, är vi glada och lyckliga på ett sätt som bara evangeliet kan medföra” (”Choose Goodness and Joy”, New Era, aug. 2011, s. 44).
Sammanfatta Johannes 12:47–50 med att förklara att Jesus lärde att de som inte tror på hans ord och förkastar honom, ska dömas av de ord som vår himmelske Fader har befallt Jesus att tala.
Vittna om de välsignelser du har fått erfara tack vare att du valt att tro på Jesus Kristus och hans evangelium. Be eleverna skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker om hur de ska tillämpa en av principerna de lärt sig. Uppmuntra eleverna att välja att tro på Jesus Kristus.
President Brigham Young undervisade om hur underverk kan påverka vår tro på Jesus Kristus:
”Underverk, eller dessa enastående manifestationer av Guds kraft, är inte till för de icke troende. De är till för att trösta de heliga och för att stärka och bekräfta tron hos dem som älskar, fruktar och tjänar Gud, och inte för dem som är utan tro” (Kyrkans presidenters lärdomar: Brigham Young [1997],s. 254).
Äldste Neal A. Maxwell i de tolv apostlarnas kvorum undervisade om hur Frälsarens ord som nedtecknats i Johannes 12:27 visar hur Frälsaren underkastade sig Fadern när tiden närmade sig för hans försoning.
”När den ofattbara bördan började tynga ned Kristus, bekräftade den hans välkända, insiktsfulla förståelse för vad han nu måste göra. När Jesus påbörjade detta verk sa han: ’Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund?’ Sedan sa han, om det nu var en andlig monolog eller en upplysning till människorna runt omkring honom: ’Nej, just därför har jag kommit till denna stund’ (Joh. 12:27)” (”Villig att underkasta sig”, Rapport från 155:e årliga generalkonferensen för Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, 1985, s. 66).
Johannes 12:46. Att skyddas av det ljus vi får av Kristus
Äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum undervisade om det skydd vi kan få genom Jesu Kristi ljus:
”Vi deltar i ett krig mellan ljusets och mörkrets makter. …
Herren är vårt ljus och bokstavligen vår frälsning (se Ps. 27:1). Som den heliga eld som omringade barnen i 3 Nephi (se 3 Ne. 17:24), kommer hans ljus att bli till en skyddande sköld mellan er och motståndarens mörker om ni lever värdigt. Ni behöver det ljuset. Vi behöver det ljuset. Studera noggrant skrifterna och Vägledning för de unga och lyssna till era föräldrars och ledares undervisning. Lär er sedan, genom att lyda kloka råd, att göra anspråk på evangeliets skyddande ljus som ert eget” (se ”Från mörkret till hans underbara ljus”, Liahona, juli 2002, s. 78).
För mer om ”Kristi Ljus” se L&F 88:7–13. I sitt tal ”Kristi Ljus” ( Liahona, apr. 2005), undervisade president Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum, om skillnaden mellan den Helige Anden och ”Kristi ljus” (L&F 88:7). Kristi ljus är ytterligare en källa till inspiration som varje person har inom sig. Det kallas ibland för ett inre ljus eller en kunskap om vad som är rätt och fel, en känsla för moral, eller ett samvete.