2 Nephi 9
Hämtade filer
Hela boken (pdf)
Fotnoter

Hide Footnotes

Tema

Kapitel 9

Jakob förklarar att judarna ska samlas i alla sina utlovade länder – Försoningen friköper människan från fallet – De dödas kroppar ska komma fram ur graven och deras andar ur helvetet och ur paradiset – De ska dömas – Försoningen frälser från döden, helvetet, djävulen och oändlig pina – De rättfärdiga ska bli frälsta i Guds rike – Straffen för synd framställs – Israels Helige är väktaren vid porten. Omkring 559–545 f.Kr.

1 Och nu, mina älskade bröder, har jag läst detta för att ni ska kunna känna till de Herrens aförbund som han har slutit med hela Israels hus –

2 som han har talat till judarna genom sina heliga profeters mun ända från begynnelsen, från släktled till släktled, tills tiden kommer då de ska aåterställas till Guds sanna kyrka och fålla, då de åter ska bsamlas hem till sina carveländer och ska bosätta sig i alla sina utlovade länder.

3 Se, mina älskade bröder, jag säger er detta för att ni må glädjas och alyfta upp era huvuden för evigt, tack vare de välsignelser som Herren Gud ska skänka era barn.

4 För jag vet att många av er har sökt mycket för att få kunskap om det som ska komma. Därför vet jag att ni vet att vårt kött måste tyna bort och dö. Dock ska vi i våra akroppar se Gud.

5 Ja, jag vet att ni vet att han ska visa sig i köttet för dem som är i Jerusalem varifrån vi kom. För det är nödvändigt att det sker bland dem, och det tillkommer den store aSkaparen att låta sig underkastas människan i köttet och dö för balla människor, för att alla människor ska kunna underkasta sig honom.

6 För liksom döden kommit till alla människor för att uppfylla den store Skaparens barmhärtiga aplan måste det nödvändigtvis finnas en buppståndelsens kraft, och uppståndelsen måste nödvändigtvis komma till människan som följd av cfallet. Och fallet kom som följd av överträdelse, och eftersom människorna föll blev de davskurna från Herrens närhet.

7 Därför måste det nödvändigtvis finnas en aobegränsad bförsoning – om det inte vore en obegränsad försoning kunde denna förgänglighet inte iklä sig oförgänglighet. Den cförsta domen som fälldes över människan måste därför ha blivit doändligt bestående, och i så fall skulle detta kött ha lagts ner för att ruttna och förmultna i sin moder jord, för att aldrig mer uppstå.

8 O, vilken Guds avisdom, vilken bbarmhärtighet och cnåd! För se, om dköttet aldrig mer skulle uppstå skulle våra andar underkastas den ängel som eföll från den evige Gudens närhet och blev fdjävulen för att aldrig mer uppresas.

9 Och våra andar skulle ha blivit som han, och vi skulle ha blivit djävlar, en djävuls aänglar, för att butestängas från vår Guds närhet och förbli hos clögnernas fader i elände liksom han själv, ja, hos den varelse som dbedrog våra första föräldrar, som eförvandlar sig nästan till en fljusets ängel och hetsar människobarnen till att stifta ghemliga sammansvärjningar ägnade åt mord och mörkrets hemliga gärningar av alla slag.

10 O, hur stor är inte vår Guds godhet som bereder en väg för vår flykt ut ur detta hemska vidunders grepp, ja, detta vidunder, adöd och bhelvete, som jag kallar kroppens död och även andens död.

11 Och tack vare vår Guds, Israels Heliges, väg till abefrielse ska denna bdöd om vilken jag har talat, som är den timliga, lämna ifrån sig sina döda, vilken död är graven.

12 Och denna adöd som jag har talat om, som är den andliga döden, vilken andliga död är bhelvetet, ska lämna ifrån sig sina döda. Därför måste döden och helvetet lämna ifrån sig sina döda, och helvetet måste lämna ifrån sig sina fångna andar, och graven måste lämna ifrån sig sina fångna kroppar, och människornas kroppar och candar ska dåterförenas med varandra. Och det sker genom Israels Heliges uppståndelses kraft.

13 O, hur storslagen är inte vår Guds aplan! För å andra sidan måste Guds bparadis lämna ifrån sig de rättfärdigas andar och graven lämna ifrån sig de rättfärdigas kroppar. Och anden och kroppen cåterförenas med varandra, och alla människor blir oförgängliga och dodödliga, och de är levande själar och har en efullkomlig fkunskap liksom vi i köttet, förutom att vår kunskap då ska vara fullkomlig.

14 Därför ska vi ha fullkomlig akunskap om all vår bskuld och vår orenhet och vår cnakenhet. Och de rättfärdiga ska ha fullkomlig kunskap om sin glädje och sin drättfärdighet och ska ekläs i frenhet, ja, i grättfärdighetens skrud.

15 Och det ska ske att när alla människor har gått från denna första död till liv så att de har blivit odödliga, måste de stå inför Israels Heliges adomarsäte. Och sedan kommer bdomen, och då måste de dömas enligt Guds heliga domslut.

16 Och förvisso, så sant Herren lever, för Herren Gud har talat det, och det är hans eviga aord som inte kan bförgås, ska de som är rättfärdiga förbli rättfärdiga, och de som är corena ska dförbli orena. De som är orena är därför edjävulen och hans änglar, och de ska gå bort till en fevig eld som är beredd åt dem. Och deras kval är som en gsjö av eld och svavel vars lågor stiger uppåt i evigheters evighet och inte har något slut.

17 O, hur stor och hur arättvis är inte vår Gud! För han uppfyller alla sina ord, och de har gått ut ur hans mun, och hans lag måste fullbordas.

18 Men se, de rättfärdiga, Israels Heliges aheliga, de som har trott på Israels Helige, de som har uthärdat världens bkors och ringaktat dess hån, de ska cärva dGuds rike som beretts åt dem ända sedan evärldens grundläggning, och deras glädje ska vara fullkomlig fför evigt.

19 O, hur stor är inte vår Guds, Israels Heliges, barmhärtighet! För han abefriar sina heliga från det bhemska vidundret djävulen och döden och chelvetet och den sjö av eld och svavel som är oändlig pina.

20 O, hur stor är inte vår Guds ahelighet! För han bvet allt, och det finns inget som han inte vet.

21 Och han kommer till världen för att kunna afrälsa alla människor om de hörsammar hans röst. För se, han lider alla människors smärta, ja, varje levande varelses bsmärta, både mäns, kvinnors och barns som tillhör cAdams släkt.

22 Och han lider detta för att uppståndelsen ska kunna komma till alla människor så att alla ska kunna stå inför honom på domens stora dag.

23 Och han befaller alla människor att de måste aomvända sig och låta bdöpa sig i hans namn med fullkomlig tro på Israels Helige. Annars kan de inte bli frälsta i Guds rike.

24 Och om de inte omvänder sig och tror på hans anamn och blir döpta i hans namn och bhåller ut intill änden måste de bli cfördömda, för Herren Gud, Israels Helige, har sagt det.

25 Därför har han gett en alag, och där bingen lag är given finns inget straff. Och där inget straff finns, finns det ingen fördömelse. Och där ingen fördömelse finns gör Israels Heliges barmhärtighet anspråk på dem genom försoningen, för de har befriats genom hans makt.

26 För aförsoningen uppfyller hans brättvisas krav på alla dem som cinte har fått sig dlagen given, så att de befrias från det hemska vidundret, död och helvete, och djävulen och sjön av eld och svavel som är oändlig pina. Och de återförs till den Gud som gav dem elivsanden, han som är Israels Helige.

27 Men ve den som fått sig alagen given, ja, som har alla Guds befallningar liksom vi och som överträder dem och som slösar bort sin prövotids dagar, för hemskt är hans tillstånd!

28 O, hur listig är inte den ondes aplan! O, vilken bfåfänga och svaghet och dårskap finns inte bland människor! Då de är clärda tror de sig vara dvisa och hörsammar inte eGuds råd, för de åsidosätter det, i tron att de själva vet bättre. Därför är deras visdom dårskap och är dem till ingen nytta. Och de ska förgås.

29 Men att vara lärd är bra om man ahörsammar Guds bråd.

30 Men ve de rika, som är arika på det som är av världen. För eftersom de är rika föraktar de de bfattiga och de förföljer de ödmjuka, och deras hjärtan är fästa vid deras skatter. Därför är deras skatt deras gud. Och se, även deras skatt ska förgås med dem.

31 Och ve de döva som inte vill ahöra, för de ska förgås.

32 Ve de blinda som inte vill se, för även de ska förgås.

33 Ve de i hjärtat oomskurna, för vetskapen om deras ondska ska slå dem på den yttersta dagen.

34 Ve alögnaren, för han ska kastas ner till bhelvetet.

35 Ve mördaren som adödar med berått mod, för han ska b.

36 Ve dem som bedriver ahor, för de ska kastas ner till helvetet.

37 Ja, ve dem som atillber avgudar, för alla djävlars djävul gläds åt dem.

38 Och kort sagt: Ve alla dem som dör i sina synder, för de ska aåtervända till Gud och se hans ansikte och förbli i sina synder.

39 O mina älskade bröder, kom ihåg hur förfärligt det är att synda mot den helige Guden och även hur förfärligt det är att ge efter för den alistiges lockelser. Kom ihåg: Att vara bköttsligt sinnad är cdöd och att vara andligt sinnad är devigt eliv.

40 O mina älskade bröder, låna ert öra åt mina ord. Kom ihåg Israels Heliges storhet. Säg inte att jag har talat hårda ord emot er, för om ni gör det smädar ni asanningen, för jag har talat er Skapares ord. Jag vet att sanningens ord är bhårda mot all orenhet, men de rättfärdiga fruktar dem inte, för de älskar sanningen och bävar inte.

41 O mina älskade bröder, akom till Herren, den Helige. Kom ihåg att hans stigar är rättfärdiga. Se, bvägen för människan är csmal, men den ligger rak framför henne, och väktaren vid dporten är Israels Helige, och han håller ingen tjänare där. Och det finns ingen annan väg än genom porten, för han kan inte bli bedragen, för Herren Gud är hans namn.

42 Och för den som bultar ska han öppna. Och de avisa och de lärda och de som är rika, som är buppblåsta på grund av sin lärdom och sin visdom och sina rikedomar – ja, det är dem han föraktar. Och om de inte kastar av sig dessa ting och ser sig själva som cdårar inför Gud och kommer ner i dödmjukhetens djup så öppnar han inte för dem.

43 Men det som tillhör de visa och förståndiga ska för evigt vara adolt för dem – ja, den lycka som är beredd åt de heliga.

44 O mina älskade bröder, kom ihåg mina ord. Se, jag tar av mina kläder, och jag skakar dem inför er. Jag ber min frälsnings Gud att se på mig med sitt aallt utforskande öga. Därför ska ni på den yttersta dagen, när alla människor ska dömas efter sina gärningar, veta att Israels Gud bevittnade att jag bskakade er ondska från min själ och att jag står i renhet inför honom och är cfri från ert blod.

45 O mina älskade bröder, vänd bort från era synder. Skaka av er hans akedjor som vill binda fast er. Kom till den Gud som är er frälsnings bklippa.

46 Bered era själar för den härliga dagen då arättvisa ska tilldelas de rättfärdiga, ja, för bdomens dag så att ni inte ryggar tillbaka i förskräckelse, och så att ni inte blir fullkomligt medvetna om er hemska cskuld och nödgas ropa: ”Heliga, heliga är dina domar, o Herre Gud dAllsmäktig – men jag känner min skuld, jag överträdde din lag, och mina överträdelser är mina. Och djävulen har fått mig så att jag är ett byte för hans hemska elände.”

47 Men se, mina bröder, är det nödvändigt att behöva väcka er till en fruktansvärd insikt om dessa ting? Skulle jag sönderslita era själar om era sinnen var rena? Skulle jag tala tydligt till er i överensstämmelse med sanningens tydlighet om ni var befriade från synd?

48 Se, om ni var heliga skulle jag tala till er om helighet. Men eftersom ni inte är heliga och ni ser mig som er lärare är det nödvändigt att jag aundervisar er om bsyndens följder.

49 Se, min själ avskyr synden, och mitt hjärta gläds åt rättfärdighet, och jag vill aprisa min Guds heliga namn.

50 Kom, mina bröder, alla som är törstiga, kom till avattnen. Och den som inte har några pengar: Kom och köp och ät. Ja, kom och köp vin och mjölk utan bpengar och för intet.

51 Ge därför inte ut pengar på det som inte har något värde, lägg inte heller ner aarbete på sådant som inte kan tillfredsställa. Hörsamma mig flitigt och kom ihåg de ord som jag har talat. Och kom till Israels Helige och bmätta er med det som inte förgås och inte heller kan fördärvas, och låt er själ glädjas åt överflöd.

52 Se, mina älskade bröder, kom ihåg er Guds ord. Be ständigt till honom om dagen och ge atack till hans heliga namn om natten. Låt era hjärtan fröjdas.

53 Och se hur stora Herrens aförbund är och hur stor hans välvilja är om människobarnen. Och på grund av sin storhet och sin nåd och bbarmhärtighet har han lovat oss att våra avkomlingar inte helt ska förgöras i köttet utan han ska bevara dem. Och i framtida släktled ska de bli en rättfärdig cgren åt Israels hus.

54 Och nu, mina bröder, skulle jag vilja tala mer till er. Men i morgon ska jag förkunna återstoden av mina ord för er. Amen.