2010–2019
Cov Tswv Yug Yaj Tseeb
October 2013


Cov Tswv Yug Yaj Tseeb

Kev mus qhia tom tsev teb tib neeg tej lus thov thiab cia peb pom tej yam uas hloov hauv tib neeg lub neej.

Hmo no nyob hauv lub Tsev Rau Rooj Sab Laj nyob hauv Salt Lake City thiab nyob hauv tej qhov chaw nyob deb thiab nyob ze, cov uas tuav Vajtswv lub pov thawj hwj tau koom ua ke. Nej yog “Vajtswb cov pov thawj”---yog “ib tiam neeg uas Vajtswv tau xaiv tseg” zoo li tus Thwj Tim Petus hais.1 Kuv zoo siab uas kuv muaj cib fim hais lus rau nej.

Thaum kuv tab tom loj hlob tuaj, txhua lub caij sov peb tsev neeg yuav caij tsheb mus rau Provo Canyon, deb li 45 mais (72 km) ntawm Salt Lake City sab qab teb thiab sab hnub tuaj me ntsis, es peb yuav nyob hauv peb tsev neeg lub tsev hauv hav zoov tau ob peb lim tiam. Peb cov tub yeej tos tsis tau xav mus nuv ntses los yog mus ua luam dej, ces peb xav kom peb lub tsheb mus ceev zog. Thaum lub caij nyoog ntawd, kuv txiv tsav ib lub tsheb 1928 Oldsmobile. Yog tias nws khiav ceev tshaj 35 mais (56 km) ib teev, kuv niam hais tias, “Txhob mus ceev ua luaj! Txhob mus ceev ua luaj!” Kuv tau hais tias, “Nias kiag tus tsuj roj, os, Txiv! Nias kiag tus tsuj roj!”

Kuv txiv tau tsav tsheb ceev li 35 mais ib xuab moos mus txog lub Provo Canyon los yog mus txog thaum txoj kev lem thiab ib pab yaj ua rau peb yuav tsum nres. Peb tau saib thaum ntau pua tus yaj hla peb kev, zoo li tsis muaj ib tug tswv yug yaj, tsuas muaj ob peb tug aub uas tom tom lawv thaum lawv taug mus. Nyob puag tom qab peb twb pom tus tswv yug yaj caij nees---tus nees tsis muaj looj thawb tiam sis muaj hlua khi nws. Tus tswv yug yaj tsaug zog saum lub eeb nees, vim tus nees paub mus qhov twg thiab cov aub twb ua nws txoj hauj lwm.

Ces piv qhov no rau ib qho uas kuv pom thaum kuv nyob hauv Munich, Germany, ntau xyoo tas los. Yog ib hnub Sunday thaum sawv ntxov thiab peb tab tom mus rau cov tub txib rooj sab laj. Thaum kuv caij hauv qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo tus thawj tswj hwm lub tsheb, kuv pom ib tug tswv yug yaj uas tuav pas nrig coj nws cov yaj. Lawv raws nws qab txawm nws mus qhov twg los. Yog nws mus rau sab laug, lawv raws nws qab mus rau sab laug. Yog nws mus rau sab xis, lawv raws nws qab mus rau sab xis. Kuv muab tus tswv yug yaj tseeb uas coj nws pab yaj piv rau tus tswv yug yaj uas lam nyob tom qab nws pab yaj.

Yexus hais tias, “Kuv yog tus tswv yug yaj zoo, thiab paub kuv cov yaj.”2 Nws yog tus yam ntxwv zoo tag nrho uas qhia peb tias ib tug tswv yug yaj tiag tiag yuav zoo li cas.

Cov kwv tij, vim peb yog Vajtswv cov pov thawj, peb lav ris yug Nws cov yaj. Tus Tswv muaj tswv yim qhia peb tias peb yuav tsum ua dab tsi kom saib xyuas tej tsev neeg ntawm lub Koom Txoos; peb muaj peev xwm pab, qhia thiab ua tim khawv rau lawv. Qhov no hu ua kev mus qhia tom tsev, thiab kuv xav hais txog qhov no hmo no.

Tus npisov ntawm txhua pawg ntseeg nyob hauv lub Koom Txoos saib xyuas kev txib cov uas tuav pov thawj hwj mus qhia tom tsev kom lawv mus xyuas cov mej zeej txhua lub hlis. Lawv ua ib khub mus. Thaum twg ua tau, ib tug tub luas uas yog ib tug pov thawj los yog xib hwm nyob hauv lub Pov Thawj Hwj Aloos koom nrog ib tug neeg laus uas tuav lub Pov Thawj Hwj Mekixedes. Thaum lawv mus rau hauv tej tsev ntawm cov uas lawv saib xyuas, tus uas tuav lub Pov Thawj Hwj Aloos yuav tau pab qhia. Qhov kev txib ua li no yuav pab npaj cov tub hluas no ua tub txib thiab npaj lawv siv lub pov thawj hwj pab lwm tus tas lawv lub neej.

Tus txheej txheem mus qhia tom tsev yog los ntawm kev tshwm sim, uas txib cov uas tuav lub pov thawj hwj kom lawv qhia, mus piav, mus ntuas, muab neeg ua kev cai raus dej ... thiab mus xyuas txhua tus mej zeej tom tsev, thiab ntuas kom lawv thov Vajtswv nrov nrov thiab ntsiag to thiab kom ua tag nrho tsev neeg tej dej num, ... saib xyuas cov ntseeg txhua lub caij, thiab nyob nrog lawv thiab txhawb lawv lub zog; thiab xyuas kom tsis txhob muaj kev ua phem nyob hauv lub koom txoos, thiab kom txhob muaj kev ib leeg ua nyuaj nyuaj rau ib leeg, thiab kom txhob dag, txhob taug xaiv, thiab txhob hais lus phem txog lwm tus.3

Thawj Tswj Hwm David O. McKay ntuas hais tias: “Kev mus qhia tom tsev yog ib lub cib fim tseem ceeb thiab muaj nqi zog loj tshaj plaws rau peb txhawb nqa, ntuas thiab qhia peb Leej Txiv cov me nyuam.  ... Yog Vajtswv txoj hauj lwm, Vajtswv hu peb ua li no. Yog peb cov mus qhia tom tsev lub luag hauj lwm kom coj ... tus ntsuj plig mus rau hauv txhua lub tsev thiab txhua lub siab. Yog peb mob siab ua hauj lwm thiab ua zoo npaum li peb ua tau ces peb yuav muaj kev kaj siab lug, kev xyiv fab thiab txaus siab ua ib tug [xib hwb] rau Vajtswv cov me nyuam.”4

Los ntawm Phau Ntawv Maumoos peb nyeem hais tias Amas “tau tsa tag nrho lawv cov pov thawj thiab tag nrho lawv tej xib hwb; thiab tsis tau tsa ib tug twg tsuas yog lawv cov uas yog neeg ncaj ncees xwb.

“Yog li ntawd lawv tau saib xyuas lawv cov neeg, thiab tau qhia lawv tej yam txog txoj kev ncaj ncees.”5

Thaum peb mus qhia tom tsev, peb muaj tswv yim yog peb kawm thiab to taub tej kev nyuaj siab ntawm txhua tus hauv txhua tsev neeg, peb thiaj qhia tau lawv zoo thiab pab tau lawv.

Yuav zoo dua yog peb teem sij hawm ua ntej peb mus qhia tom tsev. Ua piv txwv txog qhov no, cia kuv qhia txog ib lub sij hawm uas muaj los rau kuv ntau xyoo tas los. Thaum lub sij hawm ntawd cov Tub Txib Pawg Tuam Sab Laj yog Spencer W. Kimball, Gordon B. Hinckley, thiab Thomas S. Monson. Muaj ib hmo Tij Laug thiab Muam Hinckley tau ua mov nyob hauv lawv tsev rau cov mej zeej ntawm pawg no thiab peb cov poj niam. Peb nyuam qhuav noj mov tiav lawm ces thaum muaj leej twg khob qhov rooj. Thawj Tswj Hwm Hinckley qhib qhov rooj thiab pom tias nws ib tug mus qhia tom tsev sawv ntawd. Tus mus qhia tom tsev hais tias, “Kuv paub tias kuv tsis tau teem sij hawm tuaj, thiab kuv tsis muaj kuv tus khub, tiam sis kuv xav tias kuv yuav tsum tuaj hmo no. Kuv tsis tau paub tias koj muaj qhua tuaj.”

Thawj Tswj Hwm Hinckley ua siab zoo caw nws los tsev thiab zaum thiab qhia peb tug Thwj Tim thiab peb cov poj niam txog cov meej zej tej luag hauj lwm hauv lub Koom Txoos. Tus mus qhia tom tsev ntxhov siab me ntsis tiam sis ua zoo npaum li nws ua tau. Thawj Tswj Hwm Hinckley ua nws tsaug vim nws tuaj, ces tus ntawd cia li tawm mus sai sai.

Kuv yuav hais txog ib tus yam ntxwv txog kev ua tsis yog thaum yus mus qhia tom tsev. Thawj Tswj Hwm Marion G. Romney, uas yog ib tug pab cuam hauv Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm ntau xyoo tas los, nws tau qhia kuv txog nws tus mus qhia tom tsev uas ib zaug tuaj rau Romney lub tsev thaum lub caij no. Nws tuav nkaus nws lub kaus mom thiab tsis kam zaum twj ywm thaum Tij Laug Romney caw nws zaum thiab qhia nws zaj. Nws sawv ntsug xwb, thiab hais tias, “Uas nim no, kuv qhia koj, Tij Laug Romney, no no heev, thiab kuv cia kuv lub tsheb lub cav khiav kom nws thiaj tsis tuag.” Kuv tsuas tuaj kuv thiaj qhia tus npisov tias kuv twb tuaj xyuas lawm.”6

Tom qab Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson hais txog Tij Laug Romney zaj no nyob hauv kev sib ntsib rau cov uas tuav lub pov thawj hwj, nws hais tias, “Cov kwv tij, peb txawj ua zoo dua li ntawd---ua zoo dua ntais!”7 Kuv pom zoo qhov nws hais li ntawd.

Kev mus qhia tom tsev tsis yog ib qho uas yus lam mus xyuas ib zaug ib hlis. Peb muaj kev lav ris qhia, tshoov neeg lub siab, thiab txhawb nqa, thiab thaum peb mus xyuas cov uas tsis tshua muaj siab ntseeg, peb lav ris kev pab lawv ntseeg thiab pab muab Vajtswv cov tub thiab ntxhais tsa nto.

Kom peb peb ua hauj lwm zoo, kuv qhia tej lus ntuas zoo no rau cov mus qhia tom tsev. Yog los ntawm Abraham Lincoln, uas hais tias: “Yog nej xav kom ib tug neeg tuaj koj tog, yuav tsum yaum kom nws paub tias koj yog nws tus phooj ywg zoo.”8 Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson ntuas hais tias: “Qhov tseem ceeb, cia li ua phooj ywg rau cov neeg thiab tsev neeg uas nej qhia. ... Ib tug phooj ywg yuav ntsib ib tug neeg ntau dua tus uas tuaj mus xyuas ib hli ib zaug xwb. Ib tug phooj ywg yeej xav pab tiag tiag tsis yog xav ua kom tau nqi zog xwb. Ib tug phooj ywg yeej txhawj txog lwm tus neeg tiag tiag. Ib tug phooj ywg yeej muaj kev hlub tiag tiag. Ib tug phooj ywg yeej ua tib zoo mloog lwm tus, thiab ib tug phooj ywg pab.”9

Kev mus qhia tom tsev teb tib neeg tej lus thov thiab cia peb pom tej yam uas hloov hauv tib neeg lub neej.

Ib qho piv txwv txog qhov no yog Dick hammer, uas tuaj rau Utah nrog cov Pej Xeem Pawg Tiv Thaiv Hav Zoov thaum lub Caij Muaj Kev Txom Nyem Loj Tshaj Plaws. Nws ntsib thiab yuav ib tug poj niam uas yog ib tug Neeg Ntseeg. Nws qhib Dick’s Café nyob hauv St. George, Utah; tib neeg nyiam tuaj sib ntsib nyob ntawd.

Kuv ib tug phooj ywg, Willard Milne, yog tus mus qhia tom tsev rau tsev neeg Hammer ntawd. Kuv paub Dick Hammer thiab, vim kuv twb luam tej daim ntawv qhia zaub mov rau nws lub khw noj mov, kuv thiaj nug kuv tus phooj ywg Tij Laug Milne thaum kuv tuaj xyuas St. George hais tias, “Peb tus phooj ywg Dick Hammer tuaj li cas?”

Nws pheej twb tias, “Nws tuaj thiab, tiam sis maj mam tuaj xwb.”

Thaum Willard Milne thiab nws tus khub tuaj xyuas tsev neeg Hammer txhua lub hlis, nkawd pheej qhia txog txoj moo zoo thiab ua tim khawv rau Dick thiab nws tsev neeg.

Ntau xyoo tau dhau los, ces muaj ib hnub Willard hu xov tooj rau kuv qhia kuv txog xov xwm zoo. Nws hais tias, “Tij Laug Monson, Dick Hammer tau hloov siab los ntseeg thiab yuav ua kev cai raus dej. Nws muaj 90 xyoos lawm, thiab wb yog phooj ywg tas wb lub neej. Qhov nws txiav txim siab li ntawd ua rau kuv lub siab sov so. Kuv yog nws tus mus qhia tom tsev tau ntau xyoos.” Willard lub suab quaj me ntsis thaum nws hais qhov kev zoo siab ntawd.

Tij Laug Hammer twb ua kev cai raus dej thiab ib xyoos tom qab ntawd nws nkag mus hauv lub Tuam Tsev St. George uas zoo nkauj thiab txais nws vaj txiaj ntsim thiab cov koob hmoov ntawm kev sib khi.

Kuv nug Willard, “Koj puas tau poob siab thaum koj ua nws tus mus qhia tom tsev tau ntev heev?”

Nws teb tias, “Tsis tau poob siab, nws twb ntxim siv zog. Thaum kuv pom kev xyiv fab uas tau los rau Hammer tsev neeg, kuv lub siab puv npo nrog kev ris Vajtswv txiaj rau cov koob hmoov ntawm txoj moo zoo thiab vim kuv muaj cib fim pab kom muaj li no. Kuv zoo siab kawg.”

Cov kwv tij, peb yuav muaj tej cib fim ib xyoos dhau ib xyoos mus xyuas thiab qhia ntau tus neeg---cov uas tsis tshua muaj siab ntseeg thiab cov uas rau siab ntseeg. Yog tias peb ua tib zoo ua peb txoj hauj lwm, peb yuav muaj cib fim ntau foom koob hmoov rau ntau tus neeg. Qhov uas peb mus xyuas cov uas tsis tshua muaj siab ntseeg yog qhov uas yuav qhib qhov rooj rau lawv rov qab los ntseeg.

Thaum nej xav txog qhov no, cia peb ncav tes pab cov uas peb lav ris thaib coj lawv tuaj rau tus Tswv lub rooj kom noj Nws txoj lus thiab muaj Nws tus Ntsuj Plig nrog nraim lawv nyob, kom “tsis yog lwm haiv neeg lawm, nej yog Vajtswv haiv neeg. Nej muaj feem ib yam li Vajtswv haiv neeg, thiab nej yog Vajtswv tsev neeg lawm.”10

Yog nej cov leej twg lam mus qhia tom tsev xwb, kuv xav hais rau nej tias tsis muaj lwm lub sij hawm zoo tshaj tam sim no kom rau siab ua raws li nej tej dej num mus qhia tom tsev. Cia li txiav txim siab tam sim no ua txhua yam kom siv zog ncav tes pab cov uas nej lav ris. Muaj tej lub sij hawm thaum yuav tsum yaum nej cov khub nrhiav sij hawm mus nrog nej mus qhia tom tsev, tiam sis yog nej tsis thim, ces nej yuav ua tau.

Cov kwv tij, peb tseem yuav tsum ua peb tej hauj lwm mus qhia tom tsev. Txoj hauj lwm no yeej yuav tsis tu mus txog thaum peb tus Tswv thiab Xib Hwb hais tias, “Twb txaus lawm.” Muaj neeg uas xav tau kev txhawb nqa. Muaj neeg uas xav tau kev tshoov siab. Muaj tib neeg uas xav tau kev cawm seej. Peb lub cib fim dawb ceev yog txhawb nqa, pab, thiab cawm cov neeg uas muaj nqi no uas Vajtswv muab rau peb kom saib xyuas lawv. Peb yuav tsum rau siab ua qhov no nrog kev zoo siab.

Ua ntej kuv xaus, kuv xav hais txog ib tug yam ntxwv uas peb cov uas mus qhia tom tsev yuav tsum xyaum. Muaj ib tug Xib Hwb uas ua neej zoo tshaj txhua leej txhua tus. Nws qhia txog txoj sia thiab kev tuag, txog luab luag hauj lwm thiab txoj hmoov. Nws tau ua neej kom pab lwm tus tsis yog kom lwm tus pab nws, tsis yog kom txais tej yam tiam sis nws pub tej yam rau lwm tus, Nws tsis cawm Nws tus kheej tiam sis Nws muab Nws txoj sia txi rau lwm tus. Nws piav txog kev hlub uas zoo nkauj dua kev ntshaw, kev pluag uas muaj nqi tshaj nyiaj txiag. Tib neeg hais txog tus Xib Hwb no hais tias Nws muaj txoj cai qhia tsis thooj li cov xib hwb uas qhia Vajtswv txoj kev cai qhia.11 Tsis tau sau Nws tej kev cai rau saum pob zeb, tiam sis twb sau Nws tej kev cai rau ntawm tib neeg lub siab.

Kuv hais txog tus Xib Hwb uas Txawj Qhia Zoo Tshaj Plaws, Yexus Khetos, Vajtswv Leej Tub, tag nrho noob neej tus Cawm Seej thiab tus Txhiv Dim. Phau vaj lug kub Npaiv Npaum qhia tias Nws “mus thoob plaws qhov txhia chaw ua tej hauj lwm zoo.”12 Vim Nws yog tus uas coj peb tsis tu tsis tseg thiab peb tus yam ntxwv, peb yuav tsim nyog txais Nws txoj kev pab thaum peb mus qhia tom tsev. Peb yuav foom koob hmoov rau lawv. Peb yuav nplij lawv lub siab. Peb yuav cawm lawv txoj sia. Peb yuav rais los ua tswv yug yaj tiag tiag. Kuv thov Vajtswv yuav muaj li no, los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.