I ”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd” står det: ”Under ledning av sin Fader skapade [Jesus Kristus] jorden. ’Allt blev till genom [honom], och utan [honom] blev ingenting till av allt som finns till’ (se Joh. 1:3)” (Liahona, apr. 2000, s. 2). När eleverna förstår de eviga avsikterna med jordens skapelse, kan det leda till att de lever med större beslutsamhet att uppfylla ändamålet med sin egen skapelse.
Bakgrundsmaterial
Russell M. Nelson, ”Skapelsen”, Liahona, juli 2000, s. 102–105.
Om den finns på ditt språk kan du läsa Neal A. Maxwell, ”Our Creator’s Cosmos”, i By Study and by Faith: Selections from the Religious Educator, sammanst. av Richard Neitzel Holzapfel och Kent P. Jackson (2009), s. 37–50.
Visa ett föremål som någon skapat åt dig (kanske som en gåva). Berätta för klassen vad du tycker om föremålet och personen som skapade det. Fråga sedan:
När har någon skapat något för er? Vad tycker ni om personen som skapade det?
Be eleverna jämföra 1 Moseboken 1:1; Johannes 1:1–3; Efesierbrevet 3:9; Hebreerbrevet 1:1–2 och Mose 2:1. Be eleverna lista likheter och skillnader på tavlan som de lägger märke till i de här skriftställena. (Obs: När eleverna lär sig att jämföra skriftställen, kan det leda till att de ser lärosatser och principer tydligare.) Fråga sedan:
Vem skapade jorden enligt dessa skriftställen? (Betona att Jehova skapade jorden under Faderns ledning, eller, som äldste Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum lärde: ”Hela skapelsen planerades av [vår himmelske Fader]” (”Skapelsen”, Liahona, juli 2000, s. 102).
Ge eleverna tid att läsa och jämföra Läran och förbunden 76:22–24; 104:14–17 och Mose 1:30–33 tyst för sig själva och söka efter annat som Jehova skapade. Om så behövs kan du påpeka att han har skapat otaliga världar och att ”jorden är full och det finns nog och mer därtill” (L&F 104:17). Hjälp eleverna analysera de här orden genom att fråga:
Vad antyder de här orden att Frälsaren behövde veta när han skapade jorden? (Han behövde veta hur många människor som skulle leva på jorden och vilka deras behov skulle vara under olika tidsperioder.)
Förklara för eleverna att det är en sak att veta vem som skapade jorden, men att de också behöver veta genom vilken kraft jorden skapades. Låt eleverna jämföra och tvärhänvisa Mormon 9:16–17; Läran och förbunden 38:1–3 och Jakob 4:9 och ta reda på hur jorden skapades. Låt eleverna förklara med egna ord vad dessa skriftställen betyder. Visa sedan följande uttalande:
”Jesus Kristus skapade den här världen och allting på den. Han skapade också många andra världar. Han gjorde detta genom prästadömets kraft, under vår himmelske Faders ledning” (Evangeliets principer [2009], s. 23).
Framhåll att skrifterna faktiskt inte ger så många detaljer om hur jorden skapades, men att vi har blivit lovade att dessa detaljer en dag kommer att uppenbaras (se L&F 101:32–34). Skrifterna undervisar mer utförligt om syftet med jordens skapelse.
Samtala om följande frågor i klassen:
När ni ser er omkring i världen, vad lär Guds skapelser er om Frälsaren, hans prästadöme och hans ställning i den förjordiska världen?
Hur kan en insikt i de här sanningarna påverka era känslor för och vittnesbörd om Jesus Kristus?
Hur kan en insikt i de här sanningarna påverka er inställning till jorden?
Innan du går vidare, betona för eleverna att Frälsaren skapade jorden, men vår himmelske Fader är våra andars Fader och skapade Adams och Evas fysiska kropp.
Dela upp eleverna i par och be dem studera Mose 1:27–33, 39; 1 Nephi 17:36 och Läran och förbunden 49:16–17. Föreslå gärna att de markerar ord och uttryck i de här skriftställena som hjälper dem formulera svaret på denna fråga: ”Hur skulle ni förklara för en vän varför jorden skapades?” Be några par återge sina svar för klassen. Eleverna bör förstå att Jehova skapade jorden för att det skulle finnas en plats där Guds barn kunde leva och utvecklas mot evigt liv. Fråga:
Vad menas med uttrycket ”det antal människor” i Läran och förbunden 49:17? (Om så behövs, se kommentaren till Läran och förbunden 49:16–17 i Läran och förbunden – Elevens lektionsbok [(Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, [1986]), s. 100].)
Låt eleverna läsa 2 Nephi 2:18–25 tyst för sig själva och fråga sedan:
Hur hindrade förhållandena i Edens lustgård Adam och Eva från att gå framåt i vår himmelske Faders frälsningsplan?
Hur hjälpte Adams fall jorden att nå ändamålet med sin skapelse? (Det gjorde det möjligt för Adam och Eva att få barn.)
Hur hjälper fallets följder, som beskrivs i vers 23 oss att gå framåt i vår himmelske Faders plan?
Ge varje elev en kopia av följande uttalanden av äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum och syster Julie B. Beck, tidigare generalpresident för Hjälpföreningen. Ge eleverna tillräcklig tid till att läsa de här uttalandena och begrunda vilken roll skapelsen har i Guds plan för sina barns frälsning.
Bild
Äldste Bruce R. McConkie
”Lika visst som frälsningen kommer tack vare försoningen, kommer sålunda frälsningen tack vare fallet. …
Kom också ihåg att fallet möjliggjordes av att en oändlig Skapare gjorde jorden och människan och alla livsformer i ett sådant tillstånd att de kunde falla. … Alla ting var skapade så att de kunde falla eller förändras, och sålunda introducerades det slags tillvaro som behövdes för att alla villkoren för Faderns eviga frälsningsplan skulle träda i kraft.
Den första timliga skapelsen av allting var paradisisk till sin natur. På Edens tid levde alla livsformer i ett högre och annorlunda tillstånd än det som nu råder. Det kommande fallet skulle föra dem nedåt och framåt. Döden och fortplantningen hade ännu inte kommit till världen” (Bruce R. McConkie, ”Kristus och skapelsen”, Nordstjärnan, sep. 1983, s. 25).
”I Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har vi en lära om familjen som grundas på skapelsen, fallet och försoningen. I och med jordens skapelse tillkom en plats där familjen kunde bo. Gud skapade mannen och kvinnan som de två väsentliga delarna i en familj. Det ingick i vår himmelske Faders plan att Adam och Eva skulle beseglas och bilda en evig familj.
Fallet gav familjen möjlighet att växa. Adam och Eva var familjeledare som valde att ha en jordisk upplevelse. Fallet gjorde det möjligt för dem att få söner och döttrar.
Försoningen gör det möjligt för familjen att bli beseglad för evigt. Den gör det möjligt för familjer att uppleva evig tillväxt och fullkomning. Lycksalighetsplanen, som också kallas frälsningsplanen, var en plan som skapades för familjer. Det uppväxande släktet behöver förstå att familjen är det centrala i vår lära” (Julie B. Beck, ”Undervisa om läran om familjen”, Liahona, mars 2011, s. 32).
Hur hjälper dessa uttalanden er att förstå den ytterst viktiga rollen skapelsen har i Guds övergripande plan för sina barns frälsning?
Varför är det viktigt att förstå att jorden skapades för att enskilda och familjer skulle kunna nå upphöjelse? (Medan eleverna svarar skriver du följande princip på tavlan:När vi förstår syftet med jordens skapelse, kan vi få en större önskan att uppfylla ändamålet med vår egen skapelse.)
Förklara för eleverna att prästadömets beseglingsmakt gör det möjligt för män och hustrur och föräldrar och barn att vara tillsammans efter döden. Utan beseglingsmakten, som återställdes genom Elia, kan Guds barn inte få upphöjelsens alla välsignelser, och det syftet med jordens skapelse skulle inte ha uppnåtts, eller, som det står i Läran och förbunden, ”jorden [skulle] bli fullständigt ödelagd” (L&F 2:3; se även Mal. 4:6).
Avsluta lektionen genom att vittna om dessa viktiga sanningar: 1) Jehova skapade jorden under Faderns ledning; 2) Han skapade jorden för att det skulle finnas en plats där Guds barn kunde leva och utvecklas mot evigt liv; och 3) när vi förstår syftet med jordens skapelse, kan vi få en större önskan att uppfylla ändamålet med vår egen skapelse.
Uppmuntra eleverna att fundera över vad de kan göra för att uttrycka sin tacksamhet för Jesu Kristi skapelser. Uppmuntra eleverna att följa varje maning Anden gav dem under lektionen.