En procent bättre
Varje ansträngning att förändra oss som vi gör – oavsett hur liten den verkar vara för oss – kan göra stor skillnad i våra liv.
I över ett århundrade hade Storbritanniens tävlingscykelteam gjorts till åtlöje i cykelvärlden. Märkta av medelmåttighet hade de brittiska cyklisterna bara tagit en handfull guldmedaljer på 100 år av olympiska tävlingar, och gjort ännu sämre ifrån sig i cykelvärldens mest utmärkande tävling: den tre veckor långa Tour de France – där ingen brittisk cyklist hade tagit seger på 110 år. Så bedrövlig var de brittiska cyklisternas belägenhet att somliga cykeltillverkare till och med vägrade sälja cyklar till britterna av rädsla för att det för alltid skulle befläcka företagens svårvunna rykte. Och trots att de ägnade enorma resurser åt den senaste tekniken och varje nymodigt träningsprogram var det inget som fungerade.
Det vill säga inte förrän 2003, när en liten, till stor del obemärkt förändring inträffade som för alltid skulle förändra kursen för brittiska cyklister. Den nya metoden skulle också kasta ljus på en evig princip – med ett löfte – gällande vår ofta invecklade jordiska strävan att förbättra oss själva. Så vad hände med brittisk tävlingscykling som är så relevant för vår personliga strävan att bli bättre döttrar och söner till Gud?
År 2003 anlitades sir Dave Brailsford. Till skillnad från tidigare tränare som försökt åstadkomma dramatiska, omedelbara omvälvningar, höll sig sir Brailsford till en strategi han kallade ”ackumulation av marginalvinster”. Det innebar att man införde små förbättringar i allting. Man gjorde ständiga mätningar av nyckelstatistik och riktade in sig på specifika svagheter.
Det påminner en del om det som lamaniten Samuel kallade att ”vandra samvetsgrant”1. Med detta bredare, mer holistiska perspektiv undviker vi fällan att trångsynt stirra oss blinda på enbart den uppenbara svårigheten eller synden i fråga. Brailsford sa: ”Hela principen kommer av tanken att om man bryter ner varje sak man kan komma på som rör cykling, och sedan förbättrar den med en procent, får man en betydande ökning när allt slås samman.”2
Hans metod tycks stämma väl överens med Herrens, som också har undervisat om vikten av 1 procent – även på bekostnad av de övriga 99 procenten. Han undervisade förstås om evangeliets viktiga påbud att söka upp behövande. Men tänk om vi tillämpade samma princip på evangeliets mycket söta och välsmakande andra princip, omvändelse? I stället för att bli frustrerade över vändningarna och de dramatiska svängningarna mellan synd och omvändelse, tänk om vi skulle begränsa vårt fokus – samtidigt som vi breddar det? I stället för att försöka göra allting perfekt, tänk om vi bara tog oss an en sak?
Tänk om du till exempel i din nya vidvinkelsyn upptäckte att du har försummat din dagliga läsning i Mormons bok? I stället för att desperat försöka plöja igenom alla 607 sidorna på en kväll kan vi förplikta oss att bara läsa en procent av dem – det är bara sex sidor per dag – eller något annat mål som är hanterbart i din situation. Kan dessa små men orubbliga marginalvinster i våra liv tillsammans utgöra vägen till seger över till och med de mest förargliga av våra personliga tillkortakommanden? Kan den här metoden att förbättra oss lite i taget verkligen fungera?
Den hyllade författaren James Clear menar att den här metoden vänder ekvationen till vår fördel. Han vidhåller att ”vanor ger ’ränta på ränta’ i fråga om självförbättring. Om man bara kan bli en procent bättre på något varje dag så är man 37 gånger bättre i slutet av året.”3
Brailsfords små förbättringar började med det uppenbara, som utrustning, materialet i träningskläder och träningsmönster. Men det här laget slutade inte där. De fortsatte hitta enprocentsförbättringar inom förbisedda och oväntade områden, så som näring och nyanser i cykelunderhåll. Med tiden ackumulerades de här och en myriad andra mikroförbättringar till förbluffande resultat som kom fortare än någon kunnat ana. De hade verkligen anammat den eviga principen ”rad på rad, bud på bud, lite här och lite där”4.
Kan små justeringar åstadkomma den ”mäktiga förändring”5 du önskar? Med rätt implementering är jag 99 procent säker på att de gör det! Men något man måste vara uppmärksam på med den här metoden är att om små vinster ska kunna ackumuleras till vår fördel måste ständiga ansträngningar göras, dag efter dag. Och även om vi troligen inte blir fullkomliga måste vi vara fast beslutna att matcha vår ihärdighet med tålamod. Om du gör det kommer de härliga belöningarna av ökad rättfärdighet ge dig den glädje och frid du söker. Som president Russell M. Nelson har sagt: ”Inget är mer befriande, mer förädlande eller mer avgörande för vår personliga utveckling än regelbunden, daglig inriktning på omvändelse. Omvändelse är inte en enstaka händelse, den är en process. Den är nyckeln till lycka och sinnesfrid. När omvändelsen kombineras med tro ger den tillgång till Jesu Kristi försonings kraft.”6
Angående tron som är nödvändig när det gäller omvändelse är skrifterna tydliga. Allt som krävs till en början är ”en smula tro”7. Och om vi kan uppbåda detta ”senapskorn”8 mentalt kan också vi förvänta oss oväntade och exceptionella förbättringar i våra liv. Men kom ihåg att precis som vi inte skulle försöka förvandlas från hunnen Attila till moder Teresa över en natt, så bör vi ändra våra mönster för förbättring steg för steg. Även om förändringarna som behövs i ditt liv kommer i storförpackningar, börja i liten skala. Det gäller särskilt om du känner dig överväldigad eller missmodig.
Den här processen genomförs inte alltid på ett linjärt sätt. Även de mest beslutsamma upplever bakslag. Jag har upplevt den här frustrationen i mitt eget liv och vet att det ibland kan kännas som om man går en procent framåt och två procent tillbaka. Men om vi är orubbliga i vår beslutsamhet att konsekvent uppnå de enprocentiga vinsterna blir vi säkerligen uppburna av han som ”tog på sig våra smärtor”9.
Om vi är inblandade i allvarliga synder är Herren givetvis tydlig och otvetydig: Vi behöver sluta, få hjälp av vår biskop och omedelbart vända om från sådant. Men som äldste David A. Bednar har sagt: ”Små, stadiga, ständigt ökande andliga förbättringar är de steg som Herren vill att vi ska ta. Att förbereda sig för att vandra utan skuld inför Gud är ett av de huvudsakliga syftena med jordelivet och en livslång strävan. Det är inte resultatet av sporadiska utbrott av intensiv andlig aktivitet.”10
Så fungerar verkligen den här fickformatsmetoden för omvändelse och äkta förändring? Finns beviset i pedaltrampandet, så att säga? Tänk på vad som har hänt med brittisk cykling de senaste två årtiondena sedan den här filosofin implementerades. Brittiska cyklister har nu vunnit den hyllade Tour de France förbluffande sex gånger. Under de senaste fyra Olympiska spelen har Storbritannien varit det mest framgångsrika landet inom alla former av tävlingscykling. Och under de nyligen avslutade spelen i Tokyo vann Storbritannien fler guldmedaljer i cykling än något annat land.
Fotografier av brittiska cyklister, tagna av (medsols från överst till vänster) Friedemann Vogel, John Giles och Greg Baker/Getty Images
Men det som lyser långt mycket starkare än världsligt silver och guld är det dyrbara löftet längs vår väg till evigheten att vi verkligen ska föras ”fram i Kristi segertåg”11. Och när vi beslutar oss för att göra små men stadiga förbättringar har vi löftet om ”härlighetens segerkrans som aldrig vissnar”12. Och med den lockande möjligheten att få njuta av denna outsläckliga lyster uppmanar jag dig att utvärdera ditt liv och se vad som har stagnerat eller fått dig att sakta ner på förbundsstigen. Bredda sedan din syn. Sök små genomförbara ändringar i ditt liv som kan resultera i den ljuva glädjen i att vara lite bättre.
Kom ihåg att David använde en enda liten sten för att få en till synes oövervinnelig jätte på fall. Men han hade fyra andra stenar redo. På liknande sätt förändrades Alma den yngres onda läggning och eviga bestämmelse av en enda genomträngande tanke – ett minne av hans fars undervisning om Jesu Kristi frälsande nåd. Och så är det även med Frälsaren som, fastän han var utan synd, ”inte [tog] emot fullheten från början, utan fortsatte från nåd till nåd tills han tog emot en fullhet”13.
Han som vet när en sparv faller är lika fokuserad på de små som de stora ögonblicken i våra liv och står redo just nu att hjälpa dig med vad än din enprocentssträvan är när du beger dig hem från den här konferensen. För varje ansträngning att förändra oss som vi gör – oavsett hur liten den verkar vara för oss – kanske gör den största skillnaden i vårt liv.
Med detta i åtanke sa äldste Neal A. Maxwell: ”Varje uttryck för en rättfärdig önskan, varje handling av tjänande och varje handling av tillbedjan, oavsett hur små och obetydliga de är, ger ökad fart åt vår andliga tillväxt.”14 Det är verkligen genom små och enkla, ja, även enprocentiga medel, som mycket stort uträttas.15 Den slutliga segern är 100 procent säker, ”sedan vi har gjort allt vi kan göra”16, genom vår Frälsare Jesu Kristi förtjänster, barmhärtighet och nåd. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.