Ge akt på Andens maningar

Varje person i kyrkan har rätt till personlig vägledning genom inspiration från den Helige Anden.

Ur Joseph F Smiths liv

President Joseph F Smith var, i sällskap med biskop Charles W Nibley, på väg hem med tåget från en resa österut. I närheten av Green River, Wyoming, hade han just stigit ut på plattformen i slutet av vagnen när han hörde en röst som sade: ”Gå in och sätt dig ner.” Han gick tillbaka till sin plats på tåget, tvekade ett ögonblick, och sade sedan till sig själv: ”Det kanske bara är som jag inbillar mig.” Åter hörde han rösten säga: ”Sätt dig.” President Smith reagerade omedelbart och satte sig ner. Just då krängde tåget till när ett brott på rälsen fick loket och de flesta av vagnarna att spåra ur. Biskop Nibley sade att om president Smith inte hade agerat som han gjorde skulle han ha blivit allvarligt skadad, för även om hans vagn var kvar på spåret hade alla vagnarna ”åkt ihop med stor kraft”.

President Smith sade om denna händelse: ”Jag har hört den rösten många gånger i mitt liv, och jag har alltid haft nytta av att lyda den.”

”(President Smith) levde i nära kontakt med Herrens ande”, sade biskop Nibley, ”och hans liv var så exemplariskt och rent, att Herren med lätthet kunde meddela sig med sin tjänare. Han kunde i sanning säga: ’Tala Herre, din tjänare hör.’ (1 Sam 3:9.) … President Smiths hjärta stod i samklang med den himmelska musiken – han kunde höra, och han hörde.”¹

Joseph F Smiths lärdomar

Alla medlemmar i kyrkan har rätt till personlig vägledning från den Helige Anden.

Inspirationens ande, uppenbarelsens gåva, tillhör inte en enda människa. Det är inte en gåva som tillhör enbart kyrkans president och de tolv apostlarna. Den är inte begränsad till kyrkans presiderande auktoriteter. Den tillhör varje medlem i kyrkan. Det är en rättighet och en förmån för varje man, varje kvinna och varje barn som uppnått ansvarighetsåldern, att åtnjuta uppenbarelsens ande och besitta inspirationens ande vid fullgörandet av sina plikter som medlemmar i kyrkan.²

Varje person i kyrkan har lika stor rätt att åtnjuta uppenbarelsens ande och den insikt från Gud som denna uppenbarelsens ande ger honom för sitt eget bästa, som biskopen har för att kunna presidera över sin församling. Var och en har förmånen att utöva dessa gåvor och dessa förmåner i handhavandet av sina angelägenheter, då han uppfostrar sina barn på den rätta vägen och sköter sin gård, sina djur samt handhar sina affärer … Det är hans rätt att åtnjuta uppenbarelsens och inspirationens ande för att göra det rätta, att vara vis och försiktig, rättvis och god i allt han gör. Jag vet att detta är en sann princip.³

Det är enskildas rätt att få inspiration och motta yttringar av den Helige Anden för sin personliga ledning som stärker deras tro och uppmuntrar dem i att handla rättfärdigt, att vara trofasta och hålla de befallningar som Gud givit dem. Det är varje mans och kvinnas privilegium att motta uppenbarelse för detta syfte, men inte för något annat. I samma ögonblick som en person står upp och påtar sig rätten att kontrollera och bestämma eller sätta sig till doms över sina bröder, särskilt dem som presiderar, bör han genast tyglas, annars uppstår tvedräkt, missämja och förvirring. Varje man och kvinna i denna kyrka bör veta bättre än att ge efter för en sådan ande.⁴

Vi bör leva så nära Herren, vara så ödmjuka i våra andar, så fogliga och formbara under inflytandet av den Helige Anden att vi kan känna Faderns sinne och vilja beträffande oss som personer och som ämbetsmän i Kristi kyrka under alla omständigheter.⁵

Vi borde … för evigt leva så att den Helige Anden kan vara i oss som ett levande källsprång, för att leda oss mot fullkomlighet i rättfärdighet, dygd och redbarhet inför Gud, tills vi uppfyllt vår jordiska mission och utfört varje plikt som kan utkrävas av oss.⁶

Vi får oftast ta emot uppenbarelser genom Andens stilla, milda röst.

Det är inte genom storslagna manifestationer som vi skall befästas i sanningen, utan genom ödmjukhet och trofast lydnad mot Guds befallningar och lagar. När jag som gosse först erhöll prästadömet, gick jag ofta ut och bad Herren visa mig underbara ting, så att jag skulle få ett vittnesbörd. Men Herren undanhöll mig dessa underverk. Han visade mig sanningen rad på rad, bud på bud, litet här och litet där (se 2 Nephi 28:30), tills han fått mig att känna sanningen från hjässan till fotabjället och till dess jag var helt renad från tvivel och fruktan. Han behövde inte sända en ängel från himlarna för att utföra detta, inte heller behövde han tala med en ärkeängels basun. Genom viskningar från levande Gudens andes stilla, milda röst, gav han mig det vittnesbörd jag äger och genom denna princip och kraft ger han till alla människornas barn en kunskap om sanningen som skall förbli hos dem, och detta skall få dem att känna sanningen, såsom Gud känner den, och att utföra Faderns vilja såsom Kristus utför den. Inga underbara manifestationer, oavsett hur många, kan någonsin uppnå detta.⁷

Ni behöver aldrig oroa er, mina bröder och systrar, om ni inte får ta emot någon mycket stor eller härlig manifestation, eller om ni inte får underbara uppenbarelser från himmelen. Lev bara på ett sådant sätt att Gud kan uppenbara sig för er om han vill. Det är ingen fara med er, ni har ingenting att vara rädda för, ni kommer inte att sakna något, vad beträffar er, om ni bara befinner er i en situation där ni kan ta emot Guds vilja närhelst han är redo eller önskar kungöra den för er. Det är tillräckligt. Då kommer Gud att uppenbara det som är nödvändigt för er utveckling, för er tillväxt i kunskapen om sanningen.⁸

Låt oss göra det som Anden vägleder oss till.

Utan hjälp av Herrens ande känner jag känner mig varken fysiskt eller mentalt kapabel att utföra de plikter som fordras av mig. Jag känner ingen som kan utföra det Herrens verk som kan krävas av honom, utan att vara beroende av Herren, eller utan att erhålla de Andens maningar och den inspiration som kommer från ljusets Fader.⁹

När vi lever så att vi kan höra och förstå viskningarna från Guds andes stilla, tysta röst, låt oss göra vad helst denne Ande leder oss till utan att frukta följderna. Det spelar ingen roll om det Anden leder oss till stämmer med kritikers uppfattningar eller Guds rikes fienders, eller inte. Är det överensstämmande med Herrens vilja? Är det förenligt med andan i det stora sista dagars verk som vi är engagerade i? Är det troligt att det mål vi siktar på för kyrkan framåt och stärker den på jorden? Om det vi tänker göra leder i den riktningen, låt oss göra det, oavsett vad människor säger eller tänker.¹⁰

Det duger inte att vara nöjd och tillfredsställd med att bara känna till det som är rätt. När vi vet vad som är rätt måste vi göra det som är rätt, oavsett vad det är, oavsett vad (Jesus Kristus) fordrar av oss. Om vi har kunskap om det som är rätt, om vi har kunskap om sanningen, måste vi hålla fast vid rätten och sanningen. Vi måste göra det som är rätt, alltid, under alla omständigheter, och aldrig ge vika för frestelser eller avvika från den rätta vägen, den raka och smala stig som leder tillbaks till Guds närhet.¹¹

(Vår) lydnad måste vara frivillig. Den får inte vara påtvingad, ingen påtryckning får ske. Människor får inte mot sin vilja tvingas att lyda Guds vilja. De måste lyda den därför att de vet att det är rätt, därför att de önskar göra det och eftersom de finner välbehag i att göra det. Gud gläds åt ett villigt hjärta.¹²

Genom att lyda Anden får vi större kunskap och vår urskillningsförmåga ökar.

Människan står i skuld till all intelligens och sannings källa för den kunskap hon besitter. Och alla som vill underkasta sig och lyda Andens maningar, vilka leder till dygd, till heder, till kärlek till Gud och människor samt till kärlek till sanningen, och sådant som förädlar och utvidgar själen, kommer att få en renare, mer omfattande och mer direkt och säker kunskap om Guds sanningar än någon annan kan erhålla.¹³

Män och kvinnor bör befästa sig i sanningen, i kunskapen om evangeliet, och inte vara beroende av någon som kan ge dem lånat eller reflekterat ljus. De bör förtrösta endast på den Helige Anden, som alltid är densamme, som evigt upplyser och vittnar om Faderns härlighet och vilja för den person och det prästadöme som lever i harmoni med evangeliets lagar. De får då ett evigt ljus som inte kan förmörkas.¹⁴

Det enda säkra vi kan göra som enskilda är att leva så ödmjukt, så rättfärdigt och så trofast inför Gud att vi kan ha del av hans Ande i den utsträckningen att vi kan döma rättfärdigt och skilja mellan sanning och villfarelse, mellan rätt och fel.¹⁵

Hur kan vi veta att (de råd vi får från kyrkans ledare) är de rätta? Genom att låta Guds ande komma in i våra hjärtan, varigenom våra sinnen kan öppnas och upplysas så att vi själva kan lära känna läran och kunna urskilja gudomlig sanning från villfarelse, ljus från mörker och gott från ont.¹⁶

Till den trofaste sista dagars helige har givits rätten att känna sanningen, såsom Gud känner den. Och ingen kraft under det celestiala riket kan leda honom vilse, förminska hans insikter, fördunkla hans sinne eller försvaga hans tro eller kunskap om Jesu Kristi evangeliums principer. Det kan inte ske, ty Guds ljus lyser klarare än falskhetens och villfarelsens ljus. Därför höjer de som besitter Kristi ljus, uppenbarelsens ande och Guds kunskap sig över alla dessa påfund i världen. De känner till denna lära, att den är av Gud och inte av människor.¹⁷

När vi lever upp till det som har uppenbarats kommer Herren att ge oss ytterligare ljus och kunskap.

Det finns många ting som fortfarande väntar på att uppenbaras. Det finns sådant som Gud kommer att uppenbara i sin egen bestämda tid, sådant som vi ännu inte förstår. För min egen del är redan så mycket uppenbarat som det tycks möjligt för mig att förstå. Om jag bara kunde begripa allt det som Gud har uppenbarat, och förstå det som jag borde och tillämpa det i rättfärdighet i mitt liv, tror jag att jag skulle vara beredd för någonting ytterligare, om jag fortfarande var värdig det. Hur kan det finnas människor ibland oss som oroar och grämer sig över sådant som aldrig uppenbarats för människornas barn … Om människorna bara betalade sitt tionde, om de bara höll visdomsordet, om de bara uppsände sina böner, om de bara ägnade sina liv åt att utföra rättfärdighetens gärningar på jorden och åt att själva studera evangeliet och lyda det, skulle de ha mindre behov av att ställa frågor, och inte minst skulle de ha mer kunskap än vad de nu har.¹⁸

Vi känner inte till någonting och vi predikar ingenting för folket utom det som Herren Gud uppenbarat. Vi råder dem som innehar ledande ställningar och vilkas plikt och angelägenhet det är att undervisa och predika evangeliets principer för världen och för de sista dagars heliga, att begränsa sin undervisning till Guds uppenbarade ord. Jag försäkrar er att det finns en hel del som uppenbarats som vi ännu inte efterlever. Det finns en hel del som ännu återstår att lära. Det finns en hel del som återstår att lära ut med undervisningens ande. Det finns en hel del som uppenbarats genom profeten Joseph och hans medhjälpare som folket ännu inte mottagit i sina hjärtan och ännu inte blivit omvända till som de borde.

När vi lyder och har förmåga att efterleva de evangelielärdomar, de Guds lagar och de himmelska fordringar som redan uppenbarats, kommer vi att vara i en mycket bättre ställning samt närmare fullkomlighetens mål i visdom, kunskap och makt än vi är idag. När den tiden kommer, så finns det ännu större ting som skall uppenbaras för Guds folk. Men innan vi gör vår plikt i det vi mottagit, innan vi är trofasta mot de ting som anförtrotts i våra händer, innan vi lever efter vår religion som vi har den nu, som Herren givit den till oss, skulle det vara att dra fördömelse över våra huvuden att ge oss ökat ljus och kunskap utöver det vi redan mottagit, och ännu inte till fullo åtlyder. För oss är det tillräckligt om vi lever i ljuset av nuvarande inspiration, nuvarande uppenbarelse och om varje enskild medlem av kyrkan håller Herrens befallningar och arbetar i kyrkan enligt Andens vägledning i utförandet av sina plikter. Var och en av oss har rätt till inspiration från Gud för att få veta vad som är vår plikt och hur vi skall utföra den.¹⁹

Det som vi måste göra är att leva i enlighet med det ljus och den kunskap som Gud har uppenbarat för oss i denna tidshushållning, att vi må vara i harmoni med de himmelska krafterna och med himmelska varelser, särskilt med vår Herre Jesus Kristus som är vårt överhuvud, som är vår laggivare, vårt föredöme och vägen till liv och frälsning för hela världen. Det är genom honom vi kan inträda i Guds celestiala rike, och utan honom kan vi inte få tillträde till detta härlighetens tillstånd i all evighet. Han är vägen, världens ljus och liv, och den som lyder de befallningar han givit och gör de gärningar som han har gjort, och befallt oss att göra, skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.²⁰

Studieförslag

Vem har tillgång till ”uppenbarelsens ande”?
Inom vilka områden i ditt liv kan du få personlig vägledning av Anden?
Varför tror du att Gud oftast vägleder oss genom Andens stilla, milda röst hellre än genom ”storslagna manifestationer”? (Se även 1 Kung 19:11–12.) På vilka sätt leder Gud oss genom den stilla, milda rösten?
Hur kan vi veta när vi påverkas av Herrens ande? (Se även L&F 6:15, 22–23; 9:8–9; 11:12–14.)
Varför tvingas vi inte att följa Andens maningar? Varför tror du att Gud ”gläds åt ett villigt hjärta”?
Hur måste vi leva för att kunna ta emot Andens vägledning? Vad försämrar vår förmåga att ta emot Andens maningar?
När har Anden hjälpt dig att öka din kunskap om Guds sanningar?
Vilka välsignelser får de som hellre förlitar sig på den Helige Andens maningar än på ”lånat eller reflekterat ljus”?
Hur kan vi förbereda oss för att ta emot ytterligare ljus och kunskap? (Se även Alma 12:10.)