Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 17: Den stora frälsningsplanen


Kapitel 17

Den stora frälsningsplanen

”Den stora frälsningsplanen är ett ämne, som bör uppta hela vår uppmärksamhet och betraktas som en av himlens främsta gåvor till människorna.”

Ur Joseph Smiths liv

I september 1831 flyttade profeten Joseph Smith och hans familj 5 mil sydost om Kirtland till Hiram i Ohio där de bodde i omkring ett år i John and Alice (också känd som Elsa) Johnsons hem. I detta hem utförde profeten en stor del av sin översättning av Bibeln.

Detta viktiga arbete, vilket profeten kallade en ”gren av min kallelse”,1 är ett betydelsefullt bidrag till vår förståelse av frälsningsplanen. Profeten inledde detta arbete i juni 1830 då Herren befallde honom att påbörja en inspirerad översättning av King James Version av Bibeln. Profeten hade länge varit medveten om att Bibeln inte alltid var tydlig i en del viktiga frågor. Han hade lagt märke till att Moroni citerade en del avsnitt i Bibeln för honom ”med en liten avvikelse från texten i Bibeln”. ( J S skrifter 2:36) Under översättningen av Första Nephi 13:23–29 fick han veta att ”många stycken, som äro tydliga och högst dyrbara” hade avlägsnats från Bibeln, bland annat ”många av Herrens förbund”. (1 Nephi 13:26)

Profeten sade senare: ”Jag tror på Bibeln, som den utgick från originalförfattarnas pennor. Okunniga översättare, vårdslösa avskrivare eller beräknande och korrupta präster har begått många misstag … Betrakta motsägelsen i [Hebr 6:1] — ’Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet.’ Om en människa lämnar bakom sig grunderna i Kristi lära, hur kan då grunderna frälsa henne? Detta är en motsägelse. Jag tror det inte. Jag skall återge det som det skall låta — ’Låt oss därför inte lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet.’ ”2

Joseph tillbringade ungefär tre år med att under Andens vägledning gå igenom Bibeln och göra tusentals ändringar i texten och återställa information som gått förlorad. Denna återställda information sprider ett underbart ljus över många lärdomar som inte tydligt framställs i den bibel som vi har tillgång till idag. Dessa inspirerade revisioner av texten i Bibeln är känd som Joseph Smith Translation of the Bible ( Joseph Smiths bibelöversättning). Hundratals avsnitt från denna inspirerade översättning ingår nu i de sista dagars heligas utgåva av King James Version av Bibeln.

Profetens översättning av Bibeln var ett viktigt led i hans egen andliga utbildning och den pågående återställelsen av evangeliets sanningar. Under revisionen av Gamla och Nya testamentet fick han ofta uppenbarelser som klargjorde eller utvecklade bibliska avsnitt. På detta sätt tog profeten emot många lärdomar från Herren, däribland dem som nu ingår i Läran och förbunden 74, 76, 77, 86 och 91 och i delar av många andra kapitel av Läran och förbunden.

När profeten först påbörjade sin översättning av Bibeln i juni 1830 uppenbarade Herren för honom ett långt avsnitt från Moses skrifter. Detta avsnitt blev kapitel 1 av Moses bok i Den kostbara pärlan. Det innehåller en syn i vilken Mose såg och samtalade med Gud — en syn så anmärkningsvärd att Joseph Smith kallade den en ”dyrbar gåva” och en ”källa till styrka”.3 I denna syn undervisade Gud Mose om det grundläggande syftet med den stora frälsningsplanen:

”Herren Gud talade till Moses och sade: Ty se, mitt verk och min härlighet är att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan. (Moses 1:37, 39)

De lärdomar, förordningar och löften som frälsningsplanen består av uppenbarades till jorden i dessa sista dagar genom profeten Joseph Smith. Såsom en som tydligt förstod betydelsen av denna plan förkunnade profeten: ”Den stora frälsningsplanen är ett ämne, som bör uppta hela vår uppmärksamhet och betraktas som en av himlens främsta gåvor till människorna.”4

Joseph Smiths lärdomar

I den förjordiska världen utvaldes Jesus Kristus till Frälsare och vi valde att acceptera frälsningsplanen.

”Vid den första organisationen i himlen var vi alla närvarande och såg Frälsaren väljas och utnämnas och frälsningsplanen uppgöras, och vi gav vårt bifall till den.”5

”Herren är en präst för evigt, efter Melki-Sedeks orden, [se Ps 110:4] och Guds smorde Son från före världens grundläggning.”6

”Jesu Kristi frälsning utverkades för alla människor för att triumfera över djävulen … alla skall lida tills de lyder Kristus själv.

Striden i himlen gällde följande: Jesus sade, att det skulle finnas vissa själar som inte skulle bli frälsta, och djävulen sade att han skulle frälsa alla, och lade fram sina planer inför det stora rådet, som lämnade sin röst på Jesus Kristus. Därför reste djävulen sig upp mot Gud och störtades ner med alla som följde honom.”7

Vi är eviga varelser som kan gå framåt mot upphöjelse när vi lyder Guds lagar.

Profeten Joseph Smith erhöll följande uppenbarelse från Herren i maj 1833, vilken senare upptecknades i Läran och förbunden 93:29: ”Människan var även i begynnelsen hos Gud. Intelligens, eller sanningens ljus, är icke skapad eller formad, ej heller kan den skapas.” I april 1844 lärde profeten: ”Jag har ett annat ämne att dröja vid, som är avsett att upphöja människan … Det har att göra med ämnet om de dödas uppståndelse — nämligen själen — människans sinne — den odödliga anden. Var kom den ifrån? Alla lärda män och teologie doktorer säger att Gud skapade den i begynnelsen, men det är inte så. Den uppfattningen drar av sig själv ner människan i min uppfattning. Jag tror inte på den läran. Jag vet bättre. Hör därpå, världens alla ändar, för Gud har sagt det till mig och om ni inte tror mig så gör det inte sanningen om intet …

Jag uppehåller mig vid människoandens odödlighet. Är det logiskt att säga att andarnas intelligens är odödlig och att den likväl har en början? Andarnas intelligens hade ingen början, ej heller skall den ha något slut. Detta är god logik. Det som har en början torde ha ett slut. Det har aldrig funnits en tidpunkt då det inte funnits andar …

Jag tar ringen från mitt finger och liknar den vid människans sinne — den odödliga delen, eftersom den inte hade någon början. Anta att ni klyver den i två. Då har den en början och ett slut, men förena dem igen så blir det en evig cirkel. Så är det med människoanden. Om den har en begynnelse så kommer den lika säkert som att Herren lever ha ett slut. Alla narrar och lärda och visa män från skapelsens början, som säger att människoanden har en början, måste bevisa att den har ett slut om den lärosatsen är sann och då måste läran om tillintetgörelse också vara sann. Men om jag har rätt kan jag med frimodighet förkunna från hustaken att Gud aldrig hade makt att skapa människoanden. Gud själv kunde inte skapa sig själv.

Intelligens är evig och existerar enligt en självexisterande princip. Den är en ande från tidsålder till tidsålder och har inte skapats. Alla de andar som Gud någonsin sänt till världen är mottagliga för utvidgning.

De första principerna angående människan är självexisterande hos Gud. Gud själv, som befann sig mitt ibland andar och härlighet, insåg det lämpliga i att instifta lagar, då han var intelligentare, varigenom återstoden kunde ha tillfälle att gå framåt liksom han själv. Det förhållande vi har till Gud gör det möjligt för oss att gå framåt i kunskap. Han har makt att instifta lagar till att instruera de svagare intelligenserna, så att de kan nå en härlighet efter en annan och all den kunskap, makt, härlighet och intelligens, som är nödvändig för att frälsa dem i andevärlden.”8

”Vi tror, att Gud har skapat människan med ett sinne, som är mottagligt för lärdom, och med förmåga som kan utvecklas i förhållande till den flit och uppmärksamhet, varmed hon följer det ljus som himlen skänker intellektet. Ju närmare människan kommer fullkomligheten, desto klarare blir hennes syn och större hennes glädje, till dess hon slutligen har övervunnit sitt livs onda och förlorat varje önskan att synda. Liksom de gamle når hon till sist den grad av tro, att hon omsluts av sin Skapares makt och härlighet och tas upp för att bo hos honom. Men vi anser att detta är ett tillstånd som ingen människa någonsin når på ett ögonblick.”9

Vi kom till jorden för att få en kropp, vinna kunskap och övervinna genom tro.

”Alla människor vet att de måste dö. Och det är viktigt att vi förstår orsakerna till att vi utsätts för livets växlingar och döden, och Guds avsikter och ändamål med att vi kom till världen, med våra lidanden här och vår avgång härifrån. Vilken är avsikten med att vi har blivit till och sedan dör och försvinner för att inte längre finnas här? Det är helt enkelt sunt förnuft att anta att Gud uppenbarar någonting angående denna fråga, och det är ett ämne som vi bör studera mer än något annat. Vi bör studera det dag och natt, ty världen är okunnig om sitt verkliga tillstånd och sin relation [till Gud].”10

”Guds avsikt före världens grundläggning var att vi skulle ta på oss tabernakel [kroppar], att vi genom trofasthet skulle övervinna världen och därigenom vinna uppståndelse från de döda och på detta sätt uppnå härlighet, ära, makt och herravälde.”11

”Vi kom till denna jord för att få en kropp och framställa den ren inför Gud i celestiala riket. Lyckans stora princip består i att ha en kropp. Djävulen har ingen kropp och häri ligger hans straff. Det behagar honom när han kan få en mänsklig kropp, och när han drevs ut av Frälsaren bad han om att få gå in i svinhjorden, vilket visar att han föredrar att ha ett svins kropp framför att inte ha någon alls. Alla väsen som har kroppar har makt över dem som inte har det.”12

”Frälsning betyder att en människa blir frälst från alla sina fiender, för innan en människa kan triumfera över döden är hon inte frälst …

Andarna i den eviga världen är som andarna i denna värld. När dessa har kommit till denna värld och tagit emot en kropp, därefter dött och återigen uppstått och tagit emot en förhärligad kropp, har de övertag över de andar som inte har fått någon kropp, eller som inte höll sitt första tillstånd, liksom djävulen. Djävulens straff var att han inte liksom människorna skulle ha en kropp.”13

”Kunskapens princip är frälsningens princip. Denna princip kan förstås av de trofasta och flitiga. Var och en som inte förvärvar sig tillräcklig kunskap för att bli frälst skall bli fördömd. Frälsningens princip ges genom kunskapen om Jesus Kristus.

Frälsningen är ingenting mer eller mindre än seger över alla våra fiender och att lägga dem under våra fötter. Och när vi har lagt alla våra fiender under våra fötter i denna världen och har kunskap om hur vi skall kunna besegra alla onda andar i den tillkommande världen, då är vi frälsta, såsom fallet var med Jesus, som skulle regera till dess han hade lagt alla sina fiender under sina fötter, och den sista fienden var döden. [Se 1 Kor 15:25–26.]

Kanske finns det principer i detta som få människor har tänkt på. Ingen människa kan ha denna frälsning utom genom en kropp.

Nu är det så att människorna i den här världen är av naturen själviska och ärelystna. De strävar efter att överträffa varandra. Men det finns dock somliga som vill uppbygga andra liksom sig själva. I den andra världen är det på samma sätt olika slags andar. En del försöker överträffa varandra. Så var fallet med Lucifer, då han föll. Han sökte efter sådant som var olagligt. Därför blev han nedkastad och det har sagts att han drog många med sig i sitt fall. Hans stora straff består i att han inte skall ha någon kropp. Detta är hans straff.”14

Gud har gett oss handlingsfrihet och förmåga att välja gott framför ont.

”Om människorna skall uppnå frälsning måste de innan de lämnar denna värld underkasta sig vissa regler och principer, vilka fastställdes genom ett orubbligt påbud innan världen var till. … Organiserandet av de andliga och himmelska världarna, och av andliga och himmelska varelser, följde den mest fullkomliga ordning och harmoni. Deras gränser fastställdes oåterkalleligt och samtycktes till frivilligt av dem själva i deras himmelska tillstånd och våra första föräldrar på jorden omfattade dem. Därför är det så viktigt att alla människor på jorden, som förväntar sig evigt liv, omfattar och ansluter sig till den eviga sanningens principer.”15

”Varje människa är berättigad till sin handlingsfrihet, för Gud har så förordnat det. Han har förordnat människan hennes handlingsfrihet, gett henne förmåga att välja gott eller ont; att söka efter det som är gott genom att följa helighetens stig i detta liv, vilket medför sinnesfrid och glädje i den Helige Anden här och en fullhet av glädje och lycka på hans högra sida i livet härefter, eller följa en ond inriktning, framhärda i synd och i uppror mot Gud, och därigenom dra på sig fördömelse för sin själ i denna värld och evig förlust i den kommande världen.”16

”Satan kan inte förföra oss genom sina lockelser såvida vi inte i våra hjärtan samtycker och ger efter. Vår natur är sådan att vi kan motstå den onde. Om vi inte vore skapta så, skulle vi inte ha någon handlingsfrihet.”17

”Djävulen har ingen annan makt över oss än den vi tillåter honom. I det ögonblick vi gör uppror mot något, som kommer från Gud, får djävulen makt.”18

Den 16 maj 1841 talade profeten till de heliga: ”President Joseph Smith … påpekade att Satan i allmänhet får skulden för det onda som vi gör, men om han var orsaken till all vår ogudaktighet, så kunde vi inte fördömas. Djävulen kan inte tvinga människorna att göra ont — allt är frivilligt. De som motsatte sig Guds Ande skulle utsättas för frestelser, och sedan skulle samvaron med himlen tas från dem som vägrade låta sig bli deltagare av sådan stor härlighet. Gud skulle inte använda några tvångsmedel och djävulen kunde inte, och sådana idéer, som många hade [om dessa ämnen] var absurda.”19

Eliza R Snow skrev: ”[Joseph Smith] sade att han inte brydde sig om hur fort vi tog oss fram på dygdens stig. Motstå det onda, och det finns ingen fara. Gud, människor och änglar fördömer inte dem som motstår allt som är ont, och djävlar kan det inte. Lika väl kan djävulen försöka ta tronen från Jehova som att kullkasta en oskyldig själ som motstår allting som är ont.”20

Förslag till studier och diskussion

Fundera över dessa tankar när du studerar kapitlet eller när du förbereder dig för att undervisa. Se sidorna VII–XI för ytterligare hjälp.

  • Nämn några specifika sanningar om frälsningsplanen och livets mening som vi har kunskap om till följd av profeten Joseph Smiths uppenbarelser. Hur har dessa sanningar varit till hjälp för dig?

  • Joseph Smith lärde att frälsningsplanen är ”ett ämne som vi bör studera mer än något annat” (s 209) och ”ett ämne, som bör uppta hela vår uppmärksamhet” (s s 206). Hur kan vi studera frälsningsplanen? Vad kan vi göra i våra dagliga rutiner för att ägna frälsningsplanen all vår uppmärksamhet? Hur kan vi undervisa andra människor om frälsningsplanen?

  • Gå igenom Joseph Smiths lärdomar om rådet i himlen och om vår eviga natur (s 207–209). Hur kan kunskap om dessa lärdomar vara till välsignelse för dig under ditt liv på jorden?

  • Profeten Joseph vittnade: ”Alla de andar som Gud någonsin sänt till världen är mottagliga för utvidgning” (s 208). Vad tror du att detta betyder? Hur kan denna sanning påverka ditt sätt att möta utmaningar? hur du känner inför ditt eget värde och din egen förmåga? ditt sätt att bemöta andra människor?

  • Läs stycket som börjar längst ner på sidan 208. Begrunda de välsignelser vi får när vi med ”flit och uppmärksamhet … följer det från himlen skänkta ljuset”.

  • Gå igenom Joseph Smiths lärdomar om betydelsen av att ha en fysisk kropp (s 209–211). Hur kan denna kunskap påverka det sätt varpå vi tar hand om vår kropp?

  • Läs det sista stycket på sidan 211 och det första stycket på sidan 212. Fundera över vad dessa lärdomar betyder för dig då du utövar din handlingsfrihet. Nämn någonting specifikt vi kan göra för att motstå Satans inflytande.

Skriftställen som hör till detta ämne:2 Nephi 2:25; 9:6–12; Alma 34:31–33; L&F 76:25–32; 101:78; Abraham 3:22–25

Slutnoter

  1. History of the Church, 1:238; ur ”History of the Church” (manuskript), bok A-1, s 175, Kyrkans arkiv, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Salt Lake City, Utah.

  2. History of the Church, 6:57–58; styckeindelning ändrad; ur en predikan som Joseph Smith höll 15 oktober 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Willard Richards; se också tillägget, s 552, punkt 3.

  3. History of the Church, 1:98; ur ”History of the Church” (manuskript), bok A-1, blandade uppteckningar, Kyrkans arkiv.

  4. History of the Church, 2:23; ur ”The Elders of the Church in Kirtland, to Their Brethren Abroad”, 22 jan 1834, infört i Evening and Morning Star, apr 1834, s 152.

  5. Citerad av William Clayton, anteckningar från en odaterad predikan som Joseph Smith höll i Nauvoo, Illinois; i L John Nuttall, ”Extracts from William Clayton’s Private Book”, s 7, Journals of L John Nuttall, 1857–1904, L Tom Perry Special Collections, Brigham Young University, Provo, Utah; kopia i Kyrkans arkiv.

  6. ”Baptism”, en ledare införd i Times and Seasons, 1 sep 1842, s 905; Joseph Smith var tidskriftens redaktör.

  7. History of the Church, 6:314; ur en predikan som Joseph Smith höll 7 april 1844 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Wilford Woodruff, Willard Richards, Thomas Bullock och William Clayton.

  8. History of the Church, 6:310–312; ur en predikan som Joseph Smith höll 7 april 1844 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Wilford Woodruff, Willard Richards, Thomas Bullock och William Clayton; se också tilläggget, s 552, punkt 3.

  9. History of the Church, 2:8; ur ”The Elders of the Church in Kirtland, to Their Brethren Abroad”, 22 jan 1834, infört i Evening and Morning Star, feb 1834, s 135.

  10. History of the Church, 6:50; ur en predikan som Joseph Smith höll 9 oktober 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Willard Richards och införd i Times and Seasons, 15 sep 1843, s 331; detta nummer av Times and Seasons var försenat.

  11. Citerad av Martha Jane Knowlton Coray, anteckningar från en predikan som Joseph Smith höll 21 maj 1843 i Nauvoo, Illinois; Martha Jane Knowlton Coray, Notebook, Kyrkans arkiv.

  12. Citerad av William Clayton, anteckningar från en odaterad predikan som Joseph Smith höll i Nauvoo, Illinois; i L John Nuttall, ”Extracts from William Clayton’s Private Book”, s 7–8, Journals of L. John Nuttall, 1857–1904, L Tom Perry Special Collections, Brigham Young University, Provo, Utah; kopia i Kyrkan arkiv.

  13. History of the Church, 5:403; ur en predikan som Joseph Smith höll 21 maj 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Willard Richards; se också tillägget, s 552, punkt 3.

  14. History of the Church, 5:387–388; ur en predikan som Joseph Smith höll 14 maj 1843 i Yelrome, Illinois; nedtecknad av Wilford Woodruff och Willard Richards; se också tillägget, s 552, punkt 3.

  15. History of the Church, 6:50–51; styckeindelning ändrad; ur en predikan som Joseph Smith höll 9 oktober 1843 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Willard Richards och införd i Times and Seasons, 15 sep 1843, s 331; detta nummer av Times and Seasons var försenat; se också tillägget, s 552, punkt 3.

  16. History of the Church, 4:45, fotnot; ur ett brev från första presidentskapet och högrådet till de heliga som bodde väster om Kirtland, Ohio, 8 dec 1839, Commerce, Illinois, infört i Times and Seasons, dec 1839, s 29.

  17. Citerad av William P McIntire, nedtecknade en predikan som Joseph Smith höll i början av 1841 i Nauvoo, Illinois; William Patterson McIntire, Notebook 1840–45, Kyrkans arkiv.

  18. Citerad av William Clayton, anteckningar från en odaterad predikan som Joseph Smith höll i Nauvoo, Illinois; i L John Nuttall, ”Extracts from William Clayton’s Private Book”, s 8, Journals of L John Nuttall, 1857–1904, L Tom Perry Special Collections, Brigham Young University, Provo, Utah; kopia i Kyrkans arkiv.

  19. History of the Church, 4:358; ord inom klammer i originalet; styckeindelning ändrad; ur en predikan som Joseph Smith höll 16 maj 1841 i Nauvoo, Illinois; införd i Times and Seasons, 1 jun 1841, s 429.

  20. History of the Church, 4:605; ur en predikan som Joseph Smith höll 28 april 1842 i Nauvoo, Illinois; nedtecknad av Eliza R Snow.

Bild
Christ speaking to Moses

”Och Herren Gud talade till Moses och sade: … Ty se, mitt verk och min härlighet är att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan.”

Bild
father reading

”Guds avsikt före världens grundläggning var att vi skulle ta på oss tabernakel [kroppar], att vi genom trofasthet skulle övervinna världen.”