Almas bok
Almas son

1 Nu hände det sig under det första året av domarnas regering över Nephis folk, från den tiden och framåt, att kung Mosiah, som hade lämnat denna värld och hade kämpat den goda kampen och hade vandrat rättrådigt inför Gud, inte hade lämnat någon att regera i sitt ställe. Dock hade han stiftat lagar, och dessa hade antagits av folket varför de var förpliktade att rätta sig efter de lagar som han hade stiftat.

2 Och det hände sig under det första året av Almas regering på domarsätet att en man fördes inför honom för att dömas, en man som var storväxt och känd för sin stora styrka.

3 Och han hade gått omkring bland folket och predikat för dem det som han påstod vara Guds ord, men som var riktat mot kyrkan. Han förkunnade för folket att varje präst och lärare borde söka anseende bland folket och att de inte borde arbeta med sina händer utan borde försörjas av folket.

4 Och han betygade även för folket att hela människosläktet skulle bli frälst på den yttersta dagen och att de inte behövde frukta eller bäva, utan de kunde upplyfta sina huvuden och fröjda sig, för Herren hade skapat alla människor och hade även återlöst alla människor, och till sist skulle alla människor få evigt liv.

5 Och det hände sig att han undervisade om detta så kraftfullt att många trodde på hans ord, ja, så många att de började försörja honom och ge honom pengar.

6 Och han började upphöja sig i sitt hjärtas högmod och bära högst dyrbara kläder, ja, och han började även upprätta en kyrka enligt det han predikade.

7 Och det hände sig att då han var på väg för att predika för dem som trodde på hans ord, mötte han en man som tillhörde Guds kyrka, ja, som även var en av dess lärare. Och han inledde en häftig dispyt med honom för att kunna förleda kyrkans folk. Men mannen motstod honom och tillrättavisade honom med Guds ord.

8 Och mannens namn var Gideon, och det var han som hade varit ett redskap i Guds händer till att befria Limhis folk ur träldomen.

9 Eftersom Gideon nu motstod honom med Guds ord vredgades han på Gideon och drog sitt svärd och började slå honom. Nu var Gideon kommen till hög ålder och kunde därför inte stå emot hans slag, varför han blev dräpt medelst svärdet.

10 Och mannen som dräpte honom togs tillfånga av kyrkans folk och fördes inför Alma för att dömas enligt de brott som han hade begått.

11 Och det hände sig att han stod inför Alma och försvarade sig med stor dristighet.

12 Men Alma sa till honom: ”Se, detta är första gången som prästvälde har instiftats bland detta folk. Och se, du är inte endast skyldig till prästvälde utan har även försökt genomdriva det med svärd. Och om prästvälde skulle påtvingas detta folk skulle det leda till dess fullständiga undergång.

13 Och du har utgjutit en rättfärdig mans blod, ja, en man som har gjort mycket gott bland detta folk. Och om vi skulle skona dig skulle hans blod komma över oss som hämnd.

14 Därför döms du till döden enligt den lag vi har fått av Mosiah, vår siste kung. Och den har godkänts av detta folk, varför folket måste rätta sig efter lagen.”

15 Och det hände sig att de grep honom, och hans namn var Nehor. Och de förde honom till toppen på kullen Manti, och där tvingades han erkänna, eller snarare erkände han, mellan himlarna och jorden, att det han hade lärt folket stred mot Guds ord. Och där led han en neslig död.

16 Detta gjorde dock inte slut på prästväldets spridning över landet, för det fanns många som älskade världens fåfängliga ting. Och de gick ut och predikade falska läror, och detta gjorde de för att vinna rikedomar och ära.

17 Ändå vågade de inte ljuga, av fruktan för lagen ifall det skulle bli känt, för lögnare bestraffades. Därför låtsades de predika enligt sin tro, och lagen kunde nu inte göras gällande mot någon människa för hennes tros skull.

18 Och de vågade inte stjäla av fruktan för lagen, för sådant bestraffades. Inte heller vågade de råna eller mörda, för den som mördade straffades med döden.

19 Men det hände sig att de som inte tillhörde Guds kyrka började förfölja dem som tillhörde Guds kyrka och hade tagit på sig Kristi namn.

20 Ja, de förföljde dem och hånade dem med alla slags ord, och detta på grund av deras ödmjukhet, eftersom de inte upphöjde sig i sina egna ögon och eftersom de delade Guds ord med varandra, utan pengar och för intet.

21 Nu fanns det bland kyrkans folk en sträng lag om att ingen människa som tillhörde kyrkan fick stå upp och förfölja dem som inte tillhörde kyrkan, och att det inte fick förekomma någon förföljelse bland dem själva.

22 Ändå fanns det många bland dem som började bli högmodiga och började tvista med sina motståndare, och till och med slå dem, ja, de slog varandra med knytnävarna.

23 Detta var nu i det andra året av Almas regering, och det orsakade kyrkan stora svårigheter, ja, det blev orsak till stora prövningar för kyrkan.

24 För mångas hjärtan var förhärdade, och deras namn utplånades så att de inte längre blev ihågkomna bland Guds folk. Och även många andra drog sig undan dem.

25 Nu var detta en stor prövning för dem som stod fasta i tron. Ändå var de ståndaktiga och orubbliga i att hålla Guds bud, och de bar med tålamod den förföljelse de utsattes för.

26 Och när prästerna lämnade sitt arbete för att förkunna Guds ord för folket, lämnade också folket sina arbeten för att höra Guds ord. Och när prästerna hade förkunnat Guds ord för dem vände de alla flitigt tillbaka till sina arbeten. Och prästen ansåg sig inte förmer än sina åhörare, för predikanten var inte bättre än åhöraren, inte heller var läraren bättre än eleven. Och på så sätt var de alla jämlika, och de arbetade alla, var och en efter sin styrka.

27 Och de delade med sig av sina ägodelar, var och en efter vad han hade, till de fattiga och de behövande och de sjuka och de lidande. Och de bar inga dyrbara kläder men var ändå prydliga och behagfulla.

28 Och på så sätt ordnade de kyrkans angelägenheter, och på så sätt började de återigen få oavbruten fred trots alla sina förföljelser.

29 Och tack vare kyrkans orubblighet började de nu bli mycket rika och hade ett överflöd av allt som de stod i behov av – ett överflöd av flockar och hjordar och gödboskap av varje slag, och även ett överflöd av säd och av guld och av silver och av dyrbarheter, och överflöd av siden och fint tvinnat linne och allt slags präktigt, enkelt tyg.

30 Och på så sätt avvisade de under sina gynnsamma omständigheter ingen som var naken eller som var hungrig eller som var törstig eller som var sjuk eller som inte hade fått näring. Och deras hjärtan var inte begivna på rikedomar varför de var frikostiga mot alla, både gammal och ung, både träl och fri, både man och kvinna, såväl utanför kyrkan som inom kyrkan, och de hade inte anseende till person när det gällde de behövande.

31 Och på så sätt hade de framgång och blev mycket mer välbärgade än de som inte tillhörde deras kyrka.

32 För de som inte tillhörde deras kyrka ägnade sig åt svartkonster och åt avgudadyrkan eller lättja och åt tomt prat och åt avund och stridigheter. De bar dyrbara kläder och förhävde sig med högmod i blicken. De förföljde, ljög, stal, plundrade, bedrev hor och mördade, och begick all slags ogudaktighet. Men lagen verkställdes på alla dem som överträdde den, i den mån som det var möjligt.

33 Och det hände sig att genom att lagen på så sätt tillämpades på dem, så att var och en fick lida enligt vad han hade gjort, blev de lugnare och vågade inte begå någon ogudaktighet, ifall det skulle bli känt. Därför rådde det stor fred bland Nephis folk fram till det femte året av domarnas regering.