Lub Tuam Rooj Sab Laj
Pab cov Txom Nyem thiab cov Nyuaj Siab
Kaum Hli Ntuj xyoo 2022 lub tuam rooj sab laj


Pab cov Txom Nyem thiab cov Nyuaj Siab

Yexus Khetos lub Koom Txoos yeej mob siab pab cov neeg txom nyem, thiab nws kuj mob siab nrog lwm tus koom tes ua hauj lwm pab thiab.

Cov kwv tij thiab cov muam, ib chim peb tus yaj saub Thawj Tswj Hwm Russell M. Nelson yuav hais lus rau peb hauv tuas no. Nws tau hais kom kuv ua tus hais lus thib ib.

Hnub no kuv yuav hais txog Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiab nws cov mej zeej txoj kev pab cov txom nyem thiab cov nyuaj siab. Kuv kuj yuav hais txog tej kev pab uas lwm cov neeg zoo muab pub thiab. Txoj kev pab cov neeg txom nyem yog ib txoj ntsiab cai hauv txhua txoj kev ntseeg teev Abrahamic thiab hauv lwm txoj kev ntseeg teev thiab.

Ob peb hlis dhau los, Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg tau qhia tawm thawj zaug saib peb ua hauj lwm pab cov txom nyem thoob plaws lub ntiaj teb ntau npaum li cas.1 Nyob rau xyoo 2021 peb siv nyiaj pab cov neeg txom nyem hauv 188 lub teb chaws thoob ntuj npaum li $906 lab—kwv yees li ib npis yoos daus las. Tsis tas li ntawd xwb, peb cov mej zeej yeem pab ua hauj lwm li 6 lab teev pab cov neeg txom nyem thiab.

Tej naj npawb no ham tsis tsis yog duav tag nrho tej yam uas peb ua kom pab cov txom nyem. Tej no tsis suav tej kev pab uas peb cov mej zeej muab pub lawv tus kheej thaum lawv ib leeg pab ib leeg ua hauj lwm tom tshawj thiab hauv lawv koog zej zog. Thiab peb daim ntawv ceeb toom xyoo 2021 no tsis hais txog tej yam peb cov mej zeej ua kom pab tej koom haum pab cov neeg txom nyem uas tsis nrog peb lub Koom Txoos koom tes. Kuv mam li hais txog tej no ua ntej.

Thaum xyoo 1831, thaum tseem tsis tau yog ob xyoo tom qab txhim tsa lub Koom Txoos, tus Tswv muab txoj kev tshwm sim no kom thiaj coj lub Koom Txoos cov mej zeej kev thiab, raws li kuv xav, tag nrho Nws cov me nyuam thoob plaws lub ntiaj teb no:

“Vim saib seb, tsis tsim nyog kom kuv yuav tsum txib txhua yam; vim tus uas raug yuam mus ua txhua yam, tus ntawd yog tus tub qhe tub nkeeg thiab tsis muaj tswv yim. …

“Kuv hais tseeb tias, neeg yuav tsum mob siab ua tej yam zoo, thiab ua ntau yam los ntawm lawv tus kheej txoj kev ywj siab xaiv, thiab coj kom muaj kev ncaj ncees ntau los;

“Vim lawv twb muaj lub hwj chim, uas lawv xaiv ywj siab rau lawv tus kheej. Thiab npaum li uas neeg ua qhov zoo ces lawv yeej yuav tsis poob lawv nqi zog.”2

Thaum lub sij hawm 38 xyoo kuv ua ib tug Thwj Tim thiab thaum 30 xyoo ua ib tug kws txuj, kuv yeej los pom tej koom haum thiab tej tug neeg uas pab cov txom nyem ib yam li kev tshwm sim no hais txog, ua “tej yam zoo” thiab “coj kev ncaj ncees los.” Yeej muaj tej kev pab cov neeg txom nyem suav tsis txheeb nyob thoob plaws ntiaj teb no, nyob sab nraud peb lub teb chaws tej ciaj ciam thiab uas peb tsis paub txog. Xav txog qhov no, kuv xav txog Phau Ntawv Maumoos tus yaj saub thiab tus vaj ntxwv Npeyamis, uas thaum nws hais lus rau nws cov neeg hais qhov tseeb nyob mus ib txhis li no hais tias: “Thaum nej ua hauj lwm rau nej tej neeg nruab ze ces nej tsuas ua hauj lwm rau nej tus Vajtswv xwb.”3

Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thiab nws cov mej zeej puav leej qhia thiab xyaum kom pab cov neeg txom nyem feem ntau. Piv txwv hais tias, thawj hnub vas thiv hauv ib lub hli twg peb yoo mov thiab muab nyiaj pub npaum li tus nqi yuav cov pluag mov uas nruam ntawd kom pab cov neeg txom nyem hauv peb pawg ntseeg. Lub Koom Txoos kuj muab nyiaj pub pab cov neeg txom nyem thiab ua lwm yam kev pab nyob thoob plaws lub ntiaj teb.

Txawm tias peb lub Koom Txoos ua ntau yam, tej kev pab Vajtswv cov me nyuam uas txom nyem nyob thoob plaws lub ntiaj teb no yog cov neeg thiab cov koom haum uas tsis koom peb lub Koom Txoos pab. Ib yam li peb ib tug Thwj Tim tau hais tias: “Vajtswv siv ntau haiv neeg ua kom tau tiav nws tej dej tej num loj thiab xav tsis thoob li no. … Yeej loj heev dhau rau ib haiv neeg xwb ua kom tiav.”4 Ua mej zeej ntawm lub Koom Txoos txum tim rov qab los, peb yuav tsum xam tias muaj lwm tus neeg kuj pab ua ntau yam zoo thiab ris lawv txiaj rau tej kev pab ntawd.

Yexus Khetos lub Koom Txoos yeej mob siab pab cov neeg txom nyem, thiab nws kuj mob siab nrog lwm tus koom tes ua hauj lwm pab thiab. Tsis ntev tas los no peb muab nyiaj pub pab lub Koom Haum Kuj Cuab lub Txheej Xwm Saib Xyuas Khoom Noj (United Nations World Food Programme). Tau ntau xyoo los lawm, muaj ob lub koom haum uas yeej ib txwm nrog peb koom tes pab ua tej hauj lwm no: tej hauj lwm uas peb nrog ob lub koom haum Red Cross thiab Red Crescent ua hauv ntau lub teb chaws tau pab Vajtswv cov me nyuam yam tseem ceeb lis tom qab muaj dej nyab los sis av qeeg los sis tsov rog tej. Ib yam li ntawd, peb tau nrog lub koom haum Catholic Relief Services ua hauj lwm ua ke ntau zaus. Tej koom haum no tau qhia peb ntau yam txog txoj kev pab cov neeg txom nyem nyob qhov txhia chaw.

Peb kuj tau nrog lwm cov koom haum ua hauj lwm ua ke pab cov neeg txom nyem thiab, suav Muslim Aid, Water for People, thiab IsraAID, tej. Txawm tias txhua lub koom haum nyias muaj nyias txoj kev txawj los, peb puav leej cuab lub hom phiaj kom daws tej kev txom nyem hauv Vajtswv cov me nyuam. Tag nrho tej no yog ib feem ntawm Vajtswv tej hauj lwm rau Nws cov me nyuam.

Tej kev tshwm sim hauv lub caij nyoog no qhia tias peb tus Cawm Seej, Yexus Khetos, yog “txoj kev kaj tseeb uas ci rau txhua tus neeg uas los rau hauv lub ntiaj teb.”5 Yog li ntawd, tag nrho Vajtswv cov me nyuam muaj kev tshoov siab ua hauj lwm pab Nws thiab txhua tus neeg raws li lawv paub ua thiab txawj ua.

Phau Ntawv Maumoos qhia tias “txhua yam uas caw thiab yaum kom ua zoo, thiab hlub Vajtswv, thiab ua hauj lwm rau nws, yog tej kev tshoov siab uas los ntawm Vajtswv.”6

Hais txuas ntxiv mus:

“Vim saib seb, twb muab Khetos tus Ntsuj Plig rau txhua tus neeg, xwv kom nws yuav paub qhov zoo thiab qhov phem; yog li ntawd, kuv qhia txoj kev txiav txim rau nej; hais tias txhua yam uas caw kom ua zoo, thiab yaum kom ntseeg Khetos, yog xa tawm los ntawm Khetos lub hwj chim thiab lub txiaj ntsim. …

“Thiab nim no, kuv cov kwv tij, … nej twb paub txoj kev kaj uas nej yuav siv los txiav txim, txoj kev kaj uas yog Khetos txoj kev kaj.”7

Nram qab no yog ob peb qho piv txwv qhia saib Vajtswv ib co me nyuam ua li cas pab Vajtswv lwm cov me nyuam rau ntawm khoom noj, kev kho mob, thiab kev kawm ntawv:

Kaum xyoo dhau los, ob tug Kandharis, ib khub niam txiv Sikh uas nyob hauv teb chaws United Arab Emirates, cuab ib lub hom phiaj kom pub khoom noj rau cov tshaib plab. Dhau ntawm lub tuam tsev Guru Nanak Darbar Sikh, nkawd muab ntau tshaj 30,000 pluag zaub pub dawb txhua hnub vas xaum vas thiv rau tus neeg twg uas nkag los rau hauv lawv lub qhov rooj, txawm tias lawv ntseeg dab tsi los yog haiv neeg twg los xij. Dr. Kandhari piav hais tias, “Peb ntseeg tias peb yog ib tse neeg tag nrho, peb yog ib tug Vajtswv cov me nyuam, thiab peb nyob no kom pab tib neeg ntiaj teb.”8

Txoj kev pab kho mob thiab kho hniav rau cov txom nyem yog dua ib qho piv txwv. Nyob Chicago, kuv ntsib ib tug kws kho mob Syrian-American, Dr. Zaher Sahloul. Nws yog ib tug neeg xub txhim tsa lub koom haum MedGlobal, uas nrhiav kom tau cov kws kho mob kho hniav uas yeem siv sij hawm, qhia txuj ci thiab kev txawj ntse, thiab coj kev pab cov neeg raug kev kub ntxhov, xws li thaum tsov rog Syria, uas nyob ntawd Dr. Sahloul pheej hmoov pab kho mob rau cov pej xeem. MedGlobal thiab lwm cov koom haum li no (suav peb cov Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg uas yog kws txuj) qhia tias Vajtswv tshoov cov kws txuj no uas muaj siab ntseeg kom pab cov neeg txom nyem thoob ntiaj teb no.9

Muaj Vajtswv cov me nyuam siab dawb coob heev uas pab qhia ntawv, nyob thoob plaws lub ntiaj teb no. Ib qho piv txwv zoo, uas peb kawm txog dhau ntawm peb tej kev pab luag, yog tej yam uas ib tug neeg hu ua Mr. Gabriel ua, nws tau ua ib tug neeg thoj nam ob peb zaug los lawm. Tsis ntev tas los no, nws pom coob tug me nyuam thoj nam hauv East Africa uas xav tau kev pab muaj kev cia siab thiab xav txog tej yam zoo. Nws sau lwm cov kws qhia ntawv hauv cov neeg thoj nam ntawd los ua ke thiab tsim tej me nyuam tsev kawm ntawv uas lawv hu ua “tsob ntoo tsev kawm tsawv,” vim cov me nyuam sib sau hauv qab ntoo kom kawm ntawv. Nws tsis tos lwm tus neeg coj kev tiam sis nws tus kheej saib xyuas tej hauj lwm kom txhiab txhiab tus me nyuam kawm ntawv muaj cib fim kawm ntawv thaum lub sij hawm tawg rog no.

Ham tsis peb qho piv txwv no tsis txhais tau tias txhua yam uas tib neeg los sis koom haum hais los sis ua yeej zoo los sis los ntawm Vajtswv los tiag. Tej piv txwv no kuj qhia hais tias Vajtswv tshoov ntau lub koom haum thiab coob tug neeg lub siab kom ua zoo ntau. Tsis tas li ntawd tsim nyog uas peb feem coob yuav pom zoo rau tej yam zoo uas lwm tus neeg ua thiab txhawb tej ntawd raws li peb muaj cib fim ua.

Nram qab no yog ob peb qho piv txwv hais txog tej kev pab lwm tus neeg uas lub Koom Txoos txhawb nqa thiab uas peb cov mej zeej thiab lwm cov koom haum kuj txhawb nqa pab siv sij hawm thiab nyiaj txiag:

Kuv pib hais txog kev ywj pheej ntawm kev ntseeg teev. Thaum peb txhawb nqa kev ywj pheej ntawm kev ntseeg teev peb ham tsis pab peb tus kheej, tiam sis ua ke ntawd peb kuj pab lwm cov kev ntseeg teev thiab. Ib yam li peb thawj tus Thawj Tswj Hwm, Joseph Smith, qhia hais tias, “Peb qhia tias peb muaj cai teev tiam Vajtswv tus uas Muaj Hwj Chim Tag Nrho raws li seb peb lub siab xav li cas txog kev paub qhov zoo thiab qhov phem, thiab cia txhua tus neeg muaj cai li ntawd ib yam nkaus, cia lawv teev tiam txawm zoo li cas, nyob rau qhov twg, thiab teev tiam dab tsi los nyob ntawm lawv.”10

Lwm cov piv txwv txog lub Koom Txoos tej kev pab tib neeg thiab lwm qhov kev pab nyiaj txiag uas peb cov mej zeej pab txhawb nqa yog peb cov tsev kawm ntawv, tsev kawm ntawv qib siab college, thiab tsev kawm ntawv qib siab university thiab peb tej kev pab nyiaj txiag rau lawv cov uas raug txom nyem vim yog tej kev puas tsuaj los sis tej kev tawg vim yog tej yam xws li tej khaub lig cua thiab av qeeg.

Lwm yam kev pab uas peb cov mej zeej txhawb nqa siv sij hawm los sis nyiaj txiag yeej muaj ntau dhau yuav txheeb kom tas, tiam sis kuv hais tsuag tsuag ob peb qho tseem ceeb ntxiv: tawm tsam kev xyeej tib neeg vim yog nqaij daim tawv los sis lwm yam, kev tshawb fawb kom tiv thaiv ntawm thiab kho kev mob nkeeg, kev pab cov xiam hoob qhab, kev txhawb nqa tej koom haum tsim suab nkauj thiab ceev tej qub txeeg qub teg, thiab kev kho qhov chaw puag ncig kom zoo nkauj rau txhua tus neeg.

Tag nrho tej kev pab tib neeg ntawm Yexus Khetos Lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg yeej sim ua raws li tus yam ntxwv ntawm cov neeg ncaj ncees hauv Phau Ntawv Maumoos: “Thiab zoo li no, nyob hauv lawv tej kev vam meej, lawv tsis ntiab tawm tus uas liab qab, los sis tus uas tshaib plab, los sis tus uas nqhis dej, los sis tus uas muaj mob, … thiab lawv … ua siab dawb rau txhua tus, tag nrho tus laus thiab tus hluas, tag nrho tus ua qhev thiab tus ywj pheej, tag nrho txiv neej thiab poj niam, txawm hais tias nyob sab nraum lub koom txoos los sis nyob hauv lub koom txoos.”11

Kuv ua tim khawv txog Yexus Khetos, twb yog Nws qhov kaj thiab tus Ntsuj Plig uas coj tag nrho peb sawv daws kom pab cov neeg txom nyem thoob plaws lub ntiaj teb. Los ntawm Yexus Khetos lub npe, amees.