2010–2019
Tsis Muaj Lwm tus Vajtswv
October 2013


Tsis Muaj Lwm tus Vajtswv

Peb puas pe hawm tej hom phiaj los sis lwm tus vaj tswv tshaj peb pe hawm tus Vajtswv uas peb hais tias peb teev tiam?

Kaum Nqe Kev Cai yeej tseem ceeb rau cov uas ntseeg Khetos thiab cov Neeg Yudais. Vajtswv muab thawj ob nqe kev cai uas hais txog peb txoj kev teev tiam thiab tej lub hom phiaj rau tsev neeg Ixayees dhau los ntawm tus yaj saub Mauxes. Nyob hauv thawj nqe kev cai, tus Tswv txib hais tias, “Tsis txhob pe lwm tus vaj tswv, tiam sis pe kuv tib leeg xwb” (Khiav Dim 20:3). Ntau xyoos tom qab ntawd, thaum lawv nug Yexus hais tias, “Vajtswv txoj kev cai nqe twg yog nqe uas tseem ceeb dua ntais huv tib si?” Nws teb hais tias, “Nej yuav tsum hlub tus Tswv nej tus Vajtswv kawg siab kawg ntsws, kawg plab kawg plawv” (Mathais 22:36–37).

Nqe ob ntawm Kaum Nqe Kev Cai hais ntxiv txog tej lus qhia kom tsis muaj lwm tus vaj tswv thiab qhia tias lub hom phiaj tseem ceeb tshaj plaws hauv peb lub neej yog dab tsi vim peb yog Vajtswv cov me nyuam. “Nej yuav tsum tsis txhob puab mlom rau nej, los sis ib yam dab tsi” uas zoo li tej uas nyob saum ntuj, los sis tej uas nyob hauv ntiaj teb (Khiav Dim 20:4). Ces lo lus txib hais tias, “Tsis txhob pe ib tug mlom twg li” (Khiav Dim 20:5). Qhov no tsis hais tias yuav tsum tsis txhob pe mlom xwb, tiam sis qhov no yeej tseem ceeb rau txhua lub caij nyoog. Yehauvas piav hais tias, “Rau qhov kuv yog tus Tswv uas yog nej tus Vajtswv, kuv kub siab heev ... kuv yuav qhia kuv txoj kev hlub rau cov uas muab siab npuab kuv thiab coj raws li kuv tej kev cai” (Khiav Dim 20:5–6). Kev txhais lo lus jealous yeej tseem ceeb. Lus Henplais txhais hais tias, “muaj kev kub siab” (Khiav Dim 20:5, lus taw b). Yog li ntawd peb ua rau Vajtswv tu siab thaum peb “pe hawm” lwm tus vaj tswv---thaum peb muaj hom phiaj txawv.1

I.

Tib neeg---tsis hais tib neeg uas teev tiam Vajtswv--- hauv peb lub caij nyoog muaj tej hom phiaj twg uas lawv “pe hawm” ua ntej lawv pe hawm Vajtswv? Cia li xav txog tej yam no, tag nrho tej no los tib neeg ntiaj teb nyiam pe hawm:

  • Kab lig kev cai ntawm ib haiv neeg thiab tsev neeg

  • Ua tej yam kom lwm tus tsis txhob tu siab

  • Kev ntshaw tej hauj lwm

  • Yuav khoom

  • Kev ua si

  • Kev muaj koob muaj npe

Yog tias nej xav tias tej no tsis yog nej tej lub hom phiaj, nyaj peb nrhiav tau lwm yam uas yog nej tej lub hom phiaj. Lub ntsiab cai no yeej tseem ceeb dua tej piv txwv uas kuv hais no. Lub ntsiab cai tsis yog qhov uas peb muaj lwm yam hom phiaj. Lo lus txib thib ob nug hais tias, “Peb lub hom phiaj tseem ceeb tshaj plaws yog dab tsi?” Peb puas pe hawm tej hom phiaj los sis lwm tus vaj tswv tshaj peb pe hawm tus Vajtswv uas peb hais tias peb teev tiam? Peb puas tau hnov qab ua raws li tus Cawm Seej uas qhia tias yog peb hlub Nws, ces peb yuav ua raws li Nws cov lus txib? (saib Yauhas 14:15). Yog peb tau hnov qab, ces qhov uas peb ntshaw tej yam tsis zoo thiab peb tsis mob siab ua rau peb tej lub hom phiaj twb ntxeev lawm.

II.

Raws li Haiv Neeg Ntseeg Hauv Hnub Nyoog Kawg xav, Vajtswv tej lus txib twb los ntawm Vajtswv txoj hau kev rau Nws cov me nyuam---yog txoj kev cawm seej. Txoj hau kev no, uas tej lub sij hawm peb hu ua txoj hau kev ntawm kev zoo siab (saib Amas 42:8), piav txog peb qhov keeb kwm thiab yam tom ntej yuav zoo li cas rau Vajtswv cov me nyuam---peb los qhov twg los, vim li cas peb nyob no, thiab peb mus qhov twg. Txoj kev cawm seej piav yog vim li cas Vajtswv tsim peb thiab lub neej hauv ntiaj teb no, tsis hais Vajtswv tej lus txib, qhov uas yuav tsum muaj ib tug Cawm Seej, thiab tsev neeg tseem ceeb npaum li cas tam sim no thiab nyob mus ib txhis. Yog peb Haiv Neeg Ntseeg, uas tau txais kev txawj ntse no, tsis cuab peb tej lub hom phiaj raws li txoj hau kev no, ces ntshe peb teev tiam lwm tus vaj tswv.

Qhov uas Haiv Neeg Ntseeg paub txog Vajtswv txoj hau kev rau Nws cov me nyuam ua rau peb xav txawv ntawm lwm tus txog kev sib yuav thiab tsev neeg. Tib neeg paub hais tias peb yog ib lub koom txoos uas tsom ntsoov rau tsev neeg. Peb txoj kev ntseeg ntuj pib nrog niam thiab txiv nyob saum ntuj, thiab qhov uas peb xav tau tshaj txhua yam yog kev tsa nto nyob mus ib txhis. Peb paub tias peb yuav muaj tsuas yog nrog peb tsev neeg xwb. Peb paub tias ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam yuav tsum sib yuav kom muaj raws li Vajtswv txoj hau kev. Tsuas yog kev sib yuav li no yuav npaj chaw rau tib neeg yug los rau hauv lub ntiaj teb no thiab npaj tej tsev neeg rau txoj sia nyob mus ib txhis. Peb saib tias kev sib yuav thiab kev tu me nyuam yog ib feem ntawm Vajtswv txoj hau kev thiab ib lub luag hauj lwm tseem ceeb ntawm cov uas muaj cib fim ua tej ntawd. Peb ntseeg tias tej nqi zog zoo tshaj plaws nyob hauv lub ntiaj teb thiab nyob saum ntuj yog peb cov me nyuam thiab peb cov xeeb leej xeeb ntxwv.

III.

Vim peb to taub tias ib tsev neeg txoj hauj lwm mus ib txhis yog dab tsi, ua rau peb nyuaj siab vim nyob hauv ntau lub teb chaws hauv Sab Hnub Poob uas lawv tej kab lig kev cai yog Neeg Ntseeg Khetos thiab Neeg Yudais tsis yug me nyuam thiab tsis sib yuav npaum li qub. Tej kev tshawb fawb qhia tias:

  • Qhov muaj pes tsawg tus me nyuam yug los nyob hauv lub Teb Chaws Amelikas los tsawg dua li qhov muaj yav tas los,2 thiab nyob hauv tej lub teb chaws nyob hauv Europe thiab lwm lub teb chaws zoo li ntawd, lawv tsis muaj me nyuam txaus kom txhawb pab lawv cov pej xeem.3 Ntshe qhov no yuav ua rau tej kab lig kev cai thiab tej haiv neeg puas tsuaj.

  • Nyob hauv Amelikas, muaj 59 feem pua ntawm cov tub hluas ntxhais hluas uas muaj 18 mus txog 29 xyoos uas sib yuav thaum xyoo 1960 es tsuas muaj 20 feem pua thaum xyoo 2010.4 Hnub nyoog uas tib neeg feem coob sib yuav thawj zaug yog 26 rau cov poj niam thiab 29 rau cov txiv neej.5

  • Nyob hauv ntau lub teb chaws thiab kab lig kev cai (1) tej tsev neeg uas muaj leej niam thiab leej txiv thiab cov me nyuam nyob ua ke los muaj tsawg dua tej tsev neeg uas tsis zoo li ntawd, (2) ntau tus ntxhais hluas xav nrhiav hauj lwm ua thiab tsis xav yuav txiv thiab muaj me nyuam, thiab (3) lub luag hauj lwm ntawm tej leej txiv ploj zuj zus.

Txawm tej yam no ua rau peb txhawj heev, peb paub tias Vajtswv txoj hau kev yog rau tag nrho Nws cov me nyuam thiab Vajtswv hlub Nws cov me nyuam txhua tus nyob qhov txhia chaw.6 Tshooj ib nyob hauv Phau Ntawv Maumoos tshaj tawm tias Vajtswv “lub hwj chim, thiab qhov zoo, thiab lub siab hlub tshua nthuav pub rau tag nrho cov neeg hauv ntiaj teb no huv tib si” (1 Nifais 1:14). Ib tshooj tom qab ntawd tshaj hais tias “nws tau muab [nws] txoj kev cawm seej ntawd pub dawb dawb rau neeg txhua leej txhua tus” thiab “txhua txhia tus neeg yeej muaj cai sib txig zos, thiab tsis muaj leej twg raug txwv” (2 Nifais 26:27–28). Yog li ntawd, cov vaj lub kub qhia peb tias peb yuav tsum ua siab zoo thiab muaj kev hlub tshua rau txhua tus neeg (saib 1 Thexalaunikes 3:12; 1 Yauhas 3:17; Q&K 121:45).

IV.

Peb saib taus txhua tus neeg txoj kev ntseeg, tsis hais cov neeg uas hais tias lawv tsis ntseeg Vajtswv. Peb paub tias vim Vajtswv tau muab kev ywj siab xaiv rau peb, yuav muaj ntau tus uas tsis ntseeg li peb, tiam sis peb cia siab hais tias txhua tus kuj yuav saib taus peb txoj kev ntseeg thiab to taub tias peb txoj kev ntseeg ua rau peb xaiv tej yam thiab coj yeeb yam txawv ntawm lawv. Piv xam hais tias, peb ntseeg tias, yog ib qho tseem ceeb ntawm Nws txoj hau kev, Vajtswv thiaj tau tsa kev cai hais tias tsuas tso cai pw ua ke thaum ib tug txiv neej thiab ib tug poj niam tau sib yuav.

Lub hwj chim tsim txoj sia yog lub hwj chim tseem ceeb tshaj plaws uas Vajtswv tau muab rau nws cov me nyuam. Vajtswv thawj lo lus txib rau Adas thiab Evas hais kom peb siv lub hwj chim no (saib Chiv Keeb 1:28), tiam sis nws kuj tsa ib txoj kev cai kom txhob siv tsis yog (saib Khiav Dim 20:14; 1 Thexalaunikes 4:3). Peb qhia tias txoj kev cai coj dawb huv tseem ceeb heev vim peb to taub txog lub hom phiaj ntawm peb lub hwj chim muaj tub muaj ki kom ua raws li Vajtswv txoj hau kev. Yog ib tug poj niam thiab ib tug txiv neej tsis tau sib yuav, txhua txoj kev siv peb lub hwj chim tsim txoj sia yeej yog kev txhaum thiab tsis yog raws li Vajtswv txoj hau kev kom Nws cov me nyuam txais kev tsa nto.

Qhov uas peb xav tias kev cai coj dawb huv tseem ceeb heev piav yog vim li cas peb cog lus tias yuav ua raws li tus yam ntxwv ntawm kev sib yuav uas pib nrog Adas thiab Evas thiab tau mus ib tiam dhau ib tiam raws li Vajtswv pom zoo kom Nws cov tub thiab ntxhais yug me nyuam. Yog ib qho zoo uas ntau tus neeg nyob hauv lwm txoj kev ntseeg ntuj los sis lwm lub koom haum pom zoo qhov uas peb xav tias kev sib yuav tseem ceeb, ib txhia pom zoo vim lawv ntseeg zoo ib yam li peb thiab lwm tus pom zoo vim lawv xav tias yuav zoo dua rau peb lub sawm fem.

Qhov uas peb paub txog Vajtswv txoj hau kev rau Nws cov me nyuam7 piav yog vim li cas peb txhawj zuj zus tuaj tias cov me nyuam yug los rau tej nkawm niam txiv uas tsis tau sib yuav---tam sim no yog 41 feem pua ntawm tag nrho cov me nyuam nyob hauv lub Teb Chaws Amelikas8---thiab tau tsib caug xyoo tas los tej khub niam txiv uas nyob ua ke thiab tsis tau sib yuav los muaj coob heev. Tsib caug xyoo tas los, tej khub niam txiv uas nyob ua ke ua ntej sib yuav los muaj tsawg xwb. Nim no muaj 60 feem pua ntawm tag nrho tej khub niam txiv uas nyob ua ke ua ntej.9 Thiab tib neeg tsis xav li cas txog qhov no, qhov tseem ceeb yog cov tub hluas ntxhais hluas uas xav zoo li no. Kev tshawb fawb qhia hais tias kwv yees 50 feem pua ntawm cov tub hluas ntxhais hluas hais tias kev muaj me nyuam thaum tsis tau sib yuav yog “kev ua neej tsim nyog.”10

V.

Muaj tej tug hauv tseem fwv thiab lub sawm fem uas xav hloov tej kev cai kom cia tib neeg coj yeeb yam uas tsis raws li Vajtswv tej lus uas nws hais txog kev coj dawb huv thiab tsis raws li tej hom phiaj ntawm kev sib yuav thiab yug me nyuam uas nyob mub ib txhis. Tej yam no twb tso cai rau txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam nyob hauv tej lub xeev thiab tej lub teb chaws. Tej yam no kuj xav kom qhov sib txawv ntawm txiv neej thiab poj niam ploj mus uas yuav tsum muaj kom ua raws li Vajtswv txoj kev zoo siab.

Vim peb to taub txog Vajtswv txoj hau kev thiab nws cov lus qhuab qhia peb thiaj muaj lub zeem muag mus ib txhis; peb thiaj tsis tso cai rau tej kev coj yeeb yam zoo li no los sis tsa cai kom cia tib neeg ua li ntawd. Thiab, tsis zoo li lwm lub koom haum uas hloov tau lawv tej kev cai thiab lawv tej lus qhuab qhia, peb tej kev cai yog qhov tseeb uas Vajtswv hais tias peb hloov tsis tau.

Peb nqe kev ntseeg thib kaum ob hais tias peb ntseeg tias peb yuav ua raws li cov thawj coj ntawm cov pej xeem thiab “ua raws, hwm, thiab txhawb nqa tej kev cai.” Tiam sis tib neeg txoj kev cai yeej hloov tsis tau tej yam uas Vajtswv hais tias yog qhov tsis dawb huv. Yog peb xav rau siab ua raws li peb lub hom phiaj siab tshaj plaws---kom hlub thiab ua hauj lwm rau Vajtswv---peb yuav tsum tsom ntsoov rau Nws txoj kev cai kom paub coj yeeb yam li cas. Piv txwv hais tias, nws tseem txib peb kom txhob deev luag poj luag txiv txawm yog tej kev txhaum ntawd tsis txhaum tej kev cai ntawm lub xeev los yog lub teb chaws uas peb nyob. Zoo ib yam li ntawd, tej kev cai uas cia txiv neej yuav txiv neej thiab poj niam yuav poj niam yeej tsis hloov Vajtswv txoj kev cai sib yuav los yog Nws cov lus txib txog qhov no. Peb tseem khi lus tias peb yuav hlub Vajtswv thiab ua raws li Nws cov lus txib thiab tsis txhob pe hawm lwm tus vaj tswv thiab lwm lub hom phiaj---txawm yog tib neeg coob nyiam tej ntawd hauv peb lub caij nyoog los yog.

Thaum peb txiav txim siab ua li no, tej zaum lwm tus yuav tsis to taub peb, thiab tej zaum lawv yuav liam peb hais tias peb ntxub tib neeg, lawv yuav saib tsis taus peb, los yog peb yuav tsum tiv thaiv peb txoj kev muaj ywj siab teev ntuj. Yog li ntawd, kuv xav tias peb yuav tsum nco ntsoov peb lub hom phiaj thib ib---kom ua Vajtswv tej hauj lwm---thiab ib yam li cov pioneer, muaj dag muaj zog cab peb lub laub mus tom ntej.

Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson tau qhia txog qhov no. Nyob hauv lub tuam rooj sab laj 27 xyoo tas los, nws tshaj tawm hais tias: “Cia peb ua siab loj tsis ua raws li tej yam uas coob tug pom zoo, ua siab loj ua raws li peb tej ntsiab cai. Kev ua siab loj, tsis yog kev ua kom sib haum xwb, yuav ua rau Vajtswv zoo siab pom zoo rau peb. Kev ua siab loj rais los mus ib qho txiaj ntsim uas muaj nuj nqis thiab tsim nyog heev thaum peb saib nws ua ib txoj kev txiav txim siab kiag kom ua siab loj ua neej raws li qhov zoo, es tsis yog ua siab loj tuag theej lwm tus neeg. Ib tug neeg tais caus yog tus uas ntshai ua ncaj ncees vim nws xav tias lwm tus yuav tsis pom zoo los yog thuam nws. Nco ntsoov tias txhua tus neeg muaj kev ntshai, tiam sis cov uas txo hwj chim kov yeej tej yam lawv ntshai, lawv ua siab loj thiab.”11

Kuv thov kom peb yuav tsis txhob cia tej kev cov nyom ntawm lub ntiaj teb no ua rau peb tsis nco qab cov lus txib thiab tej lub hom phiaj ntawm peb tus Vajtswv thiab peb tus Cawm Seej. Peb yuav tsum tsis txhob tso siab rau tej yam ntawm lub ntiaj teb no thiab xav kom tib neeg qhuas peb (saib Q&K 121:35) ua rau peb tsis mob siab nrhiav peb txoj hmoov nyob mus ib txhis. Peb cov uas paub txog Vajtswv txoj hau kev rau Nws cov me nyuam---peb cov uas tau khi lus kom ua Vajtswv txoj hauj lwm---peb paub meej tias peb txoj hauj lwm yog dab tsi. Peb yuav tsum nco ntsoov qhov uas peb xav tau ntau tshaj plaws, uas yog txoj sia nyob mus ib txhis.12 Peb yuav tsum tsis txhob cia peb lub hom phiaj tseem ceeb tshaj plaws ploj mus---kom tsis muaj lwm tus vaj tswv thiab tsis txhob tsom ntsoov rau tej lub hom phiaj ua ntej peb ua raws li lub hom phiaj ntawm Vajtswv Leej Txiv thiab Nws Leej Tub, peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos.

Thov kom Vajtswv pab peb to taub tej lub hom phiaj no thiab pab lwm tus to taub peb thaum peb nrhiav kev ua tej yam no nrog kev muaj tswv yim thiab kev hlub, kuv thov li no los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.

Lus Cim

  1. Saib, piv txwv, Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus 124:84.

  2. Saib Joyce A. Martin and others, “Births: Final Data for 2011,” National Vital Statistics Reports, vol. 62, no. 1 (Rau Hli Ntuj 28, 2013), 4; Gloria Goodale, “Behind a Looming Baby Bust,” Christian Science Monitor Weekly, Ob Hlis Ntuj 4, 2013, 21, 23.

  3. Saib Population Reference Bureau, “2012 World Population Data Sheet,” www.prb.org/Publications/Datasheets/2012/world-population-data-sheet/data-sheet.aspx.

  4. Saib D’Vera Cohn thiab lwm tus, “Barely Half of U.S. Adults Are Married—a Record Low,” Pew Research Center, Social and Demographic Trends, Kaum Ob Hlis Ntuj 14, 2011, nyob ntawm www.pewsocialtrends.org/2011/12/14/barely-half-of-u-s-adults-are-married-a-record-low; “Rash Retreat from Marriage,” Christian Science Monitor, Ib Hlis Ntuj 2 thiab 9, 2012, 34.

  5. U.S. Census Bureau, “Estimated Median Age at First Marriage, by Sex: 1890 to the Present,” nyob ntawm www.census.gov/population/socdemo/hh-fam/ms2.xls.

  6. Saib Dallin H. Oaks, “All Men Everywhere,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2006, 77–80.

  7. Saib Dallin H. Oaks, “The Great Plan of Happiness,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1993, 72–75.

  8. Saib Martin, “Births: Final Data for 2011,” 4.

  9. Saib The State of Our Unions: Marriage nyob hauv America,2012 (2012), 76.

  10. Saib The State of Our Unions, 101, 102.

  11. Thomas S. Monson, “Courage Counts,” Ensign, Kaum Ib Hlis Ntuj 1986, 41.

  12. Saib Dallin H. Oaks, “Desire,” Ensign los sis Liahona, Tsib Hlis Ntuj 2011, 42–45.