Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 39: Den eviga domen

Kapitel 39

Den eviga domen

”Jag har kommit till den slutsatsen ”, sade president Brigham Young, ”att vi ska dömas efter våra gärningar i köttet och efter hjärtats tankar och uppsåt” (DNW, 17 augusti 1869, 2; se också L&F 137:9). Han lärde också tydligt att varje man och kvinna kommer att erfara denna dom: ”Varje intelligent varelse kommer att dömas … efter sina gärningar, sin tro, sina önskningar och sin ärlighet eller oärlighet inför Gud. Varje karaktärsegenskap kommer att få sin rättvisa belöning eller straff, och var och en kommer att dömas efter himmelens lag (DNW, 12 september 1860, 2).

Brigham Youngs lärdomar

Vi kommer att dömas efter våra gärningar, ord och tankar, och efter hur vi förhåller oss till sanningen.

Detta är en värld där vi ska visa vad vi går för. Människans livstid är en prövotid, under vilken vi kan bevisa för Gud i våra mörka stunder, i vår svaghet och där fienden råder, att vi är vår Faders vänner och att vi mottar ljus från honom och är värdiga att vara ledare för våra barn – att bli herrarnas herre och konungarnas konung – att ha fullkomligt herravälde över den del av vår släkt som kommer att bli krönt i det celestiala riket med härlighet, odödlighet och eviga liv (DBY, 87).

Jag vet verkligen att domens dag snart kommer för dig och för mig, och inom kort måste vi lägga ner detta kroppens tabernakel och gå till andevärlden. Och jag vet att då vi lägger oss till vila, kommer domen för oss, som det står i skrifterna, ”likt trädet som ligger på den plats där det har fallit” [se Predikaren 11:3], eller med andra ord, då döden lämnar oss kommer domen till oss (DBY, 382).

Döden gör den mäktigaste monark likvärdig med den fattigaste svältande tiggare. Och båda måste stå inför Kristi domstol och svara för de gärningar de gjort i kroppen (DBY, 445).

Låt alla tro som de behagar och följa sin egen övertygelse, för alla är fria att anta eller förkasta. De är fria att tjäna Gud eller att förneka honom. Vi har skrifterna med gudomlig sanning, och vi är fria att tro på eller förneka dem. Men vi ska ställas till doms inför Gud för allt detta och måste redogöra inför honom som har rätt att kalla oss att redogöra för de gärningar vi gjort i kroppen (DBY, 67).

Tiden och förmågan att arbeta är det enda kapitalet i hela människans värld, och vi står alla i tacksamhetsskuld till Gud för förmågan att använda tiden väl och han kommer att avkräva oss en noggrann redogörelse för hur vi använt denna förmåga (DBY, 301).

Människobarnen kommer att dömas efter sina gärningar, oavsett om dessa är goda eller onda. Om en människas dagar ägnats åt goda gärningar, kommer hon att belönas därefter. Om å andra sidan hennes dagar ägnats åt onda gärningar, kommer hon att få i enlighet med dessa gärningar … När ska människorna förstå att det är nu de ska börja lägga grunden till sin upphöjelse för tid och evighet, att detta är tiden att bära andlig frukt till Guds ära och härlighet, liksom Jesus gjorde (DNW, 13 april 1854, 1).

Alla som tror, är uppriktiga i hjärtat och bär rättfärdighetens frukt, är Guds utvalda och arvingar till allt. Alla som vägrar att lyda Herrens heliga bud och förordningarna i hans hus kommer att dömas efter vad de har sagt, kommer att fördöma sig själva som de gör nu, kommer att räknas ovärdiga och kommer inte att ha något med de rättfärdiga att göra (DBY, 383–384).

Någon säger: ”Om jag kan vara ganska säker på att uppnå en bättre härlighet än den här, tror jag inte att jag gör mig besväret att ärva någonting mer.” Gör det om det är vad du vill. Alla på jorden kan göra det. Evangeliet förkunnas, synden får liv, några dör andligt och några strider mot det evangeliet. Några tar emot det och några gör det inte, men detta är folkets synd. Sanningen förkunnas för dem och de förkastar den. Detta är världens synd. ”Ljuset har kommit in i världen, men människorna älskar mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar är onda” [se Johannes 3:19]. Så sade Jesus på sin tid. Vi säger: här är livets och frälsningens evangelium, och alla som tar emot det får ära, odödlighet och eviga liv. Om de förkastar det tar de en stor risk (DBY, 384).

Då ljuset från kunskapen om Gud kommer till en människa och hon förkastar det, blir detta till hennes fördömelse (DBY, 383).

Det eviga livets principer som finns framför oss är avsedda att upphöja oss till makt och bevara oss från fördärv. Om vi väljer att gå tvärtemot och anamma och tillämpa de principer som leder till död, är det vårt eget fel. Om vi inte lyckas uppnå den frälsning vi åstundar, måste vi tillstå att vi själva utverkat varje belöning som en följd av våra handlingar och att vi har handlat enligt den självständiga handlingsfrihet vi fått, och vi kommer att dömas efter våra ord, vare sig vi är rättfärdigade eller fördömda (DNW, 17 augusti 1859, 1).

Vi kommer att dömas efter vårt sätt att leva ”efter det bästa ljus vi har”.

Ända från min barndom har jag tyckt att det varit rent nonsens att tala om jordens invånare som ohjälpligt förlorade – att tala om min far och mor, och era föräldrar, eller våra förfäder, vilka har levat trofasta efter det bästa ljus de hade, och påstå att de, på grund av att de inte hade det eviga förbundet och det heliga prästadömet ibland sig, skulle komma till helvetet och brinna där i all evighet. Det är nonsens för mig. Det har det alltid varit och det är det alltjämt (DBY, 384).

En man eller kvinna måste ha kunskap om Guds vägar innan han eller hon kan bli ogudaktig. Människor kan vara syndare, kan vara orättfärdiga, kan vara onda, vilka aldrig har hört frälsningsplanen, vilka till och med är obekanta med historien om Människosonen eller vilka har hört talas om Frälsarens namn, och, kanske, historien om hans liv på jorden, men vilka genom traditioner och utbildning har lärt sig otro. Men för att kunna bli ogudaktiga, i egentlig mening, måste de i viss mån förstå gudsfruktan (DBY, 384).

Vad gäller alla dödliga så lever miljontals människor på jorden efter det bästa ljus de har, efter den bästa kunskap de besitter. Jag har ofta sagt till er att de kommer att få efter sina gärningar. Och alla som lever efter de bästa principer de känner till eller som de kan förstå, kommer att få frid, ära, ro, glädje och en krona som är långt mer än vad de väntar sig. De kommer inte att vara förlorade (DBY, 384).

Om människor har en lag, oavsett vem som stiftat den, och gör så gott de kan, kommer de att få en härlighet som överträffar ens vildaste fantasi, ja, varje beskrivning jag kan ge. Ni kan inte föreställa er den minsta del av den härlighet Gud berett för sina skapade varelser, sina händers verk (DBY, 385).

Jag säger till varje präst på jordens yta, och det spelar ingen roll om han är kristen, hedning eller muslim. Du bör leva efter det bästa ljus du har. Och om du gör det kommer du att få all den salighet du någonsin kunnat föreställa dig (DBY, 384–385).

Alla utom förtappelsens söner kommer så småningom att ärva ett rike med härlighet.

Jesu lärjungar skulle få bo hos honom. Vart kommer alla andra? Till riken beredda för dem, där de kommer att leva och finnas till. Genom sin egen återlösning kommer Jesus att få med sig varje son och dotter till Adam utom förtappelsens söner, vilka kommer att kastas i helvetet. Andra kommer att utsättas för Guds vrede, utsättas för allt som Herren kan kräva av dem, eller rättvisan kan kräva av dem. Och när de har fått utstå Guds vrede tills de betalt till sista öret, kommer de att släppas ut ur fängelset. Är det farligt att förkunna denna lära? Somliga ser det som farligt. Men det stämmer att varje människa som inte går miste om nådens dag genom att synda, och blir en djävulens ängel, kommer att uppväckas för att ärva ett rike med härlighet (DBY, 382).

De som visar sig trofasta kommer att vara fler än de som avfaller. En viss kategori av detta folk kommer att komma till det celestiala riket. Andra däremot får inte komma dit eftersom de inte kan hålla en celestial lag, utan de kommer att få ett så bra rike som de önskar och lever för (DBY, 383).

Alla dessa olika härligheter är bestämda för att passa människornas egenskaper och tillstånd (DNW, 13 augusti 1862, 2).

Vi läser i Bibeln att solen har sin härlighet, månen sin och stjärnorna sin [se 1 Korinthierbrevet 15:40–42]. I boken Läran och förbunden [se L&F 76] kallas dessa härligheter telestial, terrestrial och celestial, som är den högsta. Dessa är världar, olika rum eller boningar, i vår Faders hus. De män eller kvinnor som inte vet mer om Guds kraft och den Helige Andens inflytande än att bara låta sig ledas av någon annan människa och lita blint på henne, kommer aldrig att kunna inträda i den celestiala härligheten och där krönas som de hoppas. De kommer aldrig att kunna bli gudar. De kan inte styra sig själva, för att inte tala om att styra andra, utan de måste i det minsta lilla styras som ett barn. De kan inte styra sig själva det minsta, utan Jakob, Petrus eller någon annan måste styra dem. De kan aldrig bli gudar eller krönas som styresmän med ära, odödlighet och eviga liv. De kan aldrig styra med härlighet, majestät och makt i det celestiala riket. Vilka kommer att göra det? De som är ståndaktiga och genomsyrade av sann himmelsk självständighet, som modigt går framåt och tjänar sin Gud och låter andra göra som de vill, fast beslutna att göra rätt, även om återstoden av mänskligheten väljer en annan väg (DBY, 382–383).

Om de onda i sin syndfullhet var tvungna att komma inför Fadern och Sonen, – tillsammans med dem som tror att alla kommer att bli frälsta, att Jesus inte kommer att lämna någon därhän, – skulle deras tillstånd vara ännu värre och outhärdligare än om de vore i sjön som brinner av eld och svavel. Enligt fatalistens lära hamnar ett spädbarn, inte större än en handsbredd, i helvetet, medan äktenskapsbrytaren, horkarlen, tjuven, lögnaren, menedaren, mördaren och varje annan avskyvärd karaktär, enligt samma lära tvingas att komma inför Fadern och Sonen, om de bara omvänder sig på dödsbädden, vilket, om de kunde komma dit, skulle vara ett helvete för dem (DBY, 385).

Guds straff är gudomligt. Det varar för evigt, eftersom det aldrig kommer att finnas en tid då människor inte ska bli fördömda, och det måste alltid finnas ett helvete att sända dem till. Hur länge de fördömda förblir i helvetet, vet jag inte, inte heller vilken grad av lidande de får utstå. Om vi på något sätt kunde räkna ut hur mycket ondska de är skyldiga till, kanske det skulle vara möjligt att fastställa i vilken omfattning de får lida. De kommer att få i enlighet med de gärningar de utförde medan de var i kroppen. Guds straff är evigt, men det bevisar inte att en ond människa i all evighet kommer att förbli i ett tillstånd där hon bestraffas (DBY, 383).

Studieförslag

Vi kommer att dömas efter våra gärningar, ord och tankar, och efter hur vi förhåller oss till sanningen.

  • President Young förkunnade att ”människans livstid är en prövotid”. Vad ska vi ”bevisa för Gud” under vårt jordeliv?

  • Vad kommer vi att hållas ansvariga för på domens dag? (Se också Alma 12:14; 41:3.)

  • Vilka är Guds utvalda?

  • President Young sade att vi kommer att ”dömas efter våra ord”. Hur vet vi om vi kommer att bli ”rättfärdigade eller fördömda”?

  • President Young förkunnade att vi kommer att dömas efter hur vi använder tiden. Varför är det så viktigt hur vi använder tiden? Hur bedömer du ditt sätt att använda tiden nu? Vad har du lärt dig av andra medlemmar i kyrkan, vänner och andra om hur man kan använda tiden väl?

Vi kommer att dömas efter vårt sätt att leva ”efter det bästa ljus vi har”.

  • Vilka omständigheter eller förhållanden i människors liv kommer att mildra Herrens dom beträffande dem? Hur kan vi tillämpa denna princip på vårt sätt att värdera människor vars tro skiljer sig från vår egen?

  • På vilket villkor kommer människor, enligt president Young, att få ”frid, ära, ro … långt mer än vad de väntar sig” i nästa liv?

Alla utom förtappelsens söner kommer så småningom att ärva ett rike med härlighet.

  • Varför skulle inte de onda som dött i sina synder kunna uthärda att vara tillsammans med Fadern och Sonen? (Se också Mormon 9:3–4; L&F 88:22.)

  • President Young sade att vår himmelske Faders barn ”kommer att få ett så bra rike som de önskar och lever för”. Hur kan vi veta om vi lever värdiga att få det rike vi åstundar?

  • President Young förkunnade att alla människor utom förtappelsens söner så småningom kommer att ärva ett rike med härlighet. Vad lär det dig om vår himmelske Faders hängivenhet till rättvisa och nåd? Vad lär det dig om hans kärlek till sina barn?