3 Nephi 11
föregående nästa

Jesus Kristus visade sig för Nephis folk och betjänade dem medan mängden var församlad i landet Ymnighet. Och på detta sätt visade han sig för dem.

Omfattar kapitel 11 till och med 26.

Kapitel 11

Fadern vittnar om sin älskade Son – Kristus visar sig och förkunnar sin försoning – Folket känner på märkena efter såren i hans händer, fötter och sida – De ropar hosianna – Han förklarar på vilket vis och sätt dopet går till – Stridslystnadens ande är av djävulen – Kristi lära är att människor ska tro och bli döpta och ta emot den Helige Anden. Omkring 34 e.Kr.

1 Och nu hände det sig att en stor skara av Nephis folk hade samlats runt omkring det tempel som stod i landet Ymnighet. Och de uttryckte sin förundran och förvåning för varandra och visade varandra på den astora och förunderliga förändring som hade skett.

2 Och de samtalade också om denne Jesus Kristus, vars död atecknet hade förkunnat.

3 Och det hände sig medan de så samtalade med varandra att de hörde en aröst som tycktes komma från himlen. Och de såg sig om, för de förstod inte rösten som de hörde. Och det var ingen barsk röst och inte heller var det en hög röst. Och ändå, trots att det var en bmild röst genomträngde den dem som hörde den till det innersta så att den fick varje del av kroppen att darra, ja, den genomträngde själva själen och fick deras hjärtan att brinna.

4 Och det hände sig att de åter hörde rösten, och de förstod den inte.

5 Och för tredje gången hörde de åter rösten och öppnade sina öron för att höra den. Och deras ögon var riktade mot ljudet av rösten, och de såg orubbligt mot himlen varifrån ljudet kom.

6 Och se, tredje gången förstod de rösten som de hörde, och den sa till dem:

7 ”Se min aälskade Son, bi vilken jag finner gott behag, i vilken jag har förhärligat mitt namn – hör honom.”

8 Och det hände sig att de, när de förstod, åter såg upp mot himlen, och se, de asåg en man stiga ner från himlen. Och han var klädd i en vit mantel, och han kom ner och stod mitt ibland dem. Och hela mängden hade riktat sina ögon mot honom, och de vågade inte öppna munnen, inte ens till varandra, och förstod inte vad det betydde, utan de trodde att det var en ängel som hade visat sig för dem.

9 Och det hände sig att han sträckte fram sin hand och talade till folket och sa:

10 ”Se, jag är Jesus Kristus, om vilken profeterna vittnade att han skulle komma till världen.

11 Och se, jag är världens aljus och liv, och jag har druckit ur den bittra bkalk som Fadern har gett mig och har förhärligat Fadern genom att cta på mig världens synder, varigenom jag har underkastat mig dFaderns vilja i allt från begynnelsen.”

12 Och det hände sig att när Jesus hade talat dessa ord föll hela mängden till jorden, för de kom ihåg att det hade aprofeterats bland dem att Kristus skulle visa sig för dem efter sin himmelsfärd.

13 Och det hände sig att Herren talade till dem och sa:

14 ”Stå upp och kom hit till mig så att ni kan asticka era händer i min sida och så att ni även kan bkänna märkena efter spikarna i mina händer och i mina fötter, så att ni kan veta att jag är cIsraels Gud, och hela djordens Gud, och har blivit dräpt för världens synder.”

15 Och det hände sig att mängden gick fram och stack sina händer i hans sida och kände märkena efter spikarna i hans händer och i hans fötter. Och detta gjorde de, och de gick fram den ene efter den andre till dess de alla hade gått fram och sett med sina ögon och känt med sina händer och visste med säkerhet och bar vittne om, att ahan var den som profeterna hade skrivit skulle komma.

16 Och när alla hade gått fram och själva hade bevittnat det, ropade de enhälligt och sa:

17 ”Hosianna! Välsignat vare den allrahögste Gudens namn!” Och de föll ner för Jesu fötter och atillbad honom.

18 Och det hände sig att han talade till aNephi (för Nephi befann sig i mängden) och bjöd honom att komma fram.

19 Och Nephi reste sig och gick fram och böjde knä inför Herren och kysste hans fötter.

20 Och Herren bjöd honom att resa sig, och han reste sig och stod framför honom.

21 Och Herren sa till honom: ”Jag ger dig afullmakt att bdöpa detta folk när jag åter har uppstigit till himlen.”

22 Och vidare kallade Herren aandra och sa likadant till dem, och han gav dem fullmakt att döpa. Och han sa till dem: ”På detta sätt ska ni döpa, och det ska binte vara några ordstrider ibland er.

23 Sannerligen säger jag er att var och en, som omvänder sig från sina synder till följd av era aord och bönskar att bli döpt i mitt namn, ska ni döpa på detta sätt: Se, ni ska gå ner och cstå i vattnet, och i mitt namn ska ni döpa dem.

24 Och se, dessa är de ord som ni ska säga: Ni nämner dem vid namn och säger:

25 ’Med amyndighet mig given av Jesus Kristus döper jag dig i bFaderns och i Sonens och i den Helige Andens namn. Amen.’

26 Och sedan ska ni asänka ner dem i vattnet och komma upp igen ur vattnet.

27 Och på det sättet ska ni döpa i mitt namn. För se, sannerligen säger jag er att Fadern och Sonen och den Helige Anden är aett. Och jag är i Fadern och Fadern i mig, och Fadern och jag är ett.

28 Och såsom jag har befallt er ska ni döpa, och det ska inte förekomma några aordstrider ibland er som det hittills har gjort. Inte heller ska det finnas tvister ibland er om min lära såsom hittills har varit fallet.

29 För sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som har en astridslysten bande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede, den ene med den andre.

30 Se, det är inte min lära att hetsa människors hjärtan till vrede mot varandra, utan det är min lära att sådant ska upphöra.

31 Se, sannerligen, sannerligen säger jag er: Jag ska förkunna min alära för er.

32 Och detta är min alära, och det är den lära som Fadern har gett mig. Och jag bvittnar om Fadern och Fadern vittnar om mig, och den cHelige Anden vittnar om Fadern och mig. Och jag vittnar om att Fadern befaller alla människor överallt att omvända sig och tro på mig.

33 Och var och en som tror på mig och blir adöpt, han ska bli bfrälst, och det är de som ska cärva Guds rike.

34 Och var och en som inte tror på mig och inte blir döpt ska bli fördömd.

35 Sannerligen, sannerligen säger jag er att detta är min lära, och jag vittnar om att den kommer från Fadern, och var och en som atror på mig tror även på Fadern. Och för honom ska Fadern vittna om mig, för han ska besöka honom bmed eld och med den cHelige Anden.

36 Och på så sätt ska Fadern vittna om mig, och den Helige Anden ska vittna för honom om Fadern och mig, för Fadern och jag och den Helige Anden är ett.

37 Och åter säger jag er att ni måste omvända er och abli som ett litet barn och bli döpta i mitt namn, annars kan ni på intet sätt ta emot detta.

38 Och åter säger jag till er: Ni måste omvända er och bli döpta i mitt namn och bli som ett litet barn, annars kan ni på intet sätt ärva Guds rike.

39 Sannerligen, sannerligen säger jag er att detta är min lära, och var och en som abygger på den bygger på min klippa, och bhelvetets portar ska inte få makt över dem.

40 Och var och en som förkunnar mer eller mindre än detta och påstår att det är min lära, han är av den onde och är inte byggd på min klippa, utan han bygger på en agrund av sand, och helvetets portar står öppna för att ta emot sådana när översvämningar kommer och vindarna slår mot dem.

41 Gå därför ut till detta folk och förkunna de ord som jag har talat, ända till jordens ändar.”