2010–2019
Nws Hu Peb Tshaj Tawm Nws txoj Lus
October 2013


Nws Hu Peb Tshaj Tawm Nws txoj Lus

Yog tias nej txo hwj chim thiab mloog lus thiab ua raws li tus Ntsuj Plig lub suab, nej yuav muaj kev zoo siab loj heev thaum nej ua ib tug tub txib.

Thaum lub Plaub Hlis Ntuj dhau los, lawv txhawb nqa pom zoo rau kuv ua ib tug Tuam Thawj Coj, es thaum ntawd kuv yog ib tug thawj tswj hwm ntawm qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo nyob hauv India. Kuv pom ib qho uas ib tug thawj tswj hwm dhau los tau qhia kuv uas muaj tseeb: “Cov tub txib ntawm lub Koom Txoos no yeej zoo kawg nkaus.”1

Ib tug tub txib zoo kawg nkaus uas ua hauj lwm nrog Muam Funk thiab kuv yog Txwj Laug Pokhrel los ntawm Nepal. Nws yog ib tug mej zeej ntawm lub Koom Txoos tau ob xyoos xwb, nws raug hu los ua hauj lwm nyob hauv Qhov Chaw Tshaj Tawm txoj Moo Zoo India Bangalore, uas hais lus Akiv. Nws xav hais tias nws twb tsis tau npaj zoo. Nej yeej muaj peev xwm to taub. Nws yeej tsis tau pom ib tug tub txib ua ntej. Nws tsis tau nyeem lus Akiv zoo txaus kom to taub cov lus qhia uas tuaj nrog nws tsab ntawv hu nws ua tub txib. Thaum nws tuaj txog qhov chaw cob qhia cov tub txib, nws tsis tau ntim tej lub ris zoo, tsho dawb, thiab cov kalavav, tiam sis nws ntim, “tsib lub ris jeans, ob peb lub tsho dog dig xwb, thiab tshuaj zawv plaub hau ntau.”2

Txawm tbom qab nws yuav cov khaub ncaws tsim nyog rau ib tug tub txib hnav, nws xav hais tias nws zoo tsis txaus tau ob peb lub lim tiam. Nws piav txog lub sij hawm ua tub txib ntawd hais tias: “Hais lus Akiv yeej nyuaj heev, tiam sis ua txoj hauj lwm ntawd kuj nyuaj ib yam thiab. ... Tsis tas li ntawd xwb, kuv tshaib plab, nkees, thiab kho siab. ... Txawm tias nyuaj rau kuv los, kuv txiav txim siab kuv yuav ua qhov no. Kuv qaug zog thiab xav tias kuv tsis zoo. Thaum kuv xav li ntawd kuv yuav thov Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej pab kuv. Txhua txhia lub sij hawm thaum kuv thov Vajtswv, nws yuav nplij kuv lub siab.”3

Txawm txoj hauj lwm ua tub txib yog ib qho tshiab thiab nyuaj rau Txwj Laug Pekhrel, nws muaj kev ntseeg thiab rau siab ntseeg ua hauj lwm, xav to taub thiab ua raws li nws kawm los ntawm cov vaj lug kub, phau Qhia Kuv txoj Moo Zoo, thiab los ntawm nws cov thawj coj. Nws txawj qhia txoj moo nrog hwj chim---hais lus Akiv---thiab yog ib tug thawj coj zoo. Tom qab nws ua tub txib thiab siv sij hawm me ntsis nyob hauv Nepal, nws rov qab los rau India kom kawm ntawv. Txij thaum lub Ib Hlis Ntuj nws yog ib ceg ntseeg tus thawj tswj hwm nyob hauv New Delhi. Vim nws loj hlob tiag tiag thaum nws ua tub txib, nws pab lub Koom Txoos loj hlob tiag tiag nyob hauv India ntxiv.

Ib tug tub hluas uas tsis tau pom ib tug tub txib dua yuav ua li cas rais los ua ib tug tub txib uas muaj zog ntawm sab ntsuj plig li no? Thaum nej ua tub txib, nej yuav ua li cas kom txais tau lub hwj chim ntawm sab ntsuj plig pab cov neeg kom lawv qhib qhov rooj, qhib in-boxes thiab qhib lawv tej siab nyob hauv nej qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo? Zoo li qub, cov lus teb nyob hauv cov vaj lug kub thiab cov lus ntawm cov yaj saub thiab cov thwj tim.

Thaum lawv pib qhia txoj moo zoo nyob hauv Akiv teb thaum lub Xya Hli Ntuj xyoo 1837, tus Tswv qhia tias, tus uas lawv yuav xa mus los ntawm tus Tswv lub npe, los ntawm lawv cov kwv tij uas yog Kaum Ob tug Thwj Tim lub suab, tau pom zoo thiab tso cai raws txheej txheem los ntawm tus Tswv, ces tus ntawd yuav muaj hwj chim qhib lub qhov rooj ntawm tus Tswv lub nceeg vaj rau ib haiv neeg qhov twg los xij uas lawv yuav xa cov ntawd mus.4

Txawm yuav xa nej mus qhov twg, txawm txib nej mus rau qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo twg, cia li paub tias ib tug ntawm Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim tau txib nej mus rau qhov chaw ntawd thiab tus Tswv tus yaj saub tau hu nej. Tau hu nej “los ntawm kev qhia tej yuav muaj los yav tom ntej, thiab los ntawm kev tso tes saum taub hau.”5

Ces tus Tswv qhia tias yuav tsum ua dab tsi kom muaj raws li txoj kev cog lus no. Nws hais tias, npaum li uas [txhais hais tias yuav muaj raws li kev cog lus yog] lawv [uas yog cov tub txib uas yuav xa mus] yuav [1] txo lawv lub hwj chim rau ntawm tus Tswv qhov muag, thiab [2] coj Nws txoj lus, thiab [3] mloog Nws Leej Ntsuj Plig lub suab.6

Tus Tswv tej kev cog lus yeej meej. Yog tias xav muaj lub hwj chim ntawm sab ntsuj plig txaus kom qhib lub qhov rooj ntawm Vajtswv lub nceeg vaj nyob hauv lub teb chaws uas tau xa nej mus, nej yuav tsum txo hwj chim thiab mloog lus thiab muaj peev xwm mloog thiab ua raws li tus Ntsuj Plig qhia.

Peb qho no yeej nyob ua ke. Yog tias nej txo hwj chim, nej yuav xav mloog lus. Yog nej mloog lus, nej yuav hnov tus Ntsuj Plig. Yuav tsum muaj tus Ntsuj Plig, vim raws li Thawj Tswj Hwm Ezra Taft Benson qhia, “Yog tsis muaj tus Ntsuj Plig, nej yeej yuav tsis vam meej, txawm nej muaj txuj ci npaum li cas los yog.”7

Thaum kuv yog qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo ib tug thawj tswj hwm, tej lub sij hawm kuv xam phaj cov tub txib uas muaj tej kev nyuaj vim lawv tseem tsis huv tag nrho. Lawv tsis ua raws li lawv txoj kev muaj peev xwm ntawm sab ntsuj plig. Txawm lawv khwv ua hauj lwm npaum li cas los yog ua zoo npaum li cas los, lawv tsis nyob kaj siab lug thiab muaj tsis tau tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv nrog nraim lawv nyob mus txog thaum lawv txo hwj chim, hloov siab lees txim tag nrho, thiab txais yuav tus Cawm Seej lub siab hlub thiab kev tshav ntuj.

Tus Tswv qhia Nws cov tub qhe kom lawv txo hwj chim vim tus txheej txheem kho yus sab ntsuj plig pib nrog tej siab puas. Cia li xav txog tej yam zoo uas los ntawm tej yam uas tawg: Av tawg kom cog tau nplej. Yus tuav nplej kom ua tau ncuav. Yus muab cov ncuav ntais ua tej lub cim ntawm lub cim nco txog. Thaum ib tug uas hloov siab lees txim txais lub cim nco txog nrog ib lub siab puas thiab lub siab xav ua zoo, ces qhov ntawd kho nws sab ntsuj plig.8 Thaum peb hloov siab lees txim thiab Yexus Khetos txoj Kev Theej Txhoj kho peb, peb pab tau tus Cawm seej zoo dua thaum peb ua Nws tej hauj lwm. “Muaj tseeb tiag, cia li los cuag nws, thiab muab tag nrho nej tej siab tej ntsws txi pub rau nws.”9

Yog tias nej ris nej tej kev txhaum thiab yuav tsum hloov siab lees txim, thov ua tam sim no. Thaum tus Cawm Seej kho cov uas raug mob, ntau lub sij hawm Nws caw lawv sawv ntsug. Cov vaj lug kub qhia hais tias lawv twb sawv tam sim ntawd.10 Xwv kom yuav kho tau nej txoj kev mob ntawm sab ntsuj plig, thov ua raws li Nws txoj kev caw nej sawv. Tsis txhob tos mus nrog nej tus npisov, ceg ntseeg tus thawj tswj hwm, los yog qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo tus thawj tswj hwm thiab pib hloov siab lees txim tam sim no.

Txoj Kev Theej Txhoj lub hwj chim kho neeg yuav ua rau nej nyob kaj siab lug thiab ua rau nej hnov tau tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Tus Cawm Seej txoj kev txi yeej nyob mus ib txhis, tiam sis txawm peb ua txhaum loj thiab ua txhaum ntau heev los, peb muaj peev xwm lees txim, tso kev txhaum tseg, thiab txais kev zam txim. Thiab nws txoj kev xyiv fab loj heev rau tus uas hloov siab lees txim.11

Qhov kev cog lus nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus muaj hwj chim heev hais tias cia kev tsim txiaj txhawb koj tej kev xav kom tsis tu ncua; thaum ntawd koj txoj kev tso siab yuav muaj zog tuaj nyob ntawm Vajtswv xub ntiag.12 Thaum nej ua neej tsim txiaj, nej yuav nyob kaj siab lug sawv ntawm Vajtswv xub ntiag thiab nej yuav muaj tus Ntsuj Plig lub hwj chim nrog nej nyob.13

Ib txhia uas yog cov mej zeej tshiab ntawm lub Koom Txoos los yog tsis tau rov qab muaj siab ntseeg tag nrho tej zaum yuav hais tias, “Kuv tsim nyog thiab xav ua hauj lwm, tiam sis xyov kuv puas paub txaus.” Thaum lub Plaub Hlis Ntuj, Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson qhia peb hais tias, “Kev paub qhov tseeb thiab cov lus teb rau peb tej lus nug yuav los rau peb thaum peb ua raws li Vajtswv cov lus txib.”14 Qhov uas peb txais kev txawj ntse thaum peb mloog Vajtswv tej lus nplij peb lub siab.

Tej zaum lwm tus yuav xav tias lawv tsis muaj txuj ci los yog tsis txawj ua dab tsi. Yog tias nej xav li ntawd, cia li nco txog Txwj Laug Pokhrel. Npaj zoo npaum nej npaj tau thiab paub tias peb Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej yuav txhawb nqa nej thaum nej txo hwj chim thiab rau siab ua hauj lwm. Txwj Laug Richard G. Scott ntuas peb li no hais tias: “Thaum peb ua raws li tus Tswv tej lus txib thiab ua siab dawb pab Nws cov me nyuam, ces peb txais Vajtswv lub hwj him—lub hwj chim kom ua tau ntau tshaj qhov uas peb ua tau peb tus kheej. Peb tej kev xav, tej txuj ci, thiab kev muaj peev xwm loj tuaj vim peb txais lub dag lub zog thiab lub hwj chim los ntawm tus Tswv.”15

Thaum nej tso siab rau tus Tswv thiab Nws txoj kev zoo, Vajtswv uas Muaj Hwj Chim Tag Nrho yuav foom koob hmoov rau Nws cov me nyuam dhau ntawm nej.16 Txwj Laug Hollings los ntawm Nevada kawm qhov ntawd ntxov thaum nws ua tub txib. Ib hnub tom qab nws tuaj txog India, nws tau nrog Muam Funk thiab kuv mus rau Rajahmundry, nws thawj qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo. Hmo ntawd Txwj Laug Hollings thiab Txwj Laug Ganaparam mus xyuas ib tug mej zeej ntawm lub Koom Txoos thiab nws niam. Tus niam tsev xav kawm txog lub Koom Txoos vim nws twb pom hais tias txoj moo zoo tau foom koob hmoov rau nws tus ntxhais lub neej. Muam Funk tau koom nrog lawv kom txhawb nqa ua phooj ywg. Vim hais tias lawv yuav hais lus Akiv qhia thiab tus niam tsev hais lus Telugu xwb, ib tug tij laug los ntawm ceg ntseeg ntawd tuaj txhais lus.

Txwj Laug Holling yuav qhia txog Thawj zaj Ua Yog Toog, yuav siv tus Yaj Saub Yauxej Xamiv tej lus. Thaum ntawd nws tig mus rau Muam Funk thiab nug hais tias, “Puas tsim nyog kuv nyeem txhua lo lus nrov?” vim nws paub tias tus mej zeej mam li txhais lus.

Muam Funk teb tias, “Cia li nyeem txhua lo lus kom tus Ntsuj Plig ua tim khawv txog tej yam uas koj hais.”

Thaum tus tub txib tshiab ua siab mos siab muag qhia txog Thawj zaj Ua Yog Toog, siv tus Yaj Saub tej lus, ces tus poj niam uas nws qhia lub ntsej muag hloov. Nws pib los kua muag. Thaum Txwj Laug Hollings qhia zaj ntawd tas lawm, thiab ua ntej tus mej zeej tau txhais lus, nws los kua muag nug hais tias, “Puas kam kuv ua kev cai raus dej? Thiab nej puas qhia kuv tus tub?”

Kuv cov tub txib, tej lub qhov rooj thiab lub siab yuav qhib txhua hnub kom txais txoj moo zoo---uas yog ib zaj lus uas coj kev kaj siab lug thiab kev cia siab thiab kev xyiv fab rau Vajtswv cov me nyuam nyob thoob plaws lub ntiaj teb no. Yog tias nej txo hwj chim thiab mloog lus thiab ua raws li tus Ntsuj Plig lub suab, nej yuav muaj kev zoo siab loj heev thaum nej ua ib tug tub txib.17 Yog ib lub caij zoo ua ib tug tub txib---ib lub caij thaum tus Tswv ua Nws tej hauj lwm sai sai!

Kuv ua tim khawv txog peb tus Cawm Seej thiab Nws “cov lus txib”18 kom “cia li tawm mus qhia txhua haiv neeg hauv qab ntuj no.”19 Nov yog Nws lub Koom Txoos. Nws coj lub Koom Txoos no dhau los ntawm cov yaj saub thiab cov thwj tim. Teev tom ntej, Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm yuav qhia peb. Thov kom peb yuav “pom tau sai,”20 ib yam li Maumoos, ces thaum Vajtswv hu peb, peb yuav tsim nyog thaib txawj tshaj tawm nrog tus Ntsuj Plig lub hwj chim hais tias: “Saib seb, kuv yog Yexus Khetos, Vajtswv Leej Tub, ib tug thwj tim. Nws tau hu kuv kom tshaj tawm nws txoj lus rau nws cov neeg, kom lawv yuav muaj txoj sia kav ib txhis.”21 Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Kev sib tham nrog Dennis C. Brimhall, thawj tswj hwm ntawm qhov chaw tshaj tawm txoj moo zoo Kentucky Louisville, 2005–8.

  2. Ashish Pokhrel, “My Name Is Ashish Pokhrel and This Is My Story,” (zaj keeb kwm uas tsis tau luam tawm, Cuaj Hlis Ntuj 2011).

  3. Pokhrel, “My Name Is Ashish Pokhrel.”

  4. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 112:21.

  5. Tej Nqe Kev Ntseeg 1:5.

  6. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 112:22.

  7. Ezra Taft Benson, nyob hauv Qhia Kuv txoj Moo Zoo: Phau Ntawv Qhia Kev Ua Tub Txib Qhia txoj Moo Zoo (2004), 176.

  8. Tej lub tswv yim uas los ntawm Txwj Laug Jeffrey R. Holland zaj uas nws hais nyob hauv Ceg Txheem Ntseeg Bountiful Utah North lub rooj sab laj, Rau Hli Ntuj 8–9, 2013.

  9. Oonis 1:26.

  10. Saib Malakaus 5:41–42; Yauhas 5:8–9.

  11. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 18:13.

  12. Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:45.

  13. Saib Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 121:46.

  14. Thomas S. Monson, “Obedience Brings Blessings,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2013, 89.

  15. Richard G. Scott, “For Peace at Home,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2013, 30.

  16. Txwj Laug Russell M. Nelson piav hais tias cov tub txib tshiab yuav ua dab tsi hais tias: “Lawv yuav ua tej yam uas cov tub txib ib txwm ua los lawm. Lawv yuav qhia txoj moo zoo! Lawv yuav foom koob hmoov rau Vajtswv cov me nyuam! (“Catch the Wave,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2013, 45).

  17. Saib Qhia Kuv txoj Moo Zoo, v.

  18. Thomas S. Monson, “Come, All Ye Sons of God,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2013, 66.

  19. Mathais 28:19.

  20. Maumoos 1:2.

  21. 3 Nifais 5:13.