Omvändelse och dop: Ett förunderligt verk

Omvändelse och dop krävs för att vi skall bliarvtagare till det celestiala riket.

Ur Joseph F Smiths liv

Joseph F Smith döptes den 21 maj 1852 i City Creek nära det nordöstra hörnet av tempelplatsen i Salt Lake City. Förrättningen utfördes av president Heber C Kimball, medlem i första presidentskapet och nära vän till Josephs far som lidit martyrdöden. När Joseph F Smith beskrev dagen, sade han: ”Jag kände i min själ att om jag syndat – och förvisso var jag inte utan synd – hade detta förlåtits mig. Jag var verkligen renad från synd. Mitt hjärta rördes och jag kände att jag inte skulle vilja skada den minsta insekt under mina fötter. Det kändes som om jag ville göra gott överallt mot alla och mot allting. Jag kände mig pånyttfödd och fick en ny önskan att göra det som var rätt. Det fanns inte den minsta önskan att göra ont kvar i min själ. Jag var visserligen endast en liten gosse då jag döptes. Men detta var det inflytande som kom över mig, och jag vet att det kom från Gud och att det då var och alltid har varit ett levande vittnesbörd för mig om att Herren antagit mig.”¹

Under hela sitt liv strävade president Smith efter att ära de förbund han ingick vid sitt dop. Han förkunnade att omvändelse från synden var nödvändigt om man skulle hålla dessa förbund: ”Jag tror på omvändelsens princip eftersom jag har prövat den och vet att den är god. Om jag i ett svagt ögonblick har sagt eller gjort någonting som sårat min broder, skulle jag aldrig känna mig nöjd eller fri från ett visst mått av fångenskap förrän jag gått till den broder jag sårat, omvänt mig från min synd och ställt allt till rätta med honom. Då skulle bördan lyftas av och jag skulle genast erfara de goda följderna av omvändelse från synden.”²

Joseph F Smiths lärdomar

Omvändelse och dop är sanna principer i evangeliet.

Jag vill säga till er att evangeliets principer alltid är sanna – principerna om tro på Gud, omvändelse från synden, dop till syndernas förlåtelse genom auktoritet från Gud samt handpåläggning för den Helige Andens gåva. Dessa principer är alltid sanna och är alltid absolut nödvändiga för människobarnens frälsning, oavsett vilka de är eller vad de är … Ingen människa kan inträda i himmelriket utan att bli född på nytt av vatten och ande. Dessa principer är ofrånkomliga, ty Gud har förkunnat dem. Inte endast har Kristus förkunnat dem med sin egen röst och hans lärjungar från generation till generation i gångna tider; i dessa sista dagar har de upprepat samma vittnesbörd och förkunnat dessa ting för världen. De är sanna idag liksom de var sanna då, och vi måste lyda dem.³

Vi måste lyda Faderns vilja. Jag hör ofta hur människor säger: ”Allt som krävs av människan i denna värld är att vara ärlig och rättvis” och att en sådan människa får upphöjelse och härlighet. Men de som säger det minns inte vad Herren sagt: ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike” (Se Johannes 3:3) … Oavsett hur god, ärbar, ärlig någon är, måste han eller hon gå igenom den dörren för att komma in i Guds rike. Herren kräver det. Den som vägrar eller avböjer att gå in i fårfållan genom grinden kan därför aldrig bli arvinge till Gud och medarvinge med Jesus Kristus.⁴

Omvändelse från synden är en evig princip som är lika väsentlig på sin plats och lika mycket en oskiljaktig del av Jesu Kristi evangelium som ”du skall inte dräpa” eller ”du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig”.

Dop till syndernas förlåtelse av någon som har myndighet är en evig princip, för Gud har förordnat den och befallt den, och Kristus själv var inget undantag. Han måste lyda den för att uppfylla rättfärdighetens lag.⁵

Herren förkunnade genom profeten Joseph Smith: omvändelse från synden, sedan dop genom nedsänkning med Kristus, där vi blir begravda med honom i vattnet, i en grav av vatten, och kommer upp igen ur den flytande graven i likhet med hans uppståndelse från döden till livet, dop genom nedsänkning och den helige Andens dop, genom handpåläggning. Allt detta är nödvändigt för människornas barns frälsning.⁶

Gud godtar bara sann omvändelse.

Människor kan endast frälsas och upphöjas i Guds rike i rättfärdighet. Därför måste vi omvända oss från våra synder och vandra i ljuset såsom Kristus är i ljuset, så att hans blod kan rena oss från all synd och att vi må ha gemenskap med Gud och ta emot hans härlighet och upphöjelse.⁷

Består omvändelse av sorg över den felaktiga handlingen? Ja, men är det allt? Inte alls. Endast sann omvändelse är antaglig inför Gud. Ingenting mindre än detta räcker. Vad är då sann omvändelse? Sann omvändelse är inte endast sorg över synden och ödmjuk botgöring och ånger inför Gud. Den omfattar också nödvändigheten av att vända sig bort från synden och upphöra med att göra ont. Det är en fullständig omvälvning av livet, en avgörande förändring från ont till gott, från last till dygd, från mörker till ljus. Detta är inte heller nog. Vi måste också gottgöra, så långt det är möjligt, allt felaktigt vi gjort, betala våra skulder och återge till Gud och människor vad dem tillkommer – det som de skall ha av oss. Detta är sann omvändelse, och det krävs vår vilja och kroppens och sinnets alla krafter för att fullgöra detta härliga omvändelsearbete. Då kommer Gud att godta det.⁸

Ingen muntlig bekännelse av omvändelse godtas av Gud om den inte genomförs i praktiken. Vi måste ha gärningar lika väl som tro. Vi måste göra och inte bara låtsas göra något.⁹

Vem kan säga i sitt hjärta i Guds och människors närvaro: ”Jag har verkligen omvänt mig från alla mina synder.” … Jag har många svagheter och ofullkomligheter. Jag har lika många svagheter som många av er, och kanske fler än många av er … Jag har ännu inte förmått leva enligt och ära den andra principen i Jesu Kristi evangelium, och jag skulle vilja träffa den man, som gjort det. Jag skulle vilja träffa den predikant som gjort det. Men jag försöker, det vill jag att ni skall förstå, mina bröder och systrar, jag försöker fortfarande.¹⁰

Man kan inte ta en mördare, … en äktenskapsbrytare, en lögnare eller någon som i sitt liv här varit fullständigt fördärvad och helt enkelt genom att utföra en evangelieförrättning rena honom från synd och visa honom fram till Guds närhet. Gud har aldrig instiftat någon sådan plan och det kan inte ske. Han har sagt att ni skall omvända er från era synder. De ogudaktiga måste omvända sig från sin ogudaktighet. De som dör utan kunskap om evangeliet måste komma till kunskap om det, och de som syndar mot ljuset måste betala priset till sista öret för sin överträdelse och sin avvikelse från evangeliet, innan de någonsin kan komma tillbaka. Glöm inte det. Glöm inte det, ni äldster i Israel, och inte heller ni mödrar i Israel. Och då ni försöker frälsa antingen levande eller döda, håll då i minnet att ni endast kan göra det på villkor att de omvänder sig och tar emot livets plan.¹¹

Försoningens tid har kommit … att vi må … vädja till Herren om omvändelsens anda, och följa dess maningar när vi har fått den, så att vi, när vi ödmjukar oss inför honom och söker varandras förlåtelse, ger samma kärlek och generositet åt dem som begär vår förlåtelse, som vi ber om och förväntar från himmelen.¹²

Så länge det finns liv finns det hopp, och så länge det finns omvändelse finns det möjlighet till förlåtelse. Och om det finns förlåtelse, finns det möjlighet till tillväxt och utveckling tills vi uppnår full kunskap om dessa principer som kan upphöja och frälsa oss och bereda oss att inträda i Gud Faderns närhet.¹³

Genom dopet ingår vi i kyrkan och Guds rike.

Då vi sålunda omvänt oss, är nästa steg som behövs dopet, vilket är en väsentlig princip i evangeliet: Ingen kan inträda i evangeliets förbund utan det. Det är dörren till Kristi kyrka. Vi kan inte komma in på något annat sätt, för det har Kristus sagt. Att ”bestänka” eller ”begjuta” är inget dop. Dop innebär nedsänkning i vatten och skall utföras av någon som har myndighet, i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn. Dop utan gudomlig myndighet är inte giltigt. Dopet är en symbol för Jesu Kristi begravning och uppståndelse, och måste ske som en avbild av det, genom någon som fått myndighet av Gud på det sätt som föreskrivits. På annat sätt är det inte lagligen giltigt och kommer inte att antas av honom. Inte heller åstadkommer det syndernas förlåtelse, den avsikt det instiftats för, men den som har tro, verkligen omvänder sig och begravs ”med Kristus i dopet” av någon som har gudomlig myndighet, skall få sina synders förlåtelse och blir berättigad till den Helige Andens gåva genom händers påläggning.¹⁴

Vi döps i Faderns och Sonens och den Helige Andens namn. Vi förs in i Guds kyrka och rike i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn, och vi dyrkar Fadern. Vi strävar efter att lyda Sonen och följa i hans spår.¹⁵

Det är de sista dagars heligas ansvar att undervisa sina barn om sanningen, att vänja dem vid den väg de bör vandra, att undervisa dem om evangeliets första principer, om det nödvändiga dopet till syndernas förlåtelse och om medlemskap i Kristi kyrka.¹⁶

Dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse, utfört av någon som har myndighet, är en sann princip, eftersom Kristus förkunnade den. Kristus lydde detta bud och gjorde allt som krävdes för att uppfylla det – inte för att han var syndfull och behövde döpas till syndernas förlåtelse, utan han behövde bara göra det för att uppfylla allt som hör till rättfärdigheten, det vill säga uppfylla lagen.¹⁷

Jesus själv rättade sig efter dopförrättningen. Han instiftade Herrens nattvards sakrament och förordnade att vi skulle hålla det heligt. Han utförde också andra handlingar som han ansåg väsentliga för människans frälsning. Inför Nikodemus betonade han så kraftigt dopet att han framhöll födelsen i vatten och ande som nödvändig för människans frälsning (se Johannes 3:1–5).¹⁸

Det förefaller som om vissa av våra medlemmar har ett bristfälligt begrepp om heligheten i vissa av det heliga prästadömets förrättningar. Det är sant att de som har auktoritet bland oss inte utför dessa med pompa och världsliga ceremonier … Men det faktum att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är i besittning av prästadömet är tillräckligt för att göra varje förrättning som utförs med vederbörlig auktoritet i kyrkan till en händelse av största vikt. Den som utför en sådan förrättning talar och handlar inte av sig själv eller av personlig myndighet, utan i kraft av sin ordination och sin kallelse som representant för himmelens krafter. Vi gör inte dopförrättningen till en uppvisning, men enkelheten i den ordning som upprättats i Kristi kyrka borde snarare öka än minska den heliga karaktären i de olika förrättningarna.¹⁹

Gud kommer att upphöja dem som omvänder sig,blir döpta och förblir trofasta.

Det finns välsignelser som tillhör Jesu Kristi evangelium och det tillkommande, vilka inte kan erhållas genom personligt inflytande och inte heller köpas för pengar. Inte heller kan någon människa genom sin egen intelligens eller visdom erhålla dem utom genom att lyda vissa förordningar, lagar och bud som givits. De sista dagars heliga gör enligt min åsikt klokt i att fortsätta hålla i minnet, att evangeliets omätliga välsignelser förlänats dem genom deras tro, att en återlösning från synder uppnåtts genom dop och omvändelse och att det endast är genom att förbli trofasta som de kan behålla de gåvor och välsignelser som tillhör det eviga livet.²⁰

Sedan vill vi säga till er som har omvänt er från era synder, som har blivit begravda med Kristus i dopet, som har upprests från den våta graven till förnyat liv, födda av vatten och ande, och som har blivit Faderns barn, arvingar till Gud och Jesu Kristi medarvingar – vi säger till er, att om ni vill lyda Guds lagar och upphöra med att göra det som är ont … samt om ni tror på Gud, tror på sanningen och tar emot den, och är ärliga mot Gud och människor, så kommer ni att höjas upp. Gud kommer att sätta er till ledare, lika säkert som att ni lever i enlighet med dessa bud. Alla de som håller Guds bud – oberoende av om det är ni eller något annat folk – kommer att resa sig och inte falla, kommer att leda, inte följa, kommer att gå uppåt och inte nedåt. Gud kommer att upphöja och förhärliga dem inför jordens nationer, och han kommer att sätta inseglet med sitt godkännande på dem och kalla dem sina egna. Detta är mitt vittnesbörd till er.²¹

Detta är Jesu Kristi evangelium: Att känna den enda sanna och levande Guden och hans Son, som han har sänt till världen, en kunskap som kommer genom lydnad till alla hans bud, tro, omvändelse från synden, dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse, den Helige Andens gåva genom handpåläggning av gudomlig myndighet, och inte genom människors vilja. Detta är alltså Jesu Kristi evangelium, som är Guds kraft till frälsning: lydnad till sanningen, underkastelse under den ordning Gud fastslagit i sitt hus, ty Guds hus är ett ordningens hus och inte ett oordningens hus.²²

Vi vittnar om att de hinder som åtskilde människan från Gud har överbryggats och att Herren på nytt förmedlar sin vilja till människan. ”Men”, säger någon, ”hur skall vi få veta allt detta? Hur kan vi vet att ni inte är bedragna?” Till alla dessa säger vi: Omvänd er från era synder i all uppriktighet, låt er sedan döpas och få handpåläggning för den Helige Andens gåva. Då skall denne Ande vittna för er om sanningen i ert vittnesbörd, och ni kommer att bli vittnen om den, liksom vi är, och kunna stå fram djärvt och vittna inför världen, liksom vi gör.²³

Studieförslag

Vad är ”sann omvändelse”? Varför föregår omvändelse dopet?
Hur påverkas vi när vi bryter mot en av Guds lagar? Varför är det bättre att lyda Guds lagar än att synda i avsikt att omvända sig senare?
Hur får vi hopp genom omvändelsens princip? (Se även Moroni 7:41.) Hur kan vi med rätta betrakta omvändelse som en ”möjlighet till tillväxt och utveckling”?
Vilka känslor hos er väcker vetskapen om att någon som fått myndighet av Jesus Kristus döper oss i Faderns och i Sonens och i den Helige Andens namn? (Se även L&F 20:73.) Hur kändes det när ni döptes eller var närvarande vid andra människors dop?
Varför är prästadömets myndighet att döpa viktigare för dopförrättningen än all slags ”pompa och världsliga ceremonier”? Hur kan dopförrättningens enkelhet bevaras och iakttas?
Vilken kunskap och vilka välsignelser har ni fått genom omvändelse och dop? Hur kan ni behålla dessa välsignelser?
Vilka förbund ingår vi när vi döps? (Se även Mosiah 18:8–10; L&F 20:37.) Hur har ni ärat era förbund med Frälsaren sedan ni döptes?