Kära Frieda

Unga vuxna skriver brev med råd till en ung vuxen kvinna som undrar om hon ska flytta ihop med sin pojkvän eller inte.

I en värld av skiftande värderingar är det nödvändigt att vi håller fast vid våra normer för att kunna överleva andligen. Om vi uppriktigt bestämmer oss för att hedra våra förbund kan vi få styrka att stå emot frestelser.

Äldste Neal A. Maxwell (1926–2004) i de tolv apostlarnas kvorum nämnde ett beslut som kan hjälpa oss vara trofasta: ”Josua sade inte att ni skulle välja nästa år vem som ni vill tjäna. Han talade om ’i dag’, medan det fortfarande är dagsljus och innan mörkret känns mer och mer normalt. (Se Jos 24:15.) … Handla nu, så att ni, när ni om tusen år ser tillbaka på det här ögonblicket, kan säga att det här var det avgörande ögonblicket — det här var beslutsamhetens dag.”¹

Frieda*, en ung ensamstående vuxen i kyrkan i Europa, står inför en sådan avgörande stund. Hon säger att hon vill gifta sig i templet en dag, men hon funderar på att flytta ihop med sin pojkvän som inte är medlem i kyrkan. Hon planerar att omvända sig och bli aktiv igen efter några år och gifta sig med någon annan i templet, men just nu, säger hon, vill hon bara ha roligt.

Unga vuxna i Skandinavien inbjöds att skriva brev till Frieda. De kände inte till hennes riktiga namn eller var hon bodde, men de bar vittnesbörd och berättade om egna upplevelser för att hjälpa henne välja rätt. Här följer några utdrag ur brev som ungdomarna skrev och som de gick med på att visa.

Bestäm dig för att gifta dig i templet

Innan min vän Erika* flyttade ihop med sin pojkvän, som inte är medlem i kyrkan, försäkrade hon sin familj om att hon skulle hålla sig nära evangeliet. Men eftersom Erika har satt sig i situationen så är det svårt för henne att ta sig ur den. Hon tycker helt enkelt att det är för smärtsamt och svårt att komma tillbaka på rätt väg.

Tråkigt nog har jag många vänner som liksom Erika har fallit ifrån kyrkan för att de trodde att de kunde ha kontroll över sig själva fastän de inte följde kyrkans normer. Faktum är att det är lättare för Satan att ta kontroll när vi ignorerar riktlinjerna.

Jag lärde mig av mina vänners upplevelser. När jag var 17 år bestämde jag mig för att få ett bergfast vittnesbörd eftersom jag visste att jag behövde det för att kunna överleva andligt sett. Det som räddade mig var att jag fick ett starkt vittnesbörd och att jag lärde mig att min himmelske Fader har en plan för mig.

Det är en sak som jag är säker på: Jag vill absolut gifta mig i templet. Templet är den enda vägen till sann glädje och den enda vägen till att kunna bo hos vår himmelske Fader och Jesus Kristus en dag. Om jag vill komma till templet måste jag följa evangeliets riktlinjer. Jag har bestämt mig för att följa evangeliet för att jag vet att det är det rätta att göra, fastän det kanske är svårt.

Ta dig tid till att fundera på vart du är på väg, och på vart de val du gör i dag tar dig i morgon.

Amanda Bernskov, Danmark

Ta reda på vad du verkligen behöver

Jag tror att det vi vill mest av allt i världen är att vara älskade. Men sann kärlek är så mycket mer än attraktion. Det är tillit och att vilja den andra personens bästa. Den är osjälvisk och varm och ibland uppoffrande, vilket innebär att vi är villiga att ge och lida för den om vi måste.

Frieda, ditt liv och många andras liv är beroende av de val du gör inom den närmaste framtiden. Det kan vara svårt att välja det rätta om du inte redan har bestämt dig för vilken sida du står på. Tänk på att Satan arbetar övertid på att bryta ner familjen. Fatta modet att följa det du vet är rätt. Nöj dig inte med mindre än ett tempeläktenskap för evigheten.

Om du vill ha sann kärlek så sök efter den som ger sann kärlek: Gud. Sann kärlek är en andlig gåva, inte en sexuell fantasi. Det är bara av Gud du kan få den största av alla gåvor.

David Isaksen, Norge

Bestäm dig för att komma tillbaka

När jag var omkring 17 år började jag känna att jag inte hade något gemensamt med människorna i kyrkan längre. I samma veva skilde sig mina föräldrar och slutade gå till kyrkan. Jag gick fortfarande men hade tappat tron på evigt äktenskap. När jag träffade Kristian* var det inte svårt att vända mig ifrån kyrkan och gå min väg. Och det gjorde jag.

Vi bodde tillsammans i nästan fyra år innan vi gjorde slut. Jag ville börja gå till kyrkan igen men jag var rädd att alla skulle börja ställa en massa frågor. Jag åkte och besökte min syster. I hennes församling var det ingen som kände mig eller visste hur länge jag hade varit borta från kyrkan och medan jag var hos henne började jag gå till kyrkan igen. Jag fortsatte gå till min egen församling när jag hade kommit hem igen. Första söndagen var jag jätterädd, men alla var bara glada att jag var där.

Jag visste att jag behövde välja sida. Jag kunde inte fortsätta gå med en fot på Herrens sida och en på världens. Jag började prata med biskopen. Han har hjälpt mig förstå försoningen. Omvändelsens väg har varit lång och ibland mycket svår. Jag håller fortfarande på att omvända mig och har fortfarande mycket att lära mig, men jag är gladare nu. Jag visste att jag valde rätt när jag bestämde mig för att komma tillbaka till kyrkan. Det handlade om att bestämma mig för hur jag kände och vad jag visste var rätt och sedan bara fortsätta så.

Anonym

Stå fast vid dina rättfärdiga beslut

För en tid sedan ställdes en vän till mig inför samma beslut som du. Min vän Sarah* hade alltid haft ett starkt vittnesbörd om kyrkan och dess sanningar. Alltsedan vi var små har vi båda haft en stor önskan att gifta oss i templet.

När hon var 17 eller 18 träffade hon och började umgås med en ung man. Han hade en härlig personlighet och var mycket lätt att tycka om. Han var inte medlem, men det verkade inte vara något problem.

Så småningom började hon tänka på hur livet skulle vara om hon var gift med honom, fastän det inte var i templet. Hon tänkte: ”Det skulle kanske fungera. Vi kan kanske kompromissa. Han kanske ändrar sig med tiden. Jag kan kanske hjälpa honom att ta emot evangeliet.”

Hon tänkte mycket på det här, och hon grät och bad. Hon visste djupt inom sig att hon alltid hade velat ha ett tempeläktenskap, men hennes känslor för pojkvännen gjorde det svårt för henne att fatta ett beslut. Till slut gjorde hon slut med honom. Det var något av det svåraste hon någonsin hade gjort, men hon litade på Herren.

På våren 2007 gifte hon sig med en underbar man. De är nu beseglade till varandra för tid och evighet. Hon är verkligen glad att hon väntade till hon hittade någon som hon älskade och som hon kunde gifta sig med i templet.

Om du inte vet vilket val du ska göra så be om det tills du vet. Lita på Herren. Efter att ha iakttagit Sarah — och upplevt en del i mitt eget liv — så vet jag att han välsignar oss när vi gör det.

Anna Lindgren, Sverige