2010–2019
Yelemis Nkauj Quaj Ntsuag: Ceev Faj txog Kev Ua Cev Qhev
October 2013


Yelemis Nkauj Quaj Ntsuag: Ceev Faj txog Kev Ua Cev Qhev

Peb qhov kev cov nyom yog kom peb tsis txhob raug ua cev qhev, pab tus Tswv muab cov uas Nws xaiv tseg sib sau ua ke, thiab ua kev txi kom pab tiam neeg uas tab tom loj hlob tuaj.

Thaum wb nyuam qhuav sib yuav, kuv tus poj niam, Mary, thiab kuv wb txiav txim siab hais tias wb yuav xaiv mus koom tej yam ntxim saib ntxim ua uas wb ua tau ua ke. Wb kuj tsis xav siv nyiaj ntau ntau. Mary nyiam mloog nkauj thiab nyaj nws txhawj hais tias tej zaum kuv yuav xav mus saib kev ncaws pob, yog li ntawd nws txiav txim siab hais tias txhua zaus yuav them nyiaj mus saib kev ncaws pob, ces yuav tsum mus saib kev ua yeeb yam ob zaug.

Thaum xub thawj kuv tsis tshua xav mus saib opera, tiam sis sij hawm dhau mus es kuv hloov siab lawm. Kuv pib nyiam tej yeeb yam opera los ntawm Giuseppe Verdi.1 Lub lim tiam no yog 200 xyoos tas los lawm thaum nws yug los.

Thaum nws yog ib tug tub hluas Verdi nyiam kawm txog tus yaj saub Yelemis, thiab thaum xyoo 1842 thaum nws muaj 28 xyoo, nws muaj npe heev vim nws sau ib zaj opera hu ua Nabucco, uas yog ib lub npe Italis rau Nenpukajnexales, tus vaj ntxwv ntawm Npanpiloos. Zaj opera no muaj tej ntsiab lus los ntawm phau Yelemis, Nkauj Quaj Ntsuag, thiab Phau Ntawv Nkauj nyob hauv Phau Qub. Zaj opera no hais txog kev kov yeej Yeluxalees thiab cov Neeg Yudais txoj kev raug luag ntes thiab ua cev qhev. Phau Ntawv Nkauj 137 yog lub ntsiab ntawm Verdi zaj nkauj “Cov Qhev Henplais Pawg Hu Nkauj.” Hau lus ntawm ntawv nkauj no nyob hauv peb phau vaj lug kub yeej muaj ceem heev: “Thaum cov Neeg Yudais ua cev qhev, lawv quaj nyob ntawm Npanpiloos cov dej---Vim lawv nyuaj siab, lawv tsis muaj cuab kav hu tej zaj nkauj ntawm Xi-oos.”

Kuv lub hom phiaj yog ntsuam xyuas ntau hom kev ua qhev thiab kev raug yuam. Kuv yuav piv tej yam uas muaj niaj hnub no rau tej yam uas muaj hauv Yelemis lub caij nyoog uas ntej Yeluxalees poob lawm. Thaum kuv tawm suab hais lus ceeb toom no, kuv zoo siab uas cov mej zeej ntawm lub Koom Txoos feem coob ua ncaj ncees thiab tsis ua tej yam uas ua rau tus Tswv tu siab nyob hauv Yelemis lub caij nyoog.

Yelemis tej kev qhia tej uas yuav muaj los yav tom ntej thiab tej zaj quaj ntsuag yeej tseem ceeb rau Haiv Neeg Ntseeg. Yelemis thiab lub nroog Yeluxalees hauv nws lub caij nyoog yog qhov chaw uas tej yam hauv thawj ob peb tshooj ntawm Phau Ntawv Maumoos tshwm sim. Yelemis nyob thaum tib lub sij hawm uas tus yaj saub Lihais nyob.2 Tus Tswv qhia Yelemis txog nws txoj kev raug tsa los ua ntej: “Thaum koj tseem tsis tau xeeb rau hauv koj niam plab, kuv twb xaiv koj thiab thaum tsis tau yug koj, kuv twb tsa koj ua tug yaj saub rau txhua haiv neeg.”3

Tus Tswv hu thiab txib Lihais ua ib lub luag hauj lwm yam txawv. Tus Tswv hu Lihais thaum nws laus lawm tsis yog thaum nws hluas. Thaum xub thawj nws hais lus ceeb toom, tiam sis tom qab nws rau siab hais lus ib yam li Yelemis, tus Tswv txib kom nws coj nws tsev neeg thiab mus rau tom roob moj sab qhua.4 Yog li ntawd, Lihais foom koob hmoov rau nws tsev neeg thiab tag nrho txhua haiv neeg.

Ua ntej Yeluxalees raug puas tsuaj,5 tus Tswv tej zaj rau Yelemis ua rau yus hnov qab tsis tau. Nws hais tias:

“Kuv cov neeg tso kuv tseg mus pe tej vaj tswv uas pab tsis tau lawv. ...

“... Lawv tso kuv uas yog lub qhov dej txhawv tseg, thiab lawv mus khawb dua ib co qhov dej, tiam sis tej qhov dej ntawd tawg pleb dej xau tas lawm.”6

Hais txog tej kev puas tsuaj uas yuav los rau cov neeg nyob hauv Yeluxalees, tus Tswv quaj hais tias, “Lub caij ntuj kub twb xaus thiab lub caij sau qoob loo los twb dhau lawm, tiam sis [lawv] tseem tsis tau dim.”7

Vajtswv xav kom txiv neej thiab poj niam muaj kev ywj pheej xaiv qhov zoo los qhov phem. Thaum twg ib haiv neeg feem ntau xaiv kev phem, ces nyob hauv lub neej no thiab lub neej tom ntej muaj tej yam uas lawv yuav raug vim lawv xaiv li ntawd. Tib neeg yuav poob cev qhev tsis yog thaum lawv quav tej tshuaj phem uas muaj yees xwb tiam sis thaum muaj tej tswv yim phem uas hais kom peb tsis ua neej ncaj ncees.

Qhov uas tib neeg tsis teev tiam tus Vajtswv uas tseeb thiab muaj txoj sia thiab teev tiam cov vaj tswv cuav xws li kev muaj nyiaj txiag thiab kev muaj npe thiab kev coj tsis ncaj ncees yuav ua rau lawv poob cev qhev txawm lawv raug hom dab tsi los yog. Tej hom kev poob cev qhev yog ntawm sab ntsuj plig, sab cev nqaij daim tawv, kev txawj ntse thiab tej lub sij hawm ua rau tib neeg raug puas tsuaj. Yelemis thiab Lihais kuj qhia hais tias cov uas ncaj ncees yuav tsum pab tus Tswv txhim tsa Nws lub Koom Txoos thiab lub nceeg vaj thiab muab Ixayees uas tau tawg ri niab sib sau ua ke.8

Tib neeg tau hnov tej zaj no nyob hauv txhua lub caij nyoog. Tej zaj no yog lub ntsiab ntawm lub sij hawm muab Yexus Khetos txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los, uas yog lub caij nyoog kawg.

Qhov uas cov Neeg Yudais raug luag ntes thiab xeem neeg Ixayees raug tawg ri niab, tsis hais kaum xeem neeg los yog, yog tej lus qhuab qhia tseem ceeb nyob rau hauv kev muab txoj moo zoo Txum Tim Rov Qab Los. Ixayees kaum xeem neeg nyob hauv Ixayees lub nceeg vaj nyob sab qaum teb thiab cov Neeg Axilias tau ntes lawv coj mus thaum xyoo 721 ua ntej Yexus yug los . Lawv mus rau tej teb chaws nyob sab qaum teb.9 Peb nqe kev ntseeg thib kaum hais tias, “Peb ntseeg tias yeej yuav sau Ixayees ua ke thiab yuav rov qab tsa Kaum Xeem Neeg.”10 Peb kuj ntseeg hais tias ib feem ntawm tus Tswv txoj kev khi lus nrog Anplaham yog qhov uas tsis yog tus Tswv yuav foom koob hmoov rau Anplaham cov xeeb leej xeeb ntxwv xwb tiam sis Nws yuav foom koob hmoov rau tag nrho cov neeg hauv lub ntiaj teb no. Raws li Txwj Laug Russell M. Nelson hais, kev sib sau ua ke “tsis nyob ntawm ib qho chaw hauv lub ntiaj teb; nws nyob ntawm tib neeg txoj kev mob siab. Peb qhia tau tib neeg ‘kom paub txog tus Tswv’ [3 Nifais 20:13] thiab lawv tsis tas ncaim lawv lub teb chaws mus.”11

Peb cov lus qhuab qhia meej heev: “Tus Tswv cia kaum ob xeem Ixayees tawg ri niab thiab raug txom nyem vim lawv tsis ncaj ncees thiab lawv ntxeev siab. Tiam sis, tus Tswv kuj [siv] qhov uas cov neeg uas nws xaiv tseg lawm tau tawg ri niab mus thoob plaws lub ntiaj teb kom foom koob hmoov rau tej teb chaws ntawd.”12

Peb kawm tej zaj lus uas muaj nqi los ntawm lub caij nyoog nyuaj siab no. Peb yuav tsum ua txhua yam peb ua tau kom tsis txhob ua txhaum thiab ntxeev siab uas ua rau peb raug kev poob cev qhev.13 Peb kuj pom hais tias yuav tsum ua neej ncaj ncees kom pab tus Tswv muab cov uas Nws xaiv tseg lawm thiab Ixayees sib sau ua ke thiab.

Muaj ntau hom kev poob cev qhev thiab kev muaj yees. Ib hom yog kev poob cev qhev ntawm sab cev nqaij daim tawv tiam sis kuj muaj ib hom uas yog kev poob peb txoj kev ywj siab xaiv uas tav peb kev tsis pub peb vam meej. Yelemis piav meej hais tias kev ncaj ncees thiab kev ntxeev siab yog ob qho uas ua rau Yeluxalees raug puas tsuaj thiab lawv raug ntes nyob hauv Npanpiloos.14

Lwm hom kev poob cev qhev kuj ua rau tib neeg raug puas tsuaj thiab. Yus siv tau yus txoj kev ywj siab xaiv ua tej yam phem ntau.15 Kuv yuav qhia txog plaub qhov uas txaus ntshai tshaj nyob hauv peb kab lig kev cai niaj hnub no.

Qhov ib, kev muaj yees uas ua rau peb xaiv tsis tau, qhia txawv txog kev coj ncaj ncees, thiab ua kom peb tsis noj qab nyob zoo ua rau peb poob cev qhev. Kev haus tshuaj phem thiab haus cawv, kev saib duab liab qab, kev twv nyiaj, kev muaj nqi ntau, thiab lwm yam kev txom nyem ua rau cov uas tau poob cev qhev thiab peb lub sawm fem ris nra hnyav, yog ib lub nra uas hnyav tshaj qhov piav tau.

Qhov ob, kev muaj yees los yog kev xav ua tej yam uas tsis phem heev yuav siv peb lub sij hawm uas muaj nqi uas peb siv tau ua lwm yam zoo. Tej yam no yog kev sib txuas lus hauv Internet, saib video los yog ua si video game, ntaus pob ncaws pob, ua si, thiab lwm yam.16

Kev muab sij hawm tshwj tseg rau tsev neeg yog ib qho tseem ceeb nyob hauv ntau haiv neeg. Thaum lub sij hawm uas kuv yog tib tug mej zeej ntawm lub Koom Txoos nyob hauv peb lub koom haum tsab cai lij choj, ib tug kws lij choj piav rau kuv hais tias nws xav tias nws zoo nkaus li ib tug neeg uas ua peb yam thaum tib lub sij hawm. Ib yam yog nws txoj hauj lwm lij choj, ib yam yog nws tus khub, thiab ib yam yog nws cov me nyuam. Nws yuav luag tsis muaj sij hawm rau nws tus kheej. Nws txhawj heev hais tias yeej muaj ib yam uas nws tsis muaj sij hawm saib xyuas. Kuv hais kom peb sib ntsib ua ke thiab sib tham txog peb tej lub hom phiaj. Peb txiav txim siab hais tias peb ua hauj lwm vim peb xav txhawb nqa peb tsev neeg. Peb pom zoo hais tias kev khawv nyiaj yeej tsis tseem ceeb npaum li peb tsev neeg, tiam sis peb paub tias peb yuav tsum pab peb cov tswv cuab zoo npaum li peb ua tau thiab. Ces peb sib tham txog qhov uas peb ua dab tsi tom qhov chaw ua hauj lwm uas tsis tas ua thiab uas tsis zoo yog tias peb xav siv sij hawm nrog peb tsev neeg. Puas muaj dab tsi uas ua rau peb yuav tsum siv sij hawm tom qhov chaw ua hauj lwm uas peb tsis tas ua?17 Peb txiav txim siab hais tias peb lub hom phiaj yog kom muaj ib qhov chaw rau poj niam thiab txiv neej ua hauj lwm uas yuav zoo thaum yus muaj ib tsev neeg. Cia peb sib zog tiv thaiv kom thiaj muaj sij hawm rau peb tsev neeg.

Qhov peb, ib yam li nyob hauv txhua lub caij nyoog, qhov uas ua rau feem coob xiam lawv txoj kev ywj siab niaj hnub no, yog tej tswv yim los yog kev ntseeg txog tseem fwv uas tsis sib haum nrog Yexus Khetos txoj moo zoo. Qhov uas peb muab tib neeg tej kev txawj ntse pauv rau tej lus tseeb ntawm txoj moo zoo yuav coj peb mus deb ntawm qhov yooj yim ntawm tus Cawm Seej tsab xov. Thaum tus Thwj Tim Povlauj tuaj xyuas lub nroog Athees, nws sim qhia lawv txog Yexus Khetos txoj Kev Sawv Rov Los. Hais txog qhov no, peb nyeem hauv phau Tes Hauj Lwm hais tias, “Rau qhov cov neeg Athees thiab lwm haiv neeg uas nyob hauv lub nroog ntawd nyiam mloog thiab nyiam sib tham txog tej zaj txawv txawv uas lawv tsis tau hnov dua.18 Thaum pawg neeg ntawd paub tias Povlauj tsab xov hais txog tej yam yooj yim, uas tsis yog tej yam tshiab, lawv thiaj li xyeej nws zaj lus.

Nyob hauv peb lub caij nyoog nws zoo ib yam li ntawd, vim tib neeg xyeej txoj moo zoo los yog muab txoj moo zoo hloov kom ntxim nyiam raws li lawv txoj kev txawj ntse los yog kom sib haum nrog tej tswv yim ntawm lawv kab lig kev cai niaj hnub no. Yog peb tsis ceev faj, tej yam no yuav ntes peb thiab peb yuav raug kev poob cev qhev los ntawm kev txawj ntse. Muaj ntau lub suab tam sim no uas qhia cov poj niam ua neej li cas.19 Tej no feem ntau nyias hais txawv nyias. Qhov uas ua rau peb txhawj tshaj yog tej tswv yim uas thuam los yog saib tsis taus cov poj niam uas tso tej yam tseg kom lawv ua tau tej leej niam, xib hwb, cov uas tu me nyuam, los sis cov phooj ywg rau cov me nyuam.

Ob peb lub hlis tas los wb ob tug nxhais xeeb ntxwv hluas tshaj tuaj xyuas wb---ib tug tuaj ib lub lim tiam thiab ib tug tuaj lub lim tiam tom qab. Kuv nyob hauv tsev thiab qhib qhov rooj. Kuv tus poj niam, Mary, nyob hauv lwm chav. Nkawd ob leeg, tom qab nkawd khawm kuv, hais yuav luag zoo ib ym. Nkawd saib puag ncig ces hais tias, “Kuv nyiam nyob hauv Pog lub tsev. Pog nyob qhov twg?” Kuv tsis tau hais li no, tiam sis kuv xav hais tias, “Nov tsis yog Yawg lub tsev lod?” Tiam sis kuv xav hais tias thaum kuv yog ib tug me nyuam, peb tsev neeg tau mus rau Pog lub tsev. Ua rau kuv xav txog tej lus ntawm ib zaj nkauj hais tias: “Peb hla tus dej thiab dhau hav zoov mus; peb mus rau pog lub tsev.”

Nim no, kuv xav hais tias kuv yeej zoo siab tiag tiag uas cov poj niam muaj tej lub cib fim kawm ntawv thiab lwm yam cib fim. Kuv zoo siab uas nyob ntau qhov chaw hauv lub ntiaj teb no tej hauj lwm nyuaj rau cov poj niam ua nyob hauv tsev yooj yim dua thaum ub vim muaj cuab yeej niaj hnub no pab thiab kuv zoo siab uas cov poj niam muaj txuj ci ua tej yam zoo kawg hauv txhua txoj hauj lwm. Tiam sis yog tias peb cia peb kab lig kev cai hloov qhov tshwj xeeb uas cov me nyuam sib raug zoo nrog lawv niam thiab pog thiab niam tais thiab lwm tus uas tu lawv, ces peb yeej yuav khuv xim qhov ntawd.

Qhov plaub, tej yam uas yuam yus ua txhaum tej ntsiab cai ntawm kev teev ntuj yuav ua rau yus poob cev qhev. Ib qho uas phem heev yog thaum cov neeg ncaj ncees uas lav ris lawv txoj kev coj yam ntxwv rau Vajtswv raug yuam ua tej yam uas lawv xav hais tias tsis zoo---piv xam hais tias, tej neeg kho mob uas yuav tsum xaiv kom pab rho me nyuam txawm lawv xav tias qhov ntawd tsis zoo los yog xaiv kom poob lawv tej hauj lwm.

Cov Ntseeg yog ib co neeg me me txawm yog peb koom nrog lwm tus neeg uas xav zoo ib yam li peb. Yeej yuav nyuaj rau peb muab peb lub sawm fem hloov, tiam sis peb yuav tsum sib zog kom tig neeg coj ncaj ncees nyob ib puag ncig. Haiv Neeg Ntseeg nyob hauv txhua lub teb chaws yuav tsum ua pej xeem zoo, koom tes pab tej hauj lwm pej xeem, kawm txog tej teeb meem, thiab pov ntawv.

Tiam sis qhov tseem ceeb tshaj plaws yog kev muab tej yam tso tseg yog tias yuav tsum ua li ntawd kom pov hwm peb tsev neeg thiab tiam neeg uas tab tom loj hlob tuaj.20 Lawv feem coob tseem tsis tau poob cev qhev muaj yees los yog ntseeg tej tswv yim cuav. Peb yuav tsum pab tiv thaiv lawv kom txhob raug neeg ntiaj teb uas zoo nkaus li Yeluxalees uas Lihais thiab Yelemis nyob. Tsis tas li ntawd xwb, peb yuav tsum npaj kom lawv ua raws li tej kev khi lus dawb ceev thiab ua cov tub txib uas yuav pab tus Tswv txhim tsa Nws lub Koom Txoos thiab muab Ixayees uas raug tawg ri niab thiab cov uas tus Tswv xaiv tseg lawm sib sau ua ke.21 Raws li phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus hais tias, cov neeg ncaj ncees yuav sib sau tawm hauv txhua haiv neeg los, thiab yuav los rau hauv Xi-oos, hu nkauj tej nkauj xyiv fab kav ib txhis.22

Peb qhov kev cov nyom yog kom peb tsis txhob raug ua cev qhev, pab tus Tswv muab cov uas Nws xaiv tseg sib sau ua ke, thiab ua kev txi kom pab tiam neeg uas tab tom loj hlob tuaj. Peb yeej yuav tsum nco ntsoov tias peb cawm tsis tau peb tus kheej dim. Tus Cawm Seej txoj kev hlub, kev tshav ntuj thiab txoj kev theej txhoj tau cawm peb. Thaum Lihais tsev neeg khiav, tus Tswv lub teeb tau coj lawv mus. Yog tias peb ua raws li Nws txoj kev kaj, ua raws li Nws cov lub txib, thiab cia siab rau Nws tej cwj pwm, ces peb yuav tsis raug kev poob cev qhev ntawm sab ntsuj plig, sab nqaij daim tawv, thiab ntawm kev txawj ntse thiab yuav tsis ncig mus ncig los nyob hauv roob moj sab qhua, vim Nws muaj hwj chim cawm peb dim.

Thov kom peb yuav tsis raug tej kev nyuaj siab thiab kev poob siab ntawm cov uas raug luag ntes thiab tsis muaj cuab kav hu nkauj Xi-oos tej zaj nkauj. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Ntau yam kev ua yeeb yam xws li Aida, La traviata, thiab Il trovatore, uas Verdi sau muaj npe heev nyob thoob plaws lub ntiaj teb niaj hnub no.

  2. Saib 1 Nifais 5:13; 7:14.

  3. Yelemis 1:5.

  4. Saib 1 Nifais 2:2–3.

  5. Xaulaumoos lub tuam tsev raug puas tsuaj, Yeluxalees poob, thiab xeem Yudas raug txhom ua qhev thaum kwv yees xyoo 586 ua ntej Yexus yug los .

  6. Yelemis 2:11, 13.

  7. Yelemis 8:20. Yelemis sau ntawv txog tus Tswv txoj kev qw kom neeg hloov siab lees txim: “Kuv lub siab puas tas lawm” (Yelemis 4:19), thiab thov, “Mus nrhiav ... saib puas muaj ib tug neeg ncaj ncees thiab muab siab npuab Vajtswv; yog nej nrhiav tau ces kuv yuav zam txim”(Yelemis 5:1).

  8. Saib Yelemis 31; 1 Nifais 10:14.

  9. Saib 2 Vaj Ntxwv 17:6;Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 110:11.

  10. Tej Nqe Kev Ntseeg 1:10; kuj saib 2 Nifais 10:22.

  11. Russell M. Nelson, “The Book of Mormon and the Gathering of Israel,” zaj lus rau tej qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo cov thawj tswj hwm tshiab, Rau Hli Ntuj 26, 2013.

  12. Guide to the Scriptures, “Israel,” scriptures.lds.org.

  13. Tus Tswv, hais lus rau peb lub caij nyoog, hais tias, “tag nrho cov neeg ntiaj teb nyob hauv txoj kev txhaum, thiab nyooj nyob hauv txoj kev tsaus ntuj thiab nyob hauv txoj kev ua kev txhaum qhev ... vim lawv tsis los cuag kuv” (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 84:49–50).

  14. Cov neeg tsis muaj txim kuj raug muab ua qhev ib yam thiab.

  15. Tej lub ntsiab cai lus qhuab qhia tsis hloov, tiam sis niaj hnub no yus raug ua cev qhev, raug yuam, thiab raug puas tsuaj sai dua li qub.

  16. Xyoo tas los no, nyob ntawm daim npog tsab xov xwm New York Times Magazine, lawv tau tso luag me ntsis qhia txog qhov uas tej kev ua si muaj yees. Lub npe yog, “The Hyperaddictive, Time-Sucking, Relationship-Busting, Mind-Crushing Power and Allure of Silly Digital Games.” Ces muaj ntawv me me hais tias: “(Tiam sis peb kuj nyiam ib yam thiab.)” Qhov no tso luag qhia hais tias yuav tsum siv tswv yim thaum peb siv tej cuab yeej technology zoo kawg uas tau tsim hauv peb lub caij nyoog.

  17. Lub ntsiab lus nyob hauv ntau qhov chaw ua hauj lwm yog “Peb khwv ua hauj lwm, thiab peb khwv ua si thiab.” Txawm yuav tsum sib raug zoo thaum ua hauj lwm ua ke, thaum twg “kev ua hauj lwm thiab kev ua si” ua rau yus tsis muaj sij hawm rau yus tsev neeg, ces nws tsis zoo.

  18. Tes Hauj Lwm 17:21; ntxiv qhov uas ntawv qaij.

  19. Saib Keli Goff, “Female Ivy League Graduates Have a Duty to Stay nyob hauv the Workforce,” Guardian, Plaub Hlis Ntuj 21, 2013, www.theguardian.com/commentisfree/2013/apr/21/female-ivy-league-graduates-stay-home-moms; Sheryl Sandberg, Lean In: Women, Work, and the Will to Lead (2013); Anne-Marie Slaughter, “Why Women Still Can’t Have It All,” The Atlantic, Rau Hli Ntuj 13, 2012, www.theatlantic.com/magazine/print/2012/07/why-women-still-cant-have-it-all/309020; Lois M. Collins, “Can Women ‘Have It All’ When It Comes to Work and Family Life?” Deseret News, Rau Hli Ntuj 28, 2012, A3; Judith Warner, “The Midcareer Timeout (Is Over),” New York Times Magazine, Yim Hli Ntuj 11, 2013, 24–29, 38; Scott Schieman, Malakausus Schafer, and Mitchell McIvor, “When Leaning In Doesn’t Pay Off,” New York Times, Yim Hli Ntuj 11, 2013, 12.

  20. Lub Koom Txoos tau yaum tej pawg npisov kom pab tej tsev neeg los ntawm kev siv sij hawm ntxiv nrog cov tub hluas thiab cov ntxhais hluas. Twb yaum tej pawg npisov kom muab tej lub luag hauj lwm nyob hauv pawg ntseeg pawg sab laj rau tej pawg lub Pov Thawj Hwj Mekixedes, koom haum pab, thiab cov mej zeej uas muaj tej txuj ci tshwj xeeb kom pab lwm tus.

  21. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 29:7.

  22. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 45:71.