Kyrkans presidenters lärdomar
Kapitel 15: Frihet under ansvar


Kapitel 15

Frihet under ansvar

Det är vår förmån att få avgöra vår egen upphöjelse eller vårt eget förfall. Det är vår förmån att få avgöra vår egen lycka eller förtvivlan i den tillkommande världen.1

Ur John Taylors liv

”Vi talar ibland om fri vilja”, sade president John Taylor. ”Är det en sann princip? Ja. Och det är en princip som alltid funnits och som utgått från Gud, vår himmelske Fader.”2 President Taylor höll troget fast vid frihetens princip - den makt vår himmelske Fader har givit sina barn att välja mellan gott och ont och att handla av sig själva. Han lärde emellertid också att enskilda personer är ansvariga inför Gud för sina handlingar. Han försäkrade: ”Gud gav aldrig människan obegränsad kontroll över denna världens angelägenheter, utan talar alltid om människan som någon som står under hans vägledning, befolkar hans territorium och är ansvarig inför honom för sina handlingar.”3

För att betona sambandet mellan handlingsfrihet och ansvar återgav president Taylor följande analogi: ”En man hyr ut eller arrenderar ut en vingård eller ett lantbruk. Den som hyr eller arrenderar har fått en viss handlingsfrihet och rätt att fatta vissa beslut lagd i sina händer, men han är alltid underkastad vissa villkor som ägaren till egendomen ställt. Därför ingick Gud ett förbund med Noa, Abraham, Israels barn och de första heliga. Att ingå ett förbund inbegriper naturligtvis två parter - i detta fall är Gud den ena, människan den andra. Om människan håller sitt förbund, är Herren bunden att hålla sitt, men om människan överträder är Herren inte bunden att fullgöra sitt åtagande … Människan handlar alltså som hon själv vill, antingen för att tillförsäkra sig fler av de välsignelser Gud lägger inom räckhåll för henne, eller ej, precis som det behagar henne.”4

På president Taylors tid påstod en del människor att evangeliet och prästadömet var avsett att ”bringa människor i träldom och tyrannisera människors samveten”. Han vederläde modigt denna tanke och förklarade att syftet med evangeliet är att ”göra alla människor fria liksom Gud är fri, så att de kan få dricka av den ström ’som ger glädje åt Guds stad’ [Ps 46:5], så att de kan upphöjas och inte förnedras, så att de kan renas och inte fördärvas, så att de kan lära sig livets lagar och vandra på dessa vägar och inte färdas på mörkrets vägar och styra ned mot döden”.5

John Taylors lärdomar

Gud har från början givit oss handlingsfrihetens gåva

Fadern … utfärdade ett påbud … att såväl invånarna i himlen som invånarna på jorden skulle ha sin handlingsfrihet. Det var mot detta som Lucifer gjorde uppror, och han skulle inte ha kunnat göra uppror mot en plan eller en befallning som inte hade givits, ty uppror innebär brytandet av en lag eller en befallning eller brott mot en myndighet, och han kastades ned från himlen på grund av att han gjorde uppror och använde denna handlingsfrihet till att strida mot sin himmelske Fader. Detta uppror skulle inte förekommit utan handlingsfrihet, ty utan handlingsfrihet skulle alla varit tvingade att göra Faderns vilja. Men eftersom de hade sin handlingsfrihet använde de den, och Lucifer och en tredjedel av änglarna kastades ned från himlen på grund av detta uppror. Det var inte bara för att de gjorde uppror utan också för att de, som det står, ”försökte tillintetgöra människans handlingsfrihet” [se Moses 4:3], och de skulle ha använt sin handlingsfrihet i strid med människornas intressen, lycka och eviga upphöjelse, vilka var avsedda att uppnås genom den försoning och återlösning som Jesus Kristus sörjde för.6

Gud har givit oss förmågan att välja det goda och avvisa det onda. Vi kan utöva synd eller rättfärdighet, vilket vi vill. Djävulen har utnyttjat detta och försökt omge människornas sinnen med inflytanden som skulle kunna medföra deras undergång, så att han kan hålla dem fångna enligt sin vilja. Herren har inte bundit dem, inte heller bestämt över dem, men följden av deras handlingar har han kontroll över, när de följer en väg som i sig själv leder till skada för hans folk.

Herren … låter människorna söka efter lycka på sitt eget sätt, och efter deras önskan låter han dem dricka ur sin egen orättfärdighets bägare på sitt eget sätt. Å andra sidan har han visat sin godhet och kommer att fortsätta göra det mot alla sina barn. Vad ämnar han åstadkomma? Han ämnar bygga upp detta rike på jorden, upprätta rättfärdighet, driva tillbaka motståndaren och förvisa [Satan] från jorden. Därigenom kommer sanningens principer att breda ut sig över hela jorden, och alla kommer att böja sig inför Gud och hans Kristus, och de utvalda kommer att utföra förordningarna som utförs i hans hus i evigheternas evighet. Den Allsmäktige hade detta mål i sikte för länge sedan.7

Gud ger oss vägledning, men han tvingar oss inte till något.

Vi tog emot evangeliet. Blev någon tvingad att leva efter det? Utövades något slags tvång mot oss? Inte som jag känner till. Var Oliver Cowdery, som var kyrkans andre äldste, tvungen att ta emot detta evangelium? Nej, det var han inte. Var Hy rum Smith tvungen att ta emot det? Nej, det var han inte. Eller något av vittnena till Mormons bok - bröderna Whitmer och andra? Nej. Har någon av medlemmarna i de tolvs kvorum, de sjuttio, högprästerna eller medlemmarna i högrådet, eller presidenterna för de sjuttios kvorum eller någon grupp människor i denna kyrka tvingats att inneha den ställning som de kallats till? Jag känner inte till någon, gör ni? Jag vet att det inte brukades något tvång mot mig, annat än den kraft varmed sanningen själv påverkade mitt sinne. Inte heller brukades något tvång mot er, annat än den kraft varmed sanningen påverkade era sinnen.8

Jag skulle inte vilja styra det mänskliga sinnet. Jag skulle inte vilja styra människors handlingar. Gud gör det inte, han låter dem själva välja hur de skall kämpa med prövningar, frestelser, motgångar och varje slag av ondska i världen som mänskligheten utsätts eller kan utsättas för. Han placerar emellertid vissa principer inom räckhåll och vill leda människor till sig om de vill låta sig ledas. I annat fall gör han det allra bästa han kan för dem.9

Människan har en frihet som hon fått av Herren, och hon är följaktligen ansvarig inför honom för sina handlingar, såsom varande fri att handla efter egen vilja. Men lämnar Herren henne ensam och utan hjälp att utföra hans avsikter? Nej. Eftersom han ser människan som sitt barn, har han i sin egenskap av far från tid till annan erbjudit sin hjälp och undervisning. Han har givit uppenbarelser och undervisat och varnat sitt folk. Han har givit löften till de lydiga och hotat de olydiga. Han har undervisat kungar, styresmän och profeter. Han har också beskyddat de rättfärdiga och med straffdomar straffat de orättfärdiga. Han har utlovat länder och egendomar till Abraham och andra. Han har givit löften om evigt liv till de trofasta, men han har aldrig undertryckt eller tvingat det mänskliga sinnet.10

Gud håller oss ansvariga för hur vi använder vår handlingsfrihet och lönar oss efter våra beslut.

Skapar vi inte vår egen bestämmelse? Är vi inte vårt eget ödes skiljedomare? Det är vår förmån att få avgöra vår egen upphöjelse eller vårt eget förfall. Det är vår förmån att få avgöra vår egen lycka eller förtvivlan i den tillkommande världen.11

Genom ett noggrant studium av skrifterna kommer vi finna att människan har förlänats vissa förmågor som hon innehar under Herrens kontroll och överinseende. Och om hon handlat utan Guds råd, ledning eller undervisning, har hon överskridit de gränser Herren förelagt henne. Hon är då lika skyldig [som en regeringstjänsteman] skulle vara om han överskred gränserna för sina ålägganden, eller som arrendatorn av en gård eller en vingård skulle vara, om han ignorerade villkoren i detta arrende och förstörde gården eller vingården, ty jorden är Herrens och det var Herren som satte människan på den. Den är inte i människans ägo, hon sköter den bara åt Gud … Om människan satts här som ett ombud att representera Herren, och även sig själv, och sedan ignorerar Herren, kommer hon naturligtvis att få stå till svars inför sin Skapare.12

Om du tänker tillbaka, så minns du den gången när du gjorde en god gärning, du minns den gången när du gjorde något dåligt. Det finns bevarat i minnet och du kan ta fram det och betrakta det när du vill… Om du har läst språk kan du efter behag ta fram det du lärt dig, och du kan med lätthet se skillnaden mellan språkens byggstenar. Om du har läst teknik går dina tankar till den plats där du såg en viss maskin, och du sätter i gång och gör en likadan. Om du har rest runt i städer kan du säga vad slags hus och gator som fanns i städerna du var i, och du kan tänka tillbaka på dem och reflektera över dem dag eller natt, närhelst du vill, och minnas vad du gjorde och såg. Var läser du allt detta? I din egen bok. Du går inte till någon annans bok eller till något bibliotek, det är skrivet i ditt eget förflutna och du läser det där. Dina ögon och öron har registrerat det, och dina händer har rört vid det, och sedan har dina tankar - din reflexionsförmåga - påverkats av det.

Om du nu är i besittning av en ande eller en intelligens av det slaget, varigenom du kan läsa om dina egna gärningar, tror du då inte att den varelse som satte denna ande och denna intelligens inom dig har nycklarna till den intelligensen och kan läsa den närhelst han vill? Är inte det vist, rimligt och i enlighet med skrifterna? Det tror jag att det är …

Människan sover dödens sömn, men anden lever där uppteckningen/boken över hennes gärningar förs - den dör inte - människan kan inte döda den, det finns inget förfall förknippat med den, och ett livligt minne av det som ägde rum före åtskiljandet genom döden finns fortfarande i kroppen och i den eviga anden.13

Vi är Guds folk och han är bunden av allt som är ämnat att binda både människan och Gud. Han är skyldig att ta hand om sitt folk. Om de tar hand om sig själva, om de ärar sina kallelser och prästadömet, om de utvecklar och hedrar den kraft och myndighet som förlänas dem, och om de inte avviker från rätta principer, är Gud bunden att fullgöra allt i enlighet med de åligganden han är förpliktad till. Ett av dem är att sörja för sina heliga … Vem har någonsin hört att Gud skulle ha avvikit från rätta principer? … Jag har aldrig gjort det, och jag är helt övertygad om att inte ni heller har gjort det.14

Förslag till studier och diskussion

  • Varför är handlingsfriheten så avgörande för vår upphöjelse? På vilket sätt hör handlingsfriheten samman med Jesu Kristi försoning?

  • På vilka sätt fortsätter Satan att försöka påverka vår handlingsfrihet? Hur kan vi motstå dessa försök?

  • Vad slags ledning ger Herren oss för att hjälpa oss att använda vår handlingsfrihet på ett rättfärdigt sätt? Hur lönar han vårt rättfärdiga bruk av vår handlingsfrihet?

  • Varför är det viktigt för människor att få möjlighet att fatta sina egna beslut? Hur kan vi respektera familjemedlemmarnas handlingsfrihet och samtidigt uppmuntra dem att fatta rätta beslut? Hur kan vi hjälpa familjen att förstå följderna av sina beslut?

  • Även om vi är fria att fatta beslut, hur begränsar orättfärdiga beslut vår frihet? Hur har du upplevt att din frihet ökat genom att du fattat rättfärdiga beslut?

Skriftställen som hör till detta ämne: Josua 24:15; Galaterbrevet 6:7; 2 Nephi 2:14-16,26-27; Helaman 14:30-31; L&F 58:26-28; 101:78; Moses 4:1-4; 6:33

Slutnoter

  1. Deseret News (veckoupplagan), 9 jan 1861, s 353.

  2. The Gospel Kingdom, urval av G Homer Durham (1943), s 59.

  3. The Government of God (1852), s 49.

  4. The Government of God, s 49-50.

  5. The Gospel Kingdom, s 123.

  6. The Mediation and Atonement (1882), s 95.

  7. Deseret News (veckoupplagan), 9 jan 1861, s 353; styckeindelningen ändrad.

  8. The Gospel Kingdom, s 59-60.

  9. The Gospel Kingdom, s 337.

  10. The Government of God, s 54-55.

  11. Deseret News (veckoupplagan), 9 jan 1861, s 353.

  12. The Government of God, s 47.

  13. Deseret News (veckoupplagan), 8 mar 1865, s 178-179; styckeindelningen ändrad.

  14. Deseret News (veckoupplagan), 9 jan 1861, s 353.