2010–2019
Tej Rooj Ntug
October 2013


Tej Rooj Ntug

Tej koob hmoov ntawm sab ntsuj plig thiab ntawm sab cev nqaij yuav los dhau ntawm txoj kev cai them ib feem kaum.

Kuv xav qhia ob yam tseem ceeb uas kuv tau kawm txog txoj kev cai them ib feem kaum. Yam thib ib yog tej koob hmoov uas los rau yus tus kheej thiab yus tsev neeg thaum lawv ua raws li txoj lus txib no. Yam thib ob yog kev them ib feem kaum tseem ceeb npaum li cas kom Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiaj li vam meej. Kuv thov kom tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv qhia qhov tseeb rau peb thaum kuv hais txog tej ntsiab cai no.

Yam Thib Ib – Tej Koob Hmoov Tseem Ceeb Tiam Sis Tsis Tshua Pom

Muam Bednar niam yog ib tug poj niam ncaj ncees thiab txawj ua niam tsev zoo zoo. Txij thaum nws nyuam qhuav yuav txiv, nws kuaj saib xyuas cov nyiaj hauv nws tsev neeg. Rau ntau xyoo mas, nws ua tib zoo ntsuas cov nyiaj uas lawv txais thiab cov uas lawv them thiab sau txhua yam cia hauv tej phau ntawv. Qhov uas nws sau mas muaj txhij txhua lawm thiab qhia peb txog ntau yam.

Thaum Muam Bednar yog ib tug ntxhais hluas, nws niam siv tej phau ntawv no kom qhia nws txog kev siv nyiaj zoo zoo. Muaj ib hnub thaum nkawd ob tug nyeem thiab kawm tej phau ntawv nyiaj no, nws niam pom ib qho tseem ceeb. Nws kawm tias lawv tsis tshua siv nyiaj mus xyuas tus kws kho mob los sis mus yuav tshuaj. Nws qhia nws tus ntxhais tias muaj li no rau qhov lawv ua raws li Yexus Khetos txoj moo zoo. Nws qhia tias thaum peb ceev txoj kev cai them ib feem kaum, peb yeej txais tej koob hmoov tseem ceeb tiam sis tsis tshua pom. Nkawd tsev neeg tsis tau txias nyiaj ntau tam sim ntawd. Tiam sis, Leej Txiv Saum Ntuj Ceeb Tsheej uas muaj siab hlub tau muab lwm cov koob hmoov rau lawv. Muam Bednar ib sij nco ntsoov txog tej uas nws niam qhia rau nws txog txoj kev pab uas los li Malakis hauv Phau Qub qhia hais tias, rooj ntug yuav qhib thiab koob hmoov ntau nplua mias yuav nchuav los rau nej (saib Malakis 3:10).

Thaum peb qhia thiab ua tim khawv txog txoj kev cai them ib feem kaum, peb ib txwm qhia txog tej koob hmoov uas los kiag ntawm sab cev nqaij daim tawv. Thiab cov koob hmoov li no yeej muaj lawm. Tiam sis tej koob hmoov uas peb txais tau thaum peb ceev txoj lus txib no yeej tseem ceeb tiam sis tsis tshua pom. Peb paub tau txog tej koob hmoov no yog peb ua tib zoo mloog ntawm sab ntsuj plig (saib 1 Kauleentaus 2:14).

“Tej rooj ntug” uas Malakis sau txog mas zoo kawg. Tej rooj no cia cov hnub los puv ib chav lawm. Zoo ib yam li ntawd, thaum peb ceev txoj kev cai them ib feem kaum ces txoj kev kaj no yuav los puv peb sab ntsuj plig zoo ib yam li kev kaj no yuav los dhau ntawm tej rooj ntug.

Piv xam li, ib txoj koob hmoov uas tsis tshua pom tiam sis uas peb txais tau yog kev ris txiaj. Nws pab peb zoo siab rau tej yam uas peb muaj thiab tsis ntshaw tej uas peb xav tau. Ib tug neeg uas paub txog kev ris txiaj mas yeej txaus siab lawm. Ib tug uas tsis ris txiaj mas txom nyem vim nws tsis txaus siab (saib Lukas 12:15).

Tej zaum peb yuav tsum thov Vajtswv kom thiaj nrhiav hauj lwm. Tiam sis peb yuav tsum muaj qhov muag thiab pob ntseg ntawm kev ntseeg (saib Ethaws 12:19), kom thiaj txais lub txiaj ntsim ntawm sab ntsuj plig uas pab peb nrhiav hauj lwm zoo uas tej zaum luag tej tsis tau nrhiav – los sis tej zaum peb txais tau lub zog ntxiv kom haj yam nrhiav hauj lwm uas lwm tus tsis muaj zog txaus nrhiav. Tej zaum peb yuav xav txais ib txoj hauj lwm, tiam sis peb yuav txais ib txog koob hmoov los dhau ntawm rooj ntug lawm uas yuav pab peb hloov peb lub neej thiab tsis tos leej twg los hloov peb lub neej.

Tej zaum peb yuav xav ua hauj lwm zoo dua kom peb tau nyiaj ntxiv kom yuav tej yam uas yuav pab peb hauv peb lub neej kom yooj yim dua. Tiam sis peb yuav tsum muaj qhov muag thiab pob ntseg ntawm kev ntseeg kom peb thiaj txawj ua hauj lwm zoo dua (saib Lukas 2:52) kom ua ntau dua thiab siv tsawg dua, kom peb sim ua hauj lwm kom yooj yim dua, thiab kom peb haj yam siv tej uas peb muaj lawm kom zoo dua tuaj. Tej zaum peb yuav xav tau nyiaj ntau dua, tiam sis txoj koob hmoov uas yuav los dhau rooj ntug no tej zaum yuav zoo dua kom hloov peb lub neej thiab tsis tos leej twg los hloov peb lub neej.

Hauv Phau Ntawv Maumoos, ob txhiab tus tub rog hluas (saib Amas 53; 56–58) tau thov Vajtswv kawg siab kom Nws yuav muaj zog rau lawv thiab pab lawv dim lawv tej yeeb ncuab txhais tes. Vajtswv tau teb lawv, tiam sis tsis muaj rab ntaj ntxiv rau lawv los sis txib tub rig ntxiv rau lawv. Vajtswv tau cog lus tseg rau cov tub hluas muaj kev ntseeg no tias Nws yuav pab lawv dim, muab kev thaj yeeb rau lawv, thiab muab txoj kev ntseeg heev rau lawv thiab kev cia siab tias Nws yuav cawm lawv dim (saib Amas 58:11). Yog li ntawd, Hilamas cov tub rog no tau muaj siab loj lawm, cia siab tias lawv kov yeej tau lawv tej yeeb ncuab, thiab tau siv tag nrho lawv lub zog mus tawm tsam cov neeg Lamas (saib Amas 58:12–13). Tej zaum cov tub zog tsis xav tau ke cia siab, kev thaj yeeb, thiab kev ntseeg, tiam sis cov koob hmoov no yog cov koob hmoov uas cov tub hluas no xav tau kom lawv thawb mus lawm tom hauv ntej ntawm sab ntsuj plig thiab ntawm sab cev nqaij daim tawv.

Muaj tej lub sij hawm peb thov Vajtswv pab peb yeej, thiab Nws muab zog ntxiv rau peb. Tej zaum peb yuav thov kom peb muaj kev vam meej, tiam sis peb yuav txais ib lub siab ntev dua, los sis peb thov kom peb haj yam ncaj ncees, tiam sis peb yuav txais kev txim lij. Tej zaum Nws yuav foom pub kev ntseeg heev rau peb. Thiab thaum peb thov kom dim peb tej kev mob ntawm sab cev nqaij thiab ntawm sab ntsuj plig, tej zaum Nws yuav muab kev ua siab loj dua rau peb.

Kuv cog lus tseg tias thaum nej thiab kuv ceev txoj kev cai them ib feem kaum ces rooj ntig yuav qhib lawm thiab tej koob hmoov ntawm sab ntsuj plig thiab ntawm sab cev nqaij yuav nchuav los kom yuav tsis muaj chaw txaus kom txais tag nrho tej koob hmoov ntawd (saib Malakis 3:10). Peb kuj yuav nco ntsoov tus Tswv tej lus, hais tias:

“Tej uas kuv xav zoo tsis thooj li tej uas nej xav. Thiab tej hauj lwm uas kuv ua txawv li tej uas nej ua.

“Lub ntuj yeej nyob siab dua ntiaj teb heev, ib yam nkaus li ntawd, tej hauj lwm uas kuv ua thiab tej uas kuv lub siab xav puavleej tseem ceeb dua tej uas nej ua thai tej uas nej xav” (Yaxayas 55:8–9).

Kuv ua tim khawv tias thaum peb uas tib zoo ceev tej kev cai no, ces peb yuav muaj qhov muaj uas haj yam pom, pob ntseg uas haj yam hnov, thiab tej siab uas haj yam to taub Vajtswv lub siab nyiam, Nws tej kev xav, thiab Nws tej koob hmoov uas muaj nyob hauv peb lub neej.

Yam thib Ob – Tus Tswv txoj Kev uas Yooj Yim

Ua ntej lawv hu kuv los ua ib tug ntawm Pawg Kaum Ob Tug Thwj Tim, kuv nyeem ntau zaus hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus tias muaj ib pawg uas saib xyuas kev siv cov nyiaj ib feem kaum. Cov nyob hauv Pawg Saib Xyuas Kev Siv Ib Feem Kaum no yog Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, Pawg Kaum Ob Tug Thwj Tim, thiab Thawj Pawg Npisov (saib Q&K 120). Thaum lub Kaum Ob Hlis Ntuj xyoo 2004, thaum kuv nrog pawg no koom ua ke thawj thawj zaug, kuv paub tias kuv yuav kawm ntau yam zoo.

Kuv tseem nco ntsoov txog thawj zaug uas kuv nrog lawv koom ua ke. Kuv kawm tias tus Tswv txoj kev siv nyiaj rau Nws lub Koom Txoos, rau tej tsev neeg thiab rau tib neeg txhua tus yeej zoo heev. Txoj kev siv nyiaj rau Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg hauv Hnub Nyoog Kawg muaj nyob hauv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus zaj 119 thiab 120. Ob zaj no qhia tias lub Koom Txoos yuav siv nyiaj zoo li cas.

Zaj 119 tsuas hais tias cov mej zeej yuav muab ib feem kaum ntawm tag nrho lawv tej paj laum thawm xyoo los them; thiab qhov no yuav yog ib txoj kev cai tij lim rau lawv mus ib txhis li (saib nqe 4).

Ces hais txog txoj kev siv cov nyiaj ib feem kaum, tus Tswv hais tias peb yuav tsum muab tej teej tug mus los ntawm pawg sab laj, uas yog Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm ntawm kuv lub Koom Txoos, thiab tus npisov thiab nws pawg sab laj, thiab los ntawm Nws pawg sab laj hlob; thiab los ntawm Nws tus kheej lub suab rau lawv (saib Q&K 120:1). Tus npisov thiab nws pawg sab laj thiab Nws pawg sab laj hlob hais txog Thawj Pawg Npisov thiab Pawg Kaum Ob Tug Thwj Tim. Cov nyiaj dawb ceev no muab siv los foom koob hnoov rau tej tsev neeg thiab tej neeg hauv lub koom txoos kom ua tej tuam tsev, tej tsev pe hawm Vajtswv, txhawb nqa cov tub txib, txhais thiab luam vaj lug kub, nrhiav caj ceg, txhim tsa tej tsev kawm ntawv, thiab lwm yam hauj lwm uas tus Tswv cov tub qhe qhia.

Kuv xav tsis thoob txog ob zaj no uas meej meej thiab yooj yim to taub. Nws yeej yooj yim dua tej koom haum nyob thoob lub ntiaj teb txoj kev siv nyiaj. Vim li cas ib lub koom haum loj loj npaum li Yexus Khetos lub Koom Txoos no txawj ua lawv txoj hauj lwm zoo zoo nyob thoob lub ntiaj teb no es tsuas muaj tej zaj lus me me qhia peb kom txawj siv nyiaj li cas? Kuv yeej paub tias nov yog tus Tswv txoj hauj lwm, thiab Nws yeej muaj cuab kav los ua nws txoj hauj lwm (saib 2 Nifais 27:21), thiab tus Cawm Seej yeej qhia thiab coj Nws cov tub qhe thaum lawv ua raws li tej uas Nws qhia thiab thaum lawv ua Nws txoj hauj lwm.

Thaum kuv mus koom txoj kev sib ntsib ntawd thawj thawj zaug, kuv xav tsis thoob txog tej lus ncaj qha uas qhia peb tias yuav tsum siv cov nyiaj ib feem kaum li cas. Tej lus ncaj qha no muaj ob yam. Yam thib ib, lub Koom Txoos tsuas siv cov nyiaj uas nws muaj lawm thiab tsis yuav tej yam uas tsis muaj nyiaj mus yuav. Yam thib ob, ib feem ntawm lub koom txoos cov nyiaj yog muab khaws cia kom siv thaum muaj teeb meem. Rau ntau ntau xyoo mas, lub Koom Txoos tau qhia nws cov mej zeej tias yuav tsum khaws mov noj, roj, thiab nyiaj kom siv thaum muaj teeb meem. Lub Koom Txoos tsuas ua tej yam uas nws qhia kom nws cov mej zeej ua xwb.

Thaum kuv mus nrog lawv koom, kuv xav xav kom txhua tus mej zeej hauv lub Koom Txoos pom qhov meej, qhov ncaj, thiab lub siab dawb uas muaj thaum peb siv tus Tswv cov nyiaj mus ua Nws lub Koom Txoos (saib Q&K 104:16). Kuv tau koom Pawg Saib Xyuas Kev Siv Ib Feem Kaum ntau ntau xyoo no. Kuv zoo siab ris Vajtswv txiaj rau tej uas kuv tau kawm txhua xyoo, thiab tej yam uas kuv tau kawm yeej tob tob kawg.

Kuv lub siab mas puv nkaus thaum kuv xav txog txoj kev ntseeg ntawm cov mej zeej hauv lub Koom Txoos nyob thoob lub ntiaj teb no. Thaum kuv mus nrog nej koom ua ke, kuv los kawm paub txog nej lub siab xav. Kuv paub nej tej tsev zoo li cas thiab nej tej teeb meem yog dab tsi. Kuv nrog nej mus tshawj thiab tuaj xyuas nej hauv nej tej tsev. Nej txoj kev ntseeg ua rau kuv txoj kev ntseeg muaj zog dua. Thiab nej tej kev zoo thiab nej tej tej kev am ua raws li txoj kev cai them ib feem kaum ua rau kuv xav ua ib tug txiv neej, tus txiv tsev, thiab ib tub thawj coj hauv lub Koom Txoos zoo dua. Kuv nco txog nej txhua zaus kuv nrog lawv koom ua Pawg Saib Xyuas Kev Siv Ib Feem Kaum. Ua nej sawv daws tsaug rau nej txoj kev zoo kev ncaj thaum nej ceev nej tej kev khi lus.

Tus Tswv cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos uas txum tim rov qab los xav xav siv cov nyiaj uas cov mej zeej hauv lub Koom Txoos tau fij tseg lawm. Peb paub tias tus poj ntsuam ob lub txiaj xu tseem ceeb npaum li cas.

“Thaum Yexus zaum ze ze lub phij xab tso nyiaj hauv lub tuam tsev, Yexus ntsia cov neeg uas tuaj tso nyiaj. Muaj cov neeg nplua nuj ntau leej lawv tso nyiaj ntau ntau rau hauv lub phij xab.

“Thiab muaj ib tug poj ntsuam pluag pluag tso ob lub txiaj xu rau hauv.

“Yexus hu cov thwj tim los cuag nws thiab hais rau lawv hais tias, tus poj ntsuam uas pluag pluag ntawd, nws tso nyiaj ntau dua lwm tus:

“Rau qhov lwm tus muab tej nyuag nyiaj seem nqa tuaj tso xwb, tiam sis tus poj ntsuam ntawd txawm yog nws pluag pluag los, nws muab tag nrho nws ob lub txiaj xu uas yog tag nrho nws lub neej nqa tuaj tso huv tib si” (Malakaus 12:41–44).

Kuv yeej paub ntawm kuv tus kheej tias Pawg Saib Xyuas kev Siv Ib Feem Kaum ua tib zoo saib xyuas tus poj ntsuam ob lub txiaj xu. Kuv ua Thawj Tswj Hwm Thomas S. Monson thiab nws ob tug pab cuam tsaug vim lawv ua txoj hauj lwm no zoo heev. Thiab kuv ua tim khawv tias tus Tswv lub suab (saib Q&K 120:1) thiab Nws txhais tes yeej txhawb nqa Nws cov tub qhe kom lawv thiaj ua lawv txoj hauj lwm los sawv Nws cev.

Lus Caw thiab Lus Pov Thawj

Txoj kev them ib feem kaum tsis yog ib qho uas yus tsaus ua xwb; nws yog ib qho tseem ceeb ntawm txoj kev ua kom dawb huv. Rau nej cov uas them ib feem kaum mas, kuv zoo siab heev.

Rau nej cov uas tsis them ib feem kaum mas, kuv thov caw nej xav txog tej uas nej ua thiab hloov siab lees txim. Kuv ua tim khawv tias thaum nej ua raws li tus Tswv txoj lus txib no, rooj ntug yuav qhib rau nej. Thov kom nej tsis txhob laug laug nej lub sij hawm hloov siab lees txim.

Kuv ua tim khawv tias tej koob hmoov ntawm sab ntsuj plig thiab ntawm sab cev nqaij daim tawv yuav los dhau ntawm txoj kev cai them ib feem kaum. Kuv ua tim khawv tias tej koob hmoov yeej tseem ceeb tiam sis tsis tshua muaj neeg pom. Kuv kuj ua tim khawv tias tej uas tus Tswv ua kom saib xyuas cov nyiaj ib feem kaum yog tej yam uas peb ua tau hauv peb tej tsev neeg. Kuv thov kom peb yuav to taub thiab ua tej yam no, los ntawm Yexus Khetos lub npe zoo, a-mees.