Mödrars inflytande

Mödrar som har evangeliet i sitt hjärta leder sina barn på rättfärdighetens och sanningens stigar.

Ur Joseph F Smiths liv

President Joseph F Smith hade den största högaktning för mödrar. Hans egen mor var ett exempel för honom på tro och beslutsamhet. Han beskrev hennes förfinande inflytande: ”Jag minns min mor under tiden i Nauvoo (1839–1846). Jag minns hur jag såg henne och hennes hjälplösa barn skynda sig på en flatbottnad båt med det lilla hon kunde bära ut ur huset när pöbeln började anfalla staden Nauvoo. Jag minns kyrkans svårigheter där och på väg till Winter Quarters, på Missourifloden, och hur hon bad för sina barn och sin familj under sin tröttsamma färd … Jag minns alla våra prövningar i samband med att vi försökte ge oss iväg med Israels läger, och jag minns hur vi kom till dessa bergs dalar utan tillräckligt många djur att dra våra vagnar. Eftersom vi inte hade några möjligheter att få tag på de djur vi behövde satte hon ok på våra kor och kalvar och band ihop två vagnar. Vi började ta oss till Utah under dessa enkla och hjälplösa omständigheter, och min mor sade: ’Herren visar oss en utväg’, men hur han skulle visa oss en utväg visste ingen …

Tror ni inte att detta gjorde intryck på mig? Tror ni att jag kan glömma min mors exempel? Nej! Hennes tro och exempel finns alltid klart och tydligt i mitt minne. Vad jag tror?! Varje andetag jag tar, varje känsla i min själ stiger till Gud i tacksamhet mot honom för att min mor var en helig, att hon var en Guds kvinna, ren och trofast, och att hon hellre hade lidit döden än svikit det ansvar hon var ålagd. Hon led hellre fattigdom och elände i vildmarken och försökte hålla ihop sin familj, än förblev i Babylon. Det är andan som genomsyrade henne och hennes barn. Vore inte hennes barn ovärdiga en sådan mor om de inte lyssnade till och följde hennes exempel? Därför säger jag: Gud välsigne Israels mödrar.”¹

Joseph F Smiths lärdomar

En mors inflytande når från generation till generation.

Hur jag älskar och vårdar mig om sant moderskap! Inget mindre än det celestiala riket kan överstiga min odödliga kärlek till den älskade, sanna, ädla själ som födde mig – min alldeles egen mor! O vad hon var god! Hon var sann! Hon var ren! Hon var verkligen en helig! En kunglig Guds dotter! Jag är skyldig henne själva min existens liksom min framgång i livet, förenad med Guds ynnest och nåd!²

Som regel är mödrarna i Sion, Israels mödrar, de bästa kvinnor som lever i världen, de bästa man kan finna någonstans … Det goda inflytande som en god mor utövar på sina barn är likt en surdeg som man arbetar in i tre mått mjöl tills allt mjöl är syrat. Så långt hennes inflytande sträcker sig, inte bara till hennes egna barn, utan även till hennes barns kamrater, märks det, och gott är det resultat som åstadkoms genom det.

Och systrar, ni vet inte hur långt ert inflytande sträcker sig. En mor som är lyckosam i sin uppfostran av en god pojke eller flicka som följer hennes exempel och lever efter hennes rättesnöre hela livet, sår ett frö av dygd, ära, redbarhet och rättfärdighet i deras hjärtan som märks under allt de tar sig för i livet. Varthelst den pojken eller flickan går, som man eller kvinna, i vilket umgänge de än rör sig, kommer de att påverkas av sin mors goda exempel. Det kommer aldrig att dö ut, eftersom det går från dem till deras barn från generation till generation. Och vi hoppas speciellt på detta i Jesu Kristi evangelium.³

Under barndomen fick jag … lära mig att tro på Jesu Kristi missions gudomlighet. Jag blev undervisad av min mor, som i sanning var en helig, om att Jesus Kristus är Guds Son; att han förvisso inte var någon annan än Guds enfödde i köttet, och att därför ingen annan än den evige Fadern är hans fader och upphovet till hans existens i världen. Jag fick lära mig det av min far, av profeten Joseph Smith och genom min mor som omfattade evangeliet. Hon trodde nämligen på Joseph Smiths vittnesbörd och på sin makes heder, redbarhet och sannfärdighet. Under alla mina år som pojke och alla mina år i världen har jag hållit mig till den tron. Ja, jag har i sanning aldrig hyst något allvarligt tvivel, inte ens som barn.⁴

Ett stort ansvar vilar på mödrarna i Israel.

Moderskapet ligger till grund för lycka i hemmet och välstånd i nationen. Gud har ålagt män och kvinnor heliga förpliktelser med avseende på moderskapet.⁵

Jag tycker att världens bästa mödrar borde finnas, och finnas konsekvent, bland de sista dagars heliga. Jag tror att de bästa hustrurna i hela världen finns bland de sista dagars heliga. Jag känner inte till några andra kvinnor i världen som har samma uppfattning om hustruskap och moderskap som de sista dagars heliga kvinnorna har. Våra band är inte bara ämnade för detta liv … Vi lever för tid och för evighet. Vi formar band och relationer för tid och all evighet. Vår tillgivenhet och våra önskningar anses lämpade och beredda att bestå inte bara under det timliga eller dödliga livet, utan under hela evigheten.⁶

Vi skall blomstra och bygga upp Sion på jorden, för detta är vår uppgift och det verk som åligger era mödrar och döttrar i Sion – mödrarna nu och så småningom döttrarna, som i sin tur blir mödrar i Israel. Ett stort ansvar vilar på er. På er beror era barns utbildning och tankeinriktning och deras hjärtans inspiration, för de tar till sig sina mödrars ande, och en mors påverkan på barnen är det mest långvariga inflytande som finns. Det finns inget så oförstörbart som en mors påverkan, det vill säga om hon är god och har evangeliets anda i sitt hjärta och har uppfostrat barnen på det sätt hon borde.⁷

Våra mödrar, och våra barns mödrar, vars hjärtan är fyllda med omsorg om deras barns välfärd, och som har fått den Helige Andens gåva genom handpåläggning, kan gå till sina egna kammare och knäböja inför Gud och samtala förtroligt med honom som inga andra mödrar på jorden kan, om de bara iakttar de principer de har omfattat och lever värdiga sina förmåner. Genom inflytandet de på så sätt får över sina barns hjärtan, leder de dem på rättfärdighetens och sanningens stig och fostrar och vägleder dem efter Herrens vilja, i kärlek till sanningen, i lydnad till hans bud på ett sätt som andra som saknar dessa förmåner, välsignelser och begåvningar inte kan, men som så frikostigt ges till Israels mödrar.⁸

Det kan inte finnas någon verklig lycka hemmet förutan, och varje ansträngning för att helga och bevara dess inflytande är upplyftande för dem som arbetar och gör uppoffringar för dess etablerande. Män och kvinnor söker ofta ersätta hemlivet med någonting annat. De vill förmå sig att tro att hemmet innebär begränsningar, att den högsta friheten är den fullständiga möjligheten att göra som man vill. Det finns ingen lycka utan tjänande, och det finns inget högre tjänande än det som förvandlar hemmet till en gudomlig institution och som befrämjar och bevarar familjelivet.

… Barndomens starkaste band är förknippade med hemmet, och ålderdomens käraste minnen är de som är förbundna med ungdomen och dess lyckliga omgivningar.⁹

I hemmet är modern den främsta fostraren för de små. Hennes inflytande och fostran avgör i hög grad hennes barns förmåga att i vuxen ålder åta sig ansvar för ledarskap i kyrkan och samhället.¹⁰

Jag hoppas innerligt att Israels mödrar ivrigt och mycket noggrant vakar över sina döttrars och sina söners liv. Om det stod i min makt skulle jag göra det möjligt för alla mödrar att känna glädjen och den outsägliga tillfredsställelsen som kommer av att uppfostra sina söner och döttrar så att de inte förtjänar andras förebråelser och så att synden inte får makt över dem.¹¹

En sann moders kärlek liknar Guds kärlek.

Ingen kärlek i hela världen kan jämföras med sann moderskärlek … Jag har ibland undrat över hur det skulle vara möjligt ens för vår himmelske Fader att älska sina barn mer än min mor älskade sina. Det var livet för mig. Det var styrka. Det var uppmuntran. Det var kärlek som födde kärlek eller sympati hos mig själv. Jag visste att hon älskade mig av allt sitt hjärta. Hon älskade sina barn av hela sin själ. Hon arbetade och slet och uppoffrade sig dag och natt för det timliga välbefinnandet och de enkla välsignelser som hon kunde ge sina barn genom frukten av sitt eget arbete. Det fanns ingen självuppoffring – vare sig av hennes egen tid, hennes fritid eller nöjen, eller av hennes tillfällen till vila – som hon tog hänsyn till, när den jämfördes med hennes plikt mot och kärlek till sina barn.

När jag var femton år gammal och kallades att resa till ett främmande land för att predika evangeliet – eller för att lära mig hur jag skulle göra det, och själv lära mig evangeliet – så var det starkaste ankaret i mitt liv, det som hjälpte mig att vidmakthålla min strävan och min åstundan samt att finna mig tillrätta och stå rak, den kärlek jag visste att hon som hade fött mig till världen hyste för mig.

Jag var bara en liten pojke, helt i avsaknad av mogna åsikter, utan förmånen av en god utbildning, utkastad mitt ibland de svåraste lockelser och frestelser som någon pojke eller man kunde utsättas för. Ändå var den första tanke som steg upp i mitt inre, varje gång dessa frestelser blev som mest lockande och frestande för mig, denna: Kom ihåg din mors kärlek! Minns hur hon strävade för ditt väl! Minns hur villig hon var att uppoffra sitt liv för ditt bästa! Kom ihåg vad hon lärde dig under din barndom …Denna känsla för min mor blev ett skydd, en barriär mellan mig och frestelserna, så att jag kunde vända mig bort från frestelser och synd, med hjälp av Herren och den kärlek som således föddes i min själ gentemot dem som jag visste älskade mig mer än någon annan i hela världen, och mer än någon annan levande varelse kunde älska mig …

En sann mor, en mor som har gudsfruktan och kärlek till sanningen inom sig, skulle aldrig gömma sig undan en fara eller något ont och lämna sitt barn utan skydd. Nej, lika naturligt som det är för gnistorna att stiga uppåt, lika naturligt som det är att andas, lika naturligt skulle det vara för henne, om en fara hotade hennes barn, att ställa sig mellan barnet och den faran. Hon skulle försvara sitt barn till det yttersta. Hennes liv skulle inte väga någonting i jämförelse med barnets liv. Sådan är det sanna moderskapets kärlek till barnen …

Jag har lärt mig att högt uppskatta moderskärleken. Jag har ofta sagt, och jag kommer att upprepa det, att en sann moders kärlek har större likhet med Guds kärlek än någon annan slags kärlek.¹²

Det fullkomliga idealet för helandet är kanske modern, vars ömma och vänliga kärlek tar bort smärtan ur förtjänt eller oförtjänt bestraffning. Hennes kärlek helar alla sår! Hennes smekningar förbinder och tröstar! Hennes livs exempel är den visdom som kärleken undervisar om.¹³

Det finns ingenting mellan mig och himlarna som skulle kunna uppväga något jag gjorde som bedrövade eller sårade min mor. Varför? Därför att hon älskade mig. Hon skulle ha dött för mig om och om igen, om något sådant vore möjligt, enbart för att rädda mig. Varför skulle jag bedröva henne? Varför skulle jag göra henne besviken? Varför skulle jag ta in på en väg som var raka motsatsen till hennes levnadsmönster och den undervisning hon givit mig, ty hon lärde mig heder, dygd, sanning och redbarhet mot Guds rike. Hon undervisade mig inte bara genom föreskrifter utan också genom sitt exempel.¹⁴

Jag kan inte uttrycka den glädje jag känner vid tanken på att få möta min far och min högt aktade mor, som födde mig mitt under förföljelse och armod, som bar mig i sina armar och var tålig, långmodig, öm och trofast under alla mina hjälplösa stunder i världen. Tanken på att få möta henne – vem kan uttrycka den glädjen?¹⁵

Gud välsigne Sions mödrar.

Gud välsigne Sions mödrar och Israels söner och döttrar, och bevara våra barn från världens sätt, från överträdelse och från frestelse som vilseleder dem. Må Guds kraft vila över hela trons hushåll.¹⁶

Jag ser på dessa mödrar i Israel, som har fått den Helige Andens gåva, som har fötts på nytt … Israels döttrar har fötts av vatten och av Ande och de har fått den Helige Andens gåva, genom handpåläggning av dem som fått myndighet att förmedla denna kraft och denna gåva till Sions döttrar, såväl som till Sions söner. Jag tror att varje mor har rätt att … veta vad hon skall göra i sin familj och i sin omgivning, med sina barn, till vägledning och ledning för dem. Den mor och varje mor som har denna ande har uppenbarelsens gåva, inspirationens gåva och kunskapens gåva, som är profetians ande, urskillningens ande, en Guds gåva till dem, att styra deras hushåll och leda deras barn på rättfärdighetens och sanningens stig.¹⁷

Jag känner i mitt hjärta att jag vill välsigna er, mödrar och systrar, av allt mitt hjärta och av all den makt och rättighet som jag besitter i prästadömet, som är efter Guds Sons sätt … Jag har rätten och myndigheten i prästadömet att välsigna Israel och att speciellt välsigna dem som är trofasta. Jag känner i mitt hjärta att jag vill säga att jag välsignar er.¹⁸

Studieförslag

Vad gör intryck på er i president Smiths beskrivning av sin mor? Vilka rättfärdiga egenskaper ser ni exempel på hos mödrar ni känner?
Varför ligger moderskapet ”till grund för lycka i hemmet och välstånd i nationen”? Vad är de ”heliga förpliktelser” män och kvinnor har blivit ålagda ”med avseende på moderskapet”?
Hur påverkar vår insikt om eviga familjer våra handlingar och vår inställning till mödrar och moderskap?
Hur kan en mor påverka sina barns sinnen och hjärtan till rättfärdighet? Hur har ni blivit välsignade genom inflytandet från en mor i Sion?
Vilka svårigheter står föräldrar idag inför när det gäller att uppfostra barn ”i kärlek till sanningen, i lydnad till [Guds] bud”? Hur kan föräldrar hantera dessa svårigheter?
Vilka andliga välsignelser säger president Smith är en mors rätt om hon har fått den Helige Andens gåva? Hur kan mödrar använda dessa gåvor för att hjälpa sina barn att gå på rättfärdighetens stigar?
Hur kan en mors kärlek och undervisning bli ”ett skydd, en barriär mellan [oss] och frestelserna”?