Kapitel 31

Sparsamhet, flit och oberoende

President Brigham Young förstod värdet av hårt arbete för att bereda de heliga att bygga Guds rike. Han rådde pionjärerna: ”I stället för att söka efter vad Herren ska göra för oss ska vi fråga vad vi själva kan göra” (DBY, 293). President Heber C Kimball, president Youngs vän och rådgivare i första presidentskapet, hade arbetat många dagar på fälten tillsammans med honom och erinrade sig senare den tiden så här: ”Broder Brigham och jag brukade arbeta hårt, sida vid sida, för två kronor och femtio öre om dagen och stod själva för mat och husrum. Vi hade tre kronor och sjuttiofem öre om dagen då vi arbetade på slåtterängen. Vi arbetade från soluppgången till solnedgången, och till klockan nio på kvällen om man såg tecken på regn. Vi räfsade och band ihop säd, som slagits med lie, för en skäppa [cirka 35 liter, ö a] vete om dagen, och högg ved, med snö upp till midjan, för arton cent per famn och fick betalt i majs till sjuttiofem cent per skäppa” (DNW, 30 juli 1862). President Young betonade vikten av sparsamhet, flit och självtillit. Han sade: ”De som lyckas få evigt liv är både ordets görare och dess hörare” (DBY, 290).

Brigham Youngs lärdomar

Vi ska arbeta hårt och använda vår tid vist för att tjäna vår familj och bygga upp Guds rike.

Vad har vi? Vår tid. Använd den som ni vill. Tiden har givits er. Och när den har använts på bästa sätt till att främja sanningen på jorden, räknas det oss tillgodo. Välsignade är ni. Men om vi går sysslolösa och använder tiden till fåfängligheter kommer det att hållas emot oss (DBY, 290).

Vi måste redogöra för de dagar vi ägnat åt fåfängligheter (DBY, 290).

Av den tid som tilldelats människan här på jorden får ingen gå förlorad eller kastas bort. Efter tillbörlig vila och avkoppling finns det inte en dag, timme eller minut som vi får tillbringa i sysslolöshet, utan varje minut av varje dag av vårt liv bör vi sträva efter att förkovra oss och få starkare tro på det heliga evangeliet, genom kristlig kärlek, tålamod och goda gärningar, så att vi tillväxer i kunskap om sanningen som den förkunnas och profeteras och skrivs om (DBY, 290).

Sysslolöshet och slösaktighet är inte i enlighet med himlens regler. Spara allt ni kan, så att ni har mycket att välsigna era vänner och era fiender med (DBY, 290).

Allt som har med uppbyggandet av Sion att göra kräver verkligt, hårt arbete [se 2 Nephi 5:17]. Det är nonsens att tala om att bygga upp något rike utom genom arbete. Det kräver arbete från varje del av vår organisation, vare sig det gäller tankemässigt, fysiskt eller andligt, och det är enda sättet att bygga upp Guds rike (DBY, 291).

Att bygga Guds rike på jorden; är inte detta hela tiden ett timligt arbete? (DBY, 290–291).

Det är den största rikedom vi har – att veta hur vi ska genomföra vårt arbete rätt, att ta väl vara på varje timme, till välsignelse för våra hustrur och barn och medmänniskor (DBY, 290).

Vi måste ge oss iväg och uppe i bergen skaffa det guld som ska läggas, om vi någonsin ska få gå på guldbelagda gator. De änglar som nu går på sina gyllene gator, och som har livets träd i sitt paradis, måste skaffa detta guld och lägga det där. När vi har guldbelagda gator, kommer vi att ha lagt dit guldet själva. När vi åtnjuter ett Sion i dess skönhet och härlighet, kommer det att vara när vi har byggt det. Om vi ska åtnjuta det Sion som vi nu längtar efter, så blir det efter att ha återfått och berett det. Om vi får bo i det nya Jerusalems stad, så blir det därför att vi lagt grunden och byggt den. Om vi än som enskilda personer inte slutför detta arbete, så lägger vi ändå grunden åt våra barn och våra barnbarn, liksom Adam gjorde. Om vi ska bli frälsta i en ark, som Noa och hans familj blev, så blir det därför att vi byggt den. Om evangeliet predikas för folken, så blir det därför att Israels äldster … predikar evangeliet intill jordens yttersta gränser (DBY, 291).

Min tro ger mig inte den uppfattningen att Herren tänker förse oss med färdigstekta grisar, färdigbredda smörgåsar osv. Han ger oss förmågan att odla säd, skörda jordens frukter, bygga bostäder, få fram bräder att göra lådor av, och då skörden kommer och ger oss säd, så ska vi lagra den. Lagra vetet tills vi har ett, två, fem eller sju års förråd, tills det finns tillräckligt mycket av livets stödjestav lagrat av folket för att ge bröd åt dem själva och åt dem som söker sin tillflykt här (DBY, 291–292).

Herren har berett en rikedom i jorden som är till för oss.

Jag säger till mina bröder och systrar: Kom så lär vi oss att från naturen samla en rikedom av varje livets nödtorft och omvandla det till sådant vi behöver och som gör oss lyckliga [se L&F 59:18–20]. Vi får inte förbli okunniga, fast andra är det, utan vi måste visa de okunniga hur man blir vis (DBY, 294).

Herren har gjort sin del av arbetet. Han har omgett oss med sådant som vete, kött, lin, ull, silke, frukt och allt annat med vilket vi ska bygga upp, försköna och förhärliga Sion i de sista dagarna. Och det är vår uppgift att forma detta efter våra behov, enligt den kunskap vi nu har och den visdom vi genom vår trofasthet kan få från himlarna. Enbart på detta sätt ska Herren återinföra Sion på jorden (DBY, 294).

Det är vår plikt att vara verksamma och flitiga i att göra allt vi kan för att försörja oss, bygga upp hans rike, försvara oss mot våra fiender, med klokhet göra upp våra planer och ta till varje metod som tänkas kan för att upprätta Guds rike på jorden och för att helga och bereda oss själva för att bo i hans närhet (DBY, 294–295).

Så länge som vi har bördig jord här i dalen och frön att sätta i marken, behöver vi inte be Gud att förse oss med mat eller följa oss runt med en limpa och vädja till oss att äta av den. Han kommer inte att göra det, och det skulle inte jag heller göra om jag vore Herren. Vi kan försörja oss själva här. Och om vi kommer i den situationen att vi inte kan det, då finns det tillräckligt med tid för Herren att utföra ett under så att vi får mat (DBY, 294).

Människor strider, grälar, försöker utnyttja varandra och försöker skaffa sig så mycket som möjligt i världen … Men anta att vi börjar samla allt som finns i moder jord och på dess yta och använder det, finns det då någon brist? Nej, det finns det inte. Det räcker till alla. Se då på detta som det är, sista dagars heliga, och ni som inte är sista dagars heliga. Se på det som det är. Och jag hoppas och ber för er, ni som inte är medlemmar, och för er som utger er för att vara sista dagars heliga, att vi ska ha frid och ro här ett tag, så att vi kan bygga våra smältugnar, öppna våra gruvor, bygga våra järnvägar, bruka jorden, ostört driva våra företag, så att vi kan ägna oss åt uppgiften att försköna jorden (DBY, 295).

Vi bör använda de resurser Herren gett oss på ett förståndigt sätt.

Ett rikes eller en nations rikedomar består inte så mycket i statskassans storlek som i hur bördig jorden är och i hur arbetsamma dess invånare är (DBY, 297).

Tiden och förmågan att arbeta är det enda kapitalet i hela människans värld, och vi står alla i tacksamhetsskuld till Gud för förmågan att använda tiden väl och han kommer att avkräva oss en noggrann redogörelse för hur vi använt denna förmåga. Han kommer inte bara att avkräva en redogörelse för våra handlingar, utan också våra ord och tankar kommer att föras fram vid domen (DBY, 301).

Det enda kapital som finns på jorden är arbetande mäns och kvinnors styrka och arbete … Arbete bygger våra möteshus, tempel, domstolsbyggnader, vackra konsertsalar och skolbyggnader. Det är arbete som undervisar våra barn och ger dem kunskap om olika utbildningsgrenar, som gör dem kunniga i sitt eget språk och i andra språk och inom varje kunskapsområde som människobarnen känner till (DBY, 300).

Låt aldrig något gå till spillo. Var kloka, spara allting och när ni får mer än vad ni själva kan ta hand om, ber ni er nästa att hjälpa er förbruka det (DBY, 292).

Gå lugnt och sansat tillväga. Ta vara på allting. Låt ingenting gå till spillo (DBY, 292).

Tänk aldrig att ni har så mycket bröd att ni kan låta era barn kasta bort den minsta kant eller smula. Om en människa är värd miljontals skäppor vete och majs, är hon inte rik nog att… sopa det minsta korn in i elden. Låt det bli uppätet av någonting och återgå till jorden, och på så sätt uppfylla avsikten med att det växte. Kom ihåg detta! Kasta inte bort någonting, utan ta vara på allting (DBY, 292).

Det är till vårt bästa att ta väl vara på de välsignelser Gud ger oss. Om vi gör tvärtom utestänger vi oss själva från den makt och härlighet som Gud avser att vi ska ärva. Det är genom vår egen omsorg, sparsamhet och omdömesförmåga som Gud har gett oss, som vi kan lagra vår säd och bevara våra flockar och hjordar … hus och landområden, och föröka dem, och ständigt skaffa oss makt och inflytande för egen del och för Guds rike som helhet (DBY, 292).

Använd bara så mycket av era besparingar som behövs för att kroppen och familjen ska ha det bra, och spara resten (DBY, 292).

Om ni vill bli rika, spara då vad ni får. En dåre kan tjäna pengar, men det krävs en vis man för att spara dem och använda dem på bästa sätt (DBY, 292).

Vi ska bygga bra hus och skapa vackra samhällen.

Folket ska bygga bra hus, plantera bra vingårdar och fruktträdgårdar, bygga bra vägar, bygga vackra städer med magnifika byggnader för allmänhetens bekvämlighet, vackra gator kantade med skuggande träd, vattenfontäner, kristallklara bäckar och varje träd, buske och blomma som trivs i det här klimatet, för att göra vårt hem bland bergen till ett paradis och våra hjärtan källor som väller upp av tacksamhet mot Josefs Gud, så att vi åtnjuter allt detta med tacksamma hjärtan och ständigt säger: ”Låt din vilja ske, inte min, o Fader” (DBY, 302).

Försköna era trädgårdar, era hus, era gårdar, försköna staden. Det gör oss glada och skapar välstånd. Jorden är en bra jord, elementen är bra om vi använder dem för vårt eget bästa, i sanning och rättfärdighet. Låt oss då vara nöjda och använda hela vår kraft till att göra oss friska, rika och vackra, och bevara oss själva på bästa sätt och leva precis så länge vi kan, och göra allt gott vi kan (DBY, 302).

Varje förbättring vi gör ökar inte bara vårt välbefinnande utan också vårt välstånd (DBY, 302).

Det är er rätt, hustrur, att be era män att plantera vackra skuggande träd och fruktträd, och att skaffa lite klängväxter och blommor som prydnad utomhus där ni bor. Och om era män inte har tid, skaffar ni detta själva och planterar det. En del kanske säger: ”Men jag har bara en timmerkoja. Det är inte värt att kosta på det.” Jo, det är det. Vitmena och putsa det, och skaffa klängväxter som klättrar över ingången, så att alla som går förbi säger: ”Vilket vackert litet hus!” Det är er rättighet och jag vill att ni ska utnyttja era rättigheter (DBY, 200).

Bygg bra hus. Lär er bygga ordentligt. Bli bra hantverkare och affärsmän, så att ni vet hur man bygger ett hus, en lada eller ett förrådshus, hur man bygger en gård och hur man föder upp boskap och tar väl hand om den genom att ge den tak över huvudet och allt annat den behöver för att klara sig över vintern. Och visa er värdiga de större rikedomar som kommer att ges till er än denna dal och vad den kan ge (DBY, 302).

Jag har varit i hem där det överhuvudtaget inte funnits några bekvämligheter för kvinnorna, inte så mycket som en bänk där de kan ställa sina hinkar, utan de måste ställa dem på golvet. Och ändå sitter deras män där år efter år, utan att göra en sådan liten förbättring som en bänk att ställa hinken på. De har förmågan, men de vill inte använda den (DBY, 198–199).

Må mannen göra förbättringar i kök och skafferi och sovrum till nytta för sin familj, och snygga till sina trädgårdar, gångar etc, och försköna sin bostad med omgivningar, stenlägga gångar och plantera skuggande träd (DBY, 198).

Vi ska vara oberoende som familjer och som ett folk.

Hädanefter vill vi att ni ska vara ett oberoende folk [se L&F 78:14]. Hör det, o Israel! Hör det, grannar, vänner och fiender, det är vad Herren fordrar av detta folk (DBY, 293).

Ni sista dagars heliga! Lär er att klara er själva. Om ni inte kan skaffa allt ni önskar i dag, lär er då att klara er utan det ni inte kan köpa och betala för. Och få era sinnen att acceptera att ni måste och ska leva inom era tillgångar (DBY, 293).

Vilka förtjänar att få beröm? De människor som tar hand om sig själva eller de som alltid väntar sig att Herren ska hjälpa dem? Vi bör inte förvänta att Gud ska ge oss frukt om vi inte planterar träd. Inte heller bör vi be honom att rädda oss från hunger om vi inte plöjer och sår. Likaledes bör vi inte förvänta att Gud ska rädda oss från följderna av vår egen dårskap, olydnad och vårt slöseri (DBY, 293).

Det sätt på vilket ni och jag visar vår tro på och tillit till Gud är att vi gör allt vi kan för att försörja oss och klara oss själva. Och för det samhälle som arbetar tillsammans, med hjärta och hand, för att åstadkomma detta, kommer deras ansträngningar att vara förenade som om de vore en man (DBY, 293).

Bröder, skaffa er kunskap! Ni har lärt er mycket, det är sant. Men lär er mer. Lär er att försörja er. Lagra säd och mjöl, och spara det för svårare tider. Systrar! Be inte era män att sälja sista skäppan säd ni har för att köpa något åt er i affären, utan hjälp era män att lagra det för svårare tider. Ha alltid ett eller två års förråd hemma (DBY, 293).

I stället för att fråga efter vad Herren ska göra för oss, ska vi fråga vad vi själva kan göra (DBY, 293).

Allt som de sista dagars heliga har förvärvat har de förvärvat genom hårt arbete och fast beslutsamhet (DBY, 294).

Studieförslag

Vi ska arbeta hårt och använda vår tid väl för att tjäna vår familj och bygga upp Guds rike.

Vilket råd gav president Young om att använda ”varje minut av varje dag”? (Se även Alma 34:33.) Varför är tiden en sådan dyrbar gåva? Vilka principer har hjälpt dig att använda tiden på ett bättre sätt?
Varför är sysslolöshet och slösaktighet tvärt emot ”himlens lag”? (Se också Läran och förbunden 42:42.)
Varför krävs det allt slags arbete för att bygga Sion? På vilka sätt måste vi arbeta mentalt, fysiskt och andligt för att bygga Sion?

Herren har berett en rikedom i jorden som är till för oss.

Hur ska Herren ”återinföra Sion på jorden”? Nämn några konkreta sätt på vilka vi kan bygga Sion.
President Young sade att ”i moder jord och på dess yta finns det tillräckligt för alla”. Varför finns det då så mycket fattigdom i världen, tror du? Vad kan vi i våra familjer, kyrkans organisationer och våra samhällen göra för att ge till varandra av det som Herren gett oss? (Se också Jakob 2:18–19; L&F 104:14–18.)

Vi bör använda de resurser Herren gett oss på ett förståndigt sätt.

Varför ska vi ”inte kasta bort någonting, utan ta vara på allting”? Hur kan vi tillämpa president Youngs råd om att ha ett hemförråd och ha en beredskap för nödsituationer?
Hur ”utestänger vi oss själva från den makt och härlighet som Gud avser att vi ska ärva”?
Hur kan vi tillämpa president Youngs råd: ”En dåre kan tjäna pengar, men det krävs en vis man för att spara dem och använda dem på bästa sätt”?

Vi ska bygga bra hus och skapa vackra samhällen.

Hur skulle de heliga enligt president Young göra sitt ”hem … till ett paradis och sitt hjärta till en källa som flödar över av tacksamhet”? Hur kan vi göra våra hem och våra samhällen vackrare? (Se också L&F 82:14.) Hur hjälper oss vackra omgivningar fysiskt, känslomässigt och andligt?

Vi ska vara oberoende som familjer och som ett folk.

Vilket råd gav president Young om att leva inom sina tillgångar? Varför är det ibland svårt att följa dessa enkla riktlinjer? Nämn några konkreta sätt att förvissa oss om att vi lever inom våra tillgångar?
Utvärdera vad president Young sade om vårt ansvar att försörja oss själva och begrunda vad du har gjort för att förvissa dig om att din familj klarar sig i en nödsituation. Gör upp en plan för att öka ert oberoende i familjen och i samhället.
På vilket sätt är flitigt arbete ett tecken på tro? Vad är sambandet mellan självtillit och att förlita sig på Kristi förtjänster?
President Young anmodade de heliga att ta hand om sig själva, men han rådde dem också att hjälpas åt i samhället. Hur går våra ansträngningar för att klara oss själva hand i hand med våra ansträngningar för att bygga upp vårt samhälle? Hur har andras ansträngningar hjälpt dig att bli mer oberoende?