Lektion 17: Frälsaren led och dog på Golgatas kors
Lektion 17
Frälsaren led och dog på Golgatas kors
Inledning
När Frälsaren närmade sig slutet på sin jordiska verksamhet, ”fängslades och dömdes [han] på falska grunder, förklarades skyldig för att tillfredsställa folkmassan och dömdes att dö på Golgatas kors” (”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd”,Liahona, apr. 2000, s. 2). Under den här lektionen betonar vi den viktiga sanningen att Jesus Kristus tillät att andra orsakade att han led och dog. Ingen tog hans liv ifrån honom.
Visa bilden Korsfästelsen (Evangeliebilder [2008], nr 57; se även LDS.org).
Bild
Korsfästelsen
Be eleverna föreställa sig att de var en av de trofasta åskådarna som skildras på bilden medan du läser Matteus 27:26–54 för klassen. Uppmuntra eleverna att följa med i texten och fundera över hur det skulle ha varit att vara den personen och se Jesu Kristi korsfästelse. När du har läst färdigt ber du eleverna beskriva vilka tankar och känslor de fick när de föreställde sig vad den personen upplevde. Efter flera svar frågar du klassen:
Vilka känslor har ni för Frälsaren efter att vi läst och samtalat om den här skildringen?
Be eleverna läsa Johannes 10:11, 17–18 tyst för sig själva. Efter en stund frågar du:
Vad kan de här verserna lära oss om korsfästelsen och Jesu Kristi död? (Se till att eleverna förstår att Fadern hade gett Jesus Kristus makt att lägga ner sitt liv och ta upp det igen.)
Visa följande uttalande av äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum, och be en elev läsa det för klassen:
Bild
Äldste James E. Talmage
”Eftersom [Jesus] var Son till en odödlig Fader, hade döden ingen makt över honom, om han inte själv överlämnade sig åt den. Jesu Kristi liv kunde inte tas, om han inte själv ville och tillät det. Makten att ge sitt liv var medfödd hos honom liksom också makten att uppstå med sin genomstungna kropp till ett odödligt tillstånd” (se Jesus the Christ, [1964], s. 409).
Be en elev läsa Matteus 26:53–54 och en annan elev läsa Johannes 19:10–11 för klassen. Be eleverna följa med i texten och jämföra de två skriftställena.
Enligt Matteusevangeliet, vilken hjälp hade Jesus Kristus tillgång till?
Vad lär ni er av skriftstället i Johannesevangeliet? (Även om eleverna kan formulera sina svar på olika sätt, bör de få fram följande sanning:Ingen kunde ta Jesu Kristi liv. Han led villigt döden.)
Om Jesus kunde ha kallat ner legioner med änglar för att få hjälp, varför tror ni att han tillät sig korsfästas?
Be en elev läsa 1 Nephi 19:9 för klassen. Samtala om betydelsen av att Jesus Kristus lät det ske.
Varför tillät Frälsaren att han korsfästes?
Visa gärna följande uttalande av äldste Alexander B. Morrison i de sjuttios kvorum, och be en elev läsa det för klassen:
Bild
Äldste Alexander B. Morrison
”Det var kärlek till alla Guds barn som fick Jesus, som var unik i sin syndfria fullkomlighet, att offra sig själv till lösen för andras synder. … Detta var alltså den fullständiga anledningen som förde Jesus till jorden för att ’dö och lida härliggjord’ [’Vi sjunga om Guds kärlek stor’, Psalmer, nr 114]. Han kom … för att sona våra synder, så att han genom att bli upplyft på korset skulle kunna dra alla människor till sig (se 3 Ne. 27:14)” (”Jag har kommit hit till världen för denna enda sak”, Liahona, jan. 2000, s. 30).
Lyft fram att Jesus led korsfästelsen både på grund av sin stora kärlek till sin Fader och sin kärlek till oss. Fråga sedan:
Hur kan insikten om att Frälsaren villigt underkastade sig korsfästelsen på grund av sin kärlek till sin Fader och oss hjälpa er uthärda svåra upplevelser som ni kan ställas inför?
För att hjälpa eleverna bättre förstå vad död genom korsfästelse innebar kan du återge följande:
”Död genom korsfästelse tycks bestå av allt fasansfullt och hemskt som smärta och död kan innebära: yrsel, kramp, törst, svält, sömnlöshet, feber på grund av trauma, stelkramp, offentlig skam, långvarig tortyr, fasansfull väntan, inflammerade oskötta sår – allt stegrat till det yttersta som människan kan uthärda utan att nå punkten där den lidande sjunker in i befriande medvetslöshet. Den onaturliga ställningen gjorde varje rörelse smärtsam. Sönderslitna vener och krossade senor dunkade av oavbruten vånda. Såren, inflammerade i sin utsatthet, gick över i kallbrand. Blodkärlen – särskilt de i huvud och mage – svullnade upp och tyngdes av tillrinnande blod. Och medan varje slags lidande sakta ökade i intensitet, tillkom en outhärdlig brännande och rasande törst. Alla dessa fysiska komplikationer orsakade en inre spänning och ångest, vilka gjorde att tanken på döden själv – döden, den hemska och okända fienden, vars ankomst man vanligtvis bävar inför – började kännas som en utsökt och underbar befrielse.
Sådan var den död som väntade Kristus” (Frederic W. Farrar, The Life of Christ [1964], s. 641).
Tala om för eleverna att Jesus Kristus uttalade sig sju gånger på korset. Skriv följande skriftställehänvisningar på tavlan (ta inte med citaten inom parentes), och låt varje elev gå igenom några av dem och ta reda på vad Jesus sa:
Lukas 23:34 (”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.”)
Lukas 23:43 (”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.”)
Lukas 23:46 (”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.”)
När eleverna berättar vad de hittar sammanfattar du uttalandena på tavlan bredvid motsvarande hänvisning. Fråga eleverna:
Vad visar de här uttalandena om Frälsaren och det han upplevde på korset?
Vad syftade Jesus på när han förkunnade: ”Det är fullbordat”? (Han hade genomgått den oändliga smärta som försoningen krävde. Du kan nämna för eleverna att i Joseph Smith Translation, Matthew 27:54 står det: ”Men Jesus ropade än en gång med hög röst och sade: ’Fader, det är fullbordat, din vilja sker.’ Sedan gav han upp andan.” Jesus dog inte förrän han visste att han hade gjort allt som Fadern ville att han skulle göra.)
Be en elev läsa följande uttalande av äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum för klassen:
Bild
Äldste Jeffrey R. Holland
”När det sista öret hade betalats, när Kristi beslutsamhet att vara trofast var lika tydlig som den var oövervinnerlig, då slutligen, och barmhärtigt nog, var det ’fullbordat’ [se Joh. 19:30]. Mot alla odds och utan hjälp eller stöd, återställde Jesus av Nasaret, den levande Gudens levande Son, det fysiska livet där döden hade härskat och förde med sig glädjande och andlig återlösning ut ur helvetiskt mörker och förtvivlan. Med tro på den Gud han visste var där kunde han triumferande säga: ’Fader, i dina händer överlämnar jag min ande’ [Luk. 23:46]” (”Ingen var med honom”,Liahona, maj 2009, s. 88).
Be en annan elev läsa följande uttalande av äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum för klassen:
Bild
Äldste Robert D. Hales
”Jesus valde att inte befrias från den här världen förrän han hade härdat ut intill änden och fullbordat det uppdrag han hade sänts att utföra för mänskligheten. På korset på Golgata överlämnade Jesus sin ande åt sin Fader med de enkla orden: ’Det är fullbordat’ (Joh. 19:30). Efter att ha härdat ut intill änden befriades han från jordelivet.
Vi måste också härda ut intill änden” (”Dopförbundet: Att vara i riket och tillhöra riket”, Liahona, jan. 2001, s. 6).
Vad hjälper de här två apostlarna oss förstå om det Jesus syftade på när han sa: ”Det är fullbordat”? (När eleverna besvarat frågan kan du skriva följande sanning på tavlan: Jesus Kristus uppfyllde trofast allt som vår himmelske Fader hade befallt honom att göra under jordelivet.)
När vi har det svårt, hur kan det då hjälpa oss att komma ihåg det Frälsaren ställdes inför och trofast uthärdade för att fullgöra sin jordiska mission?
Hur kan Jesu exempel hjälpa er att utföra det ni kom till jorden för att göra?
Hur kan vi visa vår tacksamhet för allt som Frälsaren led för oss? (Även om eleverna kan formulera sina svar på olika sätt, bör de uttrycka följande princip: Vi visar vår uppskattning för Frälsarens lidande på korset när vi följer hans exempel att trofast hålla ut intill änden.)
Be eleverna överväga att på sociala medier dela sina känslor för Frälsaren och vad de har bestämt sig för att göra för att handla efter det de känner.
