Berättelsen om Nephis folk och deras krig och meningsskiljaktigheter under Helamans dagar, enligt Helamans uppteckningar som han förde under sina dagar.
Omfattar kapitel 45 till och med 62.
Kapitel 45
Helaman tror på Almas ord – Alma profeterar om nephiternas undergång – Han välsignar och förbannar landet – Alma kan ha blivit upptagen av Anden liksom Mose – Osämjan inom kyrkan tilltar. Omkring 73 f.Kr.
1 Se, nu hände det sig att Nephis folk storligen fröjdade sig eftersom Herren återigen hade befriat dem ur deras fienders händer. Därför tackade de Herren sin Gud. Ja, och de fastade mycket och bad mycket, och de tillbad Gud med mycket stor glädje.
2 Och det hände sig i det nittonde året av domarnas regering över Nephis folk att Alma kom till sin son Helaman och sa till honom: ”Tror du de ord som jag talade till dig om dessa uppteckningar som har förts?”
3 Och Helaman sa till honom: ”Ja, jag tror.”
4 Och Alma sa vidare: ”Tror du på Jesus Kristus som ska komma?”
5 Och han sa: ”Ja, jag tror alla de ord som du har talat.”
6 Och Alma sa vidare till honom: ”Kommer du att lyda mina befallningar?”
7 Och han sa: ”Ja, jag ska lyda dina befallningar av hela mitt hjärta.”
8 Då sa Alma till honom: ”Välsignad är du. Och Herren ska ge dig framgång i detta land.
9 Men se, jag har något att profetera för dig. Men det jag profeterar för dig ska du inte tillkännage. Ja, det jag profeterar för dig ska inte tillkännages förrän profetian har gått i uppfyllelse. Skriv därför ner de ord jag ska säga.
10 Och dessa är orden: Se, jag ser att just detta folk, nephiterna, enligt uppenbarelsens ande som är i mig, efter fyra hundra år från den tid då Jesus Kristus ska uppenbara sig för dem, ska nedsjunka i otro.
11 Ja, och då ska de se krig och farsoter, ja, hungersnöd och blodsutgjutelse ända till dess Nephis folk är utrotat –
12 ja, och detta sker eftersom de ska nedsjunka i otro och hemfalla åt mörkrets gärningar och åt lösaktighet och all slags ondska. Ja, jag säger till dig att eftersom de ska synda trots att de har fått så stort ljus och så stor kunskap, ja, jag säger dig att det fjärde släktledet räknat från den dagen inte helt ska dö ut förrän detta stora onda ska ske.
13 Och när den stora dagen kommer, se, då kommer tiden mycket snart då de som nu lever, eller ättlingarna till dem som nu räknas bland Nephis folk, inte längre ska räknas bland Nephis folk.
14 Men alla som blir kvar och inte omkommer på den stora och fruktansvärda dagen ska räknas bland lamaniterna och ska bli som dem, alla utom några få som ska kallas Herrens lärjungar, och dem ska lamaniterna förfölja ända till dess de är utrotade. Och på grund av ondska ska denna profetia uppfyllas.”
15 Och nu hände det sig att sedan Alma hade sagt detta till Helaman välsignade han honom och även sina andra söner, och han välsignade även jorden för de rättfärdigas skull.
16 Och han sa: ”Så säger Herren Gud: ’Förbannat vare landet, ja, detta land, till undergång för varje nation, släkte, tungomål och folk som handlar ogudaktigt, när de är fullt mogna.’ Och som jag har sagt ska det ske, för detta är Guds förbannelse och välsignelse över landet. För Herren kan inte se på synd med den minsta grad av överseende.”
17 Och när nu Alma hade sagt dessa ord välsignade han kyrkan, ja alla dem som skulle stå fasta i tron från den tiden och allt framgent.
18 Och när Alma hade gjort detta lämnade han Zarahemlas land som för att bege sig till Meleks land. Och det hände sig att han aldrig mera hördes av. Om hans död eller begravning vet vi inget.
19 Se, detta vet vi: Att han var en rättfärdig man. Och ryktet kom i omlopp i kyrkan att han blev upptagen av Anden eller begraven av Herrens hand liksom Mose. Men se, skrifterna säger att Herren tog Mose till sig, och vi antar att han också tog till sig Alma i anden. Och av den anledningen vet vi därför inget om hans död och begravning.
20 Och nu hände det sig i början av det nittonde året av domarnas regering över Nephis folk att Helaman gick ut bland folket för att förkunna ordet för dem.
21 För se, på grund av deras krig med lamaniterna och de många små meningsskiljaktigheter och oroligheter som hade förekommit bland folket blev det nödvändigt att Guds ord skulle förkunnas för dem, ja, och att ordningen skulle återställas inom hela kyrkan.
22 Därför gick Helaman och hans bröder ut för att åter upprätta kyrkan i hela landet, ja, i varje stad överallt i det land som Nephis folk innehade. Och det hände sig att de utsåg präster och lärare över alla församlingarna i hela landet.
23 Och nu hände det sig att sedan Helaman och hans bröder hade utsett präster och lärare över församlingarna uppstod det en meningsskiljaktighet bland dem, och de ville inte ge akt på Helamans och hans bröders ord,
24 utan de blev högmodiga och uppblåsta i sina hjärtan för sina mycket stora rikedomars skull. Därför blev de rika i sina egna ögon och ville inte ge akt på deras ord om att vandra rättrådigt inför Gud.