Kapitel 8

Tro på Herren Jesus Kristus

Tron på Jesus Kristus var en stark drivkraft för president Brigham Young. Hans tro på Frälsaren och på Jesu Kristi återställda evangelium gjorde det möjligt för honom att utstå svåra umbäranden och prövningar. Genom sin tro genomförde han åtskilliga missionsresor. Han utstod umbärandena i Sions läger. Han förblev orubblig och trogen evangeliet och profeten Joseph Smith under de svåra tiderna i Kirtland när många av de heliga lämnade kyrkan. Genom sin tro ledde han de heliga till Saltsjödalen och upprättade Guds rike där. Han sade: ”Var och en som lever i denna kyrka måste vara trofast. De kan inte se vägen framför sig, utan måste faktiskt utöva tro pä Herren Jesus Kristus för att kunna åtnjuta den Helige Andens ljus. När de försummar detta, tar världens ande dem i besittning, och de blir kalla och utan frukt. De försmäktar i mörkret och blir andligt döda” (DNW, 25 apr 1855, s 2).

Brigham Youngs lärdomar

Tro på Herren Jesus Kristus är evangeliets första grundsats och kan bara förstås genom den Helige Andens kraft.

Det evangelium vi predikar är en Guds kraft till frälsning och den första grundsatsen i detta evangelium är … tro på Gud och tro på hans Son Jesus Kristus, vår Frälsare. Vi måste tro att han är den person han beskrivs som i de heliga skrifterna … Vi måste tro att denne Jesus korsfästes för världens synder (DBY, 153).

Man kan säga att Herren och hans evangelium inte är värda att beakta eller så kan man underkasta sig dessa (DBY, 153).

För att kunna förstå evangeliets första grundsatser, för att förstå dem rätt, måste man få den vishet som kommer ovanifrån. Man måste upplysas av den Helige Anden … man måste själv åtnjuta frälsningens välsignelser för att kunna ge dem till andra (DBY, 152).

Varje uns av sanning som varje människa har fått är en gåva från Gud. Vi mottar dessa sanningar och går från härlighet till härlighet, … och får kunskap om allting, och blir gudar, ja, Guds söner. Det är de vilkas kroppar är celestiala. Det är dem som Herren har utvalt på grund av deras lydnad. De har inte försmått sanningen när de har hört den. Det är de som inte har försmått evangeliet, utan har erkänt Jesus och Gud så som de är, som har erkänt änglarna så som de är. Det är de som arbetar för den mänskliga familjens frälsning (DBY, 152).

Tron på Kristus är en gåva från Gud som vi får genom försanthållande, lydnad och rättfärdiga gärningar.

När du tror på evangeliets principer och förvärvar en tro, vilket är en Guds gåva, ger han dig mera tro och lägger tro till tro. Han ger sina skapelser tro som en gåva, men de får som arvedel förmånen att tro att evangeliet är sant eller falskt (DBY, 154).

Om vi talar om tro i allmänhet, så är det den Guds kraft genom vilken världarna är och blivit till, och det är en Guds gåva till dem som tror och lyder hans bud. Dock handlar ingen levande, intelligent varelse, oavsett om han tjänar Gud eller inte, utan tro. Han kan lika väl försöka leva utan att andas som att leva utan trons princip. Men han måste tro på sanningen, lyda sanningen och tillämpa sanningen för att få den verksamma kraft från Gud som kallas tro (DBY, 153).

Vi är skyldiga att lita på vår Gud, och det är grunden för allt det vi kan göra för oss själva (DBY, 154).

När ni läser uppenbarelserna eller när ni hör Herrens vilja angående er, ta då för er egen skull aldrig emot detta med ett tvivlande hjärta (DBY, 155).

Vår himmelske Fader röjer inte alltid för sina barn de välsignelser och den hjälp han i hemlighet ger dem. Inte heller visar han i förväg vad som komma skall. För de måste lära sig att lita på honom som har lovat att föra våra krig och kröna oss med seger om vi är trofasta såsom Abraham var trofast (DBY, 156).

Då människor har för vana att filosofera över varje liten detalj och bara förlita sig på det vi kallar det mänskliga förnuftet, kan de ständigt ta fel. Men sätt en människa i den situationen att hon, för att klara sig, är tvungen att tro på Jesu Kristi namn, så för det henne dithän att hon får en egen övertygelse. Lyckliga är de som går igenom prövningar, om de bevarar sin redbarhet och sin tro till sin kallelse (DBY, 154).

Rättfärdiga gärningar vittnar om och stärker tron.

Om jag skulle förklara hur stor tillit vi bör ha till Gud, skulle jag använda ett ord som passar mig – jag skulle säga obetingad tillit. Jag tror på min Gud och den tron stämmer överens med de gärningar jag frambringar. Jag har inget förtroende för en tro utan gärningar (DBY, 155).

Om medlemmarna bara ville vara fyllda av goda gärningar, så lovar jag att de kommer att ha tro när de behöver det (DBY, 154).

När tron väller upp i hjärtat, kommer de goda gärningarna och de goda gärningarna stärker den rena tro som finns inom dem (DBY, 156).

Jag tror att när vi har gjort allt vi kan, då är Herren bunden, och han kommer inte att göra den trogne besviken – han kommer att göra resten (DBY, 155).

Om en människa kommer i den situationen att hon överhuvudtaget inte kan skaffa sig det minsta för att uppehålla livet, då är det hennes förmån att utöva tro på att Gud ska föda henne, han som kan få en korp att ta lite torkat kött från en plats där det finns överflöd och släppa det över den som svälter. Om jag inte själv kan föda mig genom de medel Gud har gett mig, då är tiden inne för honom att utöva sin försyn på ett ovanligt sätt för att tillgodose mina behov. Men om vi kan hjälpa oss själva, då är det vår skyldighet att göra det (DBY, 155).

Många goda människor, som har mycket av Herrens ande, har lätt för att tvivla. De har så lite självförtroende att de ibland tvivlar över om de är sanna heliga eller inte. De tvivlar ofta då de inte borde göra det. Så länge som de vandrar ödmjukt inför Gud, håller hans bud och iakttar hans stadgar, är villiga att ge allt för Kristus och göra allt som främjar hans rike, behöver de inte tvivla, för Anden vittnar för dem om de är av Gud eller inte (DBY, 155).

Om de sista dagars heliga lever värdiga sina förmåner och utövar tro på Jesu Kristi namn och lever så att de ständigt, dag för dag, åtnjuter fullheten av den Helige Anden, finns det inget på jordens yta de kunde be om, som inte skulle ges dem. Herren väntar på att få visa detta folk stor nåd och över dem utgjuta rikedomar, ära, härlighet och makt, ja, till och med så att de kan besitta allting enligt de löften han gett genom sina apostlar och profeter (DBY, 156).

Studieförslag

Tro på Herren Jesus Kristus är evangeliets första grundsats och kan bara förstås genom den Helige Andens kraft.

Varför ger vår tro på Herren Jesus Kristus oss hopp?
President Young nämnde några konkreta saker vi måste tro på för att ha en verksam tro på Jesus Kristus. Vilka?
Varför är tro på Jesus Kristus den första grundsatsen i evangeliet? (Se också Moroni 7:33–34; Trosartiklarna 1:4.) Hur kan vi enligt president Young lära oss förstå tron på Kristus som evangeliets första grundsats?
Vilka är ”de som arbetar för den mänskliga familjens frälsning”?

Tron på Kristus är en gåva från Gud som vi får genom försanthållande, lydnad och rättfärdiga gärningar.

Hur kan vi utveckla tro på Kristus? Vad betyder det att ”lägga tro till tro”? (Se också Alma 32:26–28.)
Varför måste vi tro, lyda och tillämpa sanningen för att få en verksam tro? (Se också Alma 32:21.)
Varför sade president Young att ” vi är skyldiga att lita på vår Gud”? (Se också Ether 12:6–7.) Hur visar vi att vi litar på Gud? (Se också Ether 3:11–12.)
Hur stör tvivel och förnuftsmässiga resonemang tron? Hur kan vi få en egen förvissning om vår ställning inför Gud? Hur påverkar vår tro på Jesus Kristus vår syn på oss själva?
President Young sade: ”Lyckliga är de som går igenom prövningar, om de bevarar sin redbarhet och sin tro till sin kallelse.” Hur kan vi bevara vår tro och redbarhet i svåra stunder? Hur har din tro och redbarhet gjort det möjligt för dig att framgångsrikt möta motgångar? (Se också Helaman 12:3; Alma 32:6.)

Rättfärdiga gärningar vittnar om och stärker tron.

Hur förklarade president Young sambandet mellan tro och gärningar?
Vad måste vi enligt president Young göra för att få Herrens hjälp? Vad förväntar Herren av dem som är ”villiga att ge allt för Kristus och göra allt som främjar hans rike”?
Vad lovade president Young dem som ”utövar tro på Jesu Kristi namn och lever så att de ständigt, dag för dag, åtnjuter fullheten av den Helige Anden”? Vad blir följden då våra böner åtföljs av en sådan tro och inspiration? (Se också L&F 46:30; Helaman 10:5.)