Kapitel 19

Ta er tid till att vara heliga

Hur kan vi varje dag arbeta på att ge oss själva andlig näring?

Inledning

President Harold B Lee undervisade ofta om vikten av att ge oss själva andliga näring. Han sade att våra kroppar kan liknas vid fästningar som ständigt måste var väl utrustade för att förbli intakta när fienden attackerar.

“Er egen mänskliga ‘fästnings’ fiender är både fysiska och andliga”, förklarade han. De kan utgöras av “oväntad sorg, en vanära i familjen, ett ekonomiskt bakslag, en förmodad väns illojalitet, eller en hemlig synd mot Guds lagar.” När sådant inträffar i vårt liv behöver vi “ökad tillförsel från andliga källor … Om ni har förlorat kontakten med kyrkan genom vårdslöshet och er tro på Gud har försvagats, om inte era studier och er lärdom har gett er en insikt om sättet att få förlåtelse för era överträdelser, eller om ni inte genom bönen har fått förvissning om framtida belöningar för uppoffringar och smärta, då har ni avskärmat er från andlig vägledning och er livskraft avtar … Er fästning är dömd att besegras av Satans styrkor. Ni påminner då om den oförståndige man som byggde sitt hus på sanden och när stormarna rasade blev fallet stort (se Matteus 7:24-27).

Därför vädjar jag till er … att varje dag leva så att ni från ljusets källa kan få den näring och den styrka som är nödvändig för varje dags behov. Ta er tid till att vara heliga varje dag i ert liv.”¹

Harold B Lees lärdomar

Hur kan vi ge näring till vårt andliga jag?

Inom var och en av er finns en ande som är en exakt motsvarighet till er fullvuxna fysiska kropp. För att den fysiska kroppen ska bevaras frisk och stark måste den förses med mat och dryck med jämna mellanrum. Varje grundläggande cell i er kropp måste ha en nervförbindelse för att kunna uppehålla de nödvändiga livsprocesserna. När dessa nervförbindelser inte uppehålls, eller när ämnen de behöver inte tillförs, leder detta till förfall, stagnation, sjukdom och slutligen den fysiska kroppens död.

Er andliga kropp behöver näring med jämna mellanrum för att kunna bibehålla sin hälsa och styrka. Jordisk föda tillfredsställer inte detta behov. Mat som tillfredsställer era andliga behov måste komma från andliga källor. Den eviga sanningens principer, såsom de återfinns i evangeliet, och lämplig träning vilken består i att engagera sig i andliga aktiviteter, är nödvändiga för att tillfredsställa ert andliga jag. På samma sätt bibehålls Andens livsviktiga processer endast genom intelligent förbindelse med sanningens andliga källor. Andlig sjukdom och död, som innebär separation från det andliga ljusets källa, blir den säkra följden när er förbindelse med det andliga nervcentret, Jesu Kristi kyrka, klipps av.²

Vi utvecklar vårt andliga jag genom träning … Vi måste träna vårt andliga jag med samma omsorg, om vi ska bli fullt utvecklade, som när vi övar upp vår fysiska kropp. Vi måste dagligen träna vår ande genom bön, genom att utföra dagliga goda gärningar och genom att dela med oss till varandra. Vi måste ge näring till vår ande genom dagliga studier i skrifterna, genom [familjens hemafton], genom att närvara på möten och genom att ta sakramentet. Vi måste undvika de skadliga följder som kommer av att bryta mot något av Guds bud. De är som gift för vår andliga kropp …

Vår andliga hälsokontroll görs när vi ställs öga mot öga med Guds andliga doktorer - i intervjuer med våra biskopar, våra stavspresidenter och ibland med generalauktoriteterna, vilka alltid görs i syfte att hjälpa oss förbereda oss för andligt framåtskridande. Ibland måste det, som en följd av dessa intervjuer, till en större operation av vårt andliga jag.³

Allt som strider mot Guds vilja är ett gift för vårt andliga liv och måste undvikas på samma sätt som vi undviker att ställa giftiga produkter i vårt medicinskåp därhemma.⁴

En rättfärdig människa strävar efter att bättra sig, i vetskap om att hon har ett dagligt behov av omvändelse från sina misstag eller sin underlåtenhet. Hon är inte så mån om vad hon kan få utan snarare vad hon kan ge till andra, i vetskap om att det endast är på denna väg som hon kan finna sann lycka. Hon bemödar sig om att göra varje dag till ett mästerverk, så att hon när natten kommer kan intyga i sin själ och för sin Gud att allt som har kommit i hennes hand denna dag har hon utfört efter bästa förmåga.⁵

Hur ger vi näring till anden genom att helga sabbatsdagen?

Söndagen är mer än en dag för vila från veckans vardagliga arbete. Den ska inte ses som en dag för lättjefullt dåsande, sysslolöshet eller för fysiska njutningar och nöjen. Det är en festdag för vår andliga kropp. Platsen för den andliga festmåltiden är huset för gudsdyrkan. Här finner ni samvaro med dem som, i likhet med er själva, söker andlig näring. Ni åläggs att sjunga, be och ägna den Allrahögste er andakt, att ta del av det heliga sakramentet som en påminnelse om er skyldighet som en Guds son eller dotter här i jordelivet och till åminnelse av Frälsarens försoning, och att åter igen bedyra er lojalitet till hans namn …

Oavsett om ni är hemma eller i kyrkan bör era tankar och ert uppförande alltid vara i harmoni med sabbatens anda och syfte. Platser för nöjen och rekreation, som vid rätta tidpunkter kan fylla en funktion, främjar inte andlig tillväxt och sådana platser håller er inte “obefläckade av världen ”, utan snarare hindrar de er från att få den “jordens fullhet” som utlovats dem som åtlyder sabbatslagen. [Se L&F 59:9,16.] Ni som gör det till en vana att bryta sabbatsdagen, genom att underlåta att “helga den”, går miste om en själ fylld med glädje i utbyte mot en kort stunds nöjen. Ni fäster för stor vikt vid era fysiska begär på bekostnad av er andliga hälsa. Sabbatsbrytaren visar tidigt tecken på försvagad tro genom att försumma dagliga familj eböner, genom att finna fel, genom att försumma att betala tionde och offergåvor. En sådan person, vars sinne börjar förmörkas på grund av andlig svält, börjar också snart att hysa tvivel och farhågor som gör honom oemottaglig för andlig lärdom och oförmögen att framåtskrida i rättfärdighet. Dessa är tecknen på andligt förfall och andliga sjukdomar vilka endast kan botas genom lämplig andlig föda.

Kan vi inte också hysa förhoppningen att vi förutom våra andaktsfulla aktiviteter på Herrens dag också ska reducera hemmets vardagliga sysslor till ett minimum och endast utföra de sysslor utanför hemmet som är nödvändiga? Gör detta till en dag för andaktsfulla, eftertänksamma studier i skrifterna och i andra goda böcker. Medan ni är fyllda av sabbatens glädje kan ni skriva ett brev, till er käresta, till en frånvarande älskad person eller till en vän, vilka kan behöva er andliga styrka. Må era hem bli platser för sång och spel av vacker musik som är i harmoni med dagens anda. Samlas vid dagens slut tillsammans med familjen, eller med vänner, för att samtala om evangeliets värdefulla sanningar och avsluta med familjebönens välsignande inflytande. Min erfarenhet har lärt mig att samvetets röst till en trofast medlem i kyrkan är det säkraste tecknet på vad som strider mot sabbatsdagens anda.

… Men tro inte att enbart strikt åtlydnad till sabbatslagen räcker för att hålla er andliga kropp vid god hälsa. Varje dag i veckan måste vi ge andlig näring till vårt andliga jag. Böner i familjen och i det privata, studier i skrifterna, kärlek i hemmet och ett dagligt osjälviskt tjänande är manna från himlen som ger föda åt själen. Att ha hemafton varje vecka bidrar också till rättfärdigheten i hemmet…

Därför vädjar jag till er att inte beröva er andliga kropp nödvändig styrka genom att bryta mot sabbatsbudet. Jag vädjar uppriktigt till er att varje dag leva så att ni från ljusets källa kan få tillräcklig näring och styrka för varje dags behov.⁶

Hur blir vi andligen välsignade genom att fasta och betala fasteoffer?

Jag ställde följande fråga till mig själv: “Vad menas med fastelagen?” och fann att president Joseph F Smith definierade den med dessa ord som jag tyckte gav en alldeles utmärkt förklaring:

“Det åligger därför varje sista dagars helig att på fastedagen ge sin biskop den mat han eller hans familj skulle förbrukat under dagen så att den kan ges till de fattiga, dem till gagn och välsignelser. I stället för mat kunde motsvarande summa pengar eller, om personen är välbärgad, en frikostig donation avsättas och till- lägnas de fattiga” (Evangeliets lära, s 203).

Därefter frågade jag mig själv: “Vilka är de välsignelser som Herren lovar oss när vi fastar och betalar fasteoffer?” President [Heber J] Grant hade följande att säga om ekonomiska välsignelser:

“Jag skulle vilja lova er här i dag att om de sista dagars heliga, som ett folk, från och med denna dag ärligt och samvetsgrant iakttog den månatliga fastan och i sin biskops händer placerade den summa som de har sparat genom att avstå från två måltider … skulle vi ha alla de pengar som är nödvändiga för att ta hand om alla de arbetslösa och alla de fattiga” (Gospel Standards, sammanst. av G Homer Durham (1941), s 123).

Om andliga välsignelser sade han:

“Varje levande själ bland de sista dagars heliga som fastar genom att avstå från två mål en gång i månaden kommer att välsignas andligen och stärkas i tron på Herren Jesu Kristi evangelium. De kommer att välsignas andligen på ett underbart sätt” (Gospel Standards, s 123).

När jag läste detta uttalande erinrade jag mig vad profeten Jesaja sade om de välsignelser som skulle komma den till del som fastar och delar ut sitt bröd till de hungriga … Här har vi fyra enastående, andliga löften som Herren ger till dem som fastar och delar ut sitt bröd till de hungrande. Här följer första löftet enligt Jesaja:

“Då skall ljus bryta fram för dig som en morgonrodnad, och dina sår skall läkas med hast, och din rätt skall då gå framför dig och Herrens härlighet följa dina spår.”

Därefter lovade Herren:

“Då skall Herren svara, när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: ‘Se, här är jag/ ”

Och åter igen lovade Herren:

“Om du delar med dig av din nödtorft åt den hungrige och mättar den som är i betryck, då skall ljus gå upp för dig i mörkret, och din natt skall bli lik middagens sken.”

Och, slutligen, detta löfte:

“Och Herren skall ständigt leda dig. Han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Och du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång vars vatten aldrig tryter” (Jesaja 58:8-11).

Dessa välsignelser, överförda till livets vardagliga intermezzon och problem, illustreras väl av en händelse som en av våra missionspresidenter återgav för generalauktoriteterna för ett antal år sedan. Den handlar om en far som berättade om något som inträffade under krigsårens ovisshet:

Det var fastedag. Han hade stigit upp tidigt på morgonen. Sysslorna på gården var utförda och nu tillbringade han några minuter ute på sina fält innan det var dags att bege sig till det tidiga prästadömsmötet …

Denna morgon, när han vandrade ut på fälten, hade han inga speciella tankar på sina söner som var ute på slagfältet, men plötsligt hindrades han i sin vandring över fälten av att en fruktansvärd känsla kom över honom: något hade hänt en av hans söner. Han vände tillbaka till huset. Han sade: “Jag gick inte bara, jag sprang, och jag sammankallade min familj till det främre rummet och sade till dem: “Jag vill inte att någon i min familj äter någonting idag. Jag vill att ni ska fasta, och jag vill att ni ska be, och jag vill att ni ska knäböja med mig nu och hålla familjebön, för jag har ett intryck av att något har hänt vår pojke därute i kriget/ ”

Följaktligen kom de samman och höll sin morgonbön. De fastade och de avslutade inte sin fasta, utan de fortsatte med att fasta från och med denna dag. Tio oroliga dagar förflöt, sedan kom nyheten genom Röda korset att samma morgon (och när tidsskillnaden tagits i beaktande var det exakt samtidigt som fadern hade fått denna ingivelse), hade hans pojke och dennes kamrat trampat på en mina. Pojkens kamrat hade bokstavligt talat sprängts i bitar och han själv hade skadats fruktansvärt och varit nära döden.

Fasta och bön - “Då skall Herren svara, när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: ‘Se här är jag/ ”⁷

Hur kommer vi närmare Herren genom meditation?

President [David O] McKay sade: “Vi tar oss inte tillräckligt tid till att meditera.” Jag stiger upp tidigt på morgonen … klockan fem, när mitt intellekt och min ande är klara och utvilade. Då mediterar jag. Ni kan komma närmare Herren än ni anar genom att lära er att meditera. Låt er ande bli undervisad av Anden.⁸

De tolv kommer länge att minnas president David O McKays förmaning på vårt rådsmöte en morgon, när han framhöll den stora betydelsen av att ta sig tid till att meditera för att bevara sin andliga harmoni … “Det ligger något storslaget i att vara lyhörd för Andens viskningar och vi vet att när dessa viskningar kommer är det en gåva och en förmån att få dem. De kommer när vi är avslappnade och inte behöver tänka på att komma i tid till något möte.”

Presidenten tog sedan tillfället i akt att återge något som hände biskop John Wells liv, tidigare medlem av presiderande biskops- rådet. En son till biskop Wells omkom på ett järnvägsspår i Emigration Canyon … Hans pojke blev överkörd av ett godståg. Syster Wells var otröstlig. Hon sörjde i tre dagar före begravningen, fick ingen tröst på begravningen och befann sig i ett ganska allvarligt sinnestillstånd. Hon gör gällande att en kort tid efter begravningen, när hon låg avslappnad på sängen, fortfarande i sorg, uppenbarade sig hennes son för henne och han sade: “Mamma, sörj inte. Gråt inte. Jag har det bra.” Han talade om för henne att hon inte visste hur olyckan hade gått till. Han förklarade att han hade gett signal till lokföraren att köra vidare och därefter på vanligt sätt försökt få tag i räcket på godståget, men när han gjorde det fastnade han med foten i en rot och lyckades inte få tag i räcket och hans kropp föll under tåget. Det var en ren olycka. Han sade att så snart han insåg att han befann sig i en annan omgivning försökte han kontakta sin far, men han kunde inte nå honom. Hans far var alltför upptagen med sitt ämbetes plikter för att lägga märke till att han försökte nå honom. Därför hade han kommit till sin mor och han sade till henne: “Tala om för pappa att allt står väl till med mig. Jag vill inte att du sörjer mer.”

Därefter sade president McKay att det han hade i åtanke var att när vi befinner oss i avskildhet är vi mer mottagliga för andliga ting, att han själv fick sina bästa tankar efter det att han gått upp på morgonen, är avslappnad och funderar över dagens plikter, att ingivelserna då kommer lika tydligt som om han hörde en röst och att dessa ingivelser var riktiga. Om vi känner oss oroade eller upprörda över någonting så upplever vi inte inspiration. Om vi lever på ett sådant sätt att våra sinnen är fria från oro, våra samveten är rena och vi har goda känslor för varandra, är Herrens andes verkningar på vår ande lika påtagliga som när vi tar upp telefonluren. Men, observera detta, att när dessa ingivelser kommer måste vi vara tillräckligt modiga att vidta föreslagna åtgärder …

Lägg detta på minnet och gör likadant. Ta er tid att meditera. Många gånger kommer ni att brottas med problem vars lösning kan urskiljas andligen.⁹

Var inte så upptagna att ni inte har tid att meditera. Ta er tid. Det viktigaste vittnesbördet kommer inte som en följd av det vi ser utan som en inre övertygelse. Kristus kan vara närmare än vi har en aning om. “Jag är mitt ibland eder, men I kunnen icke se mig. Den Helige Anden bär ett säkert vittne. Mina ögon vakar över er. Dagen kommer då ni skall veta att jag är” (se L&F 38:7-8).¹⁰

Förslag till studier och diskussion

Varför måste vi ta oss tid till att ge oss själva andlig näring? Vad kan vi göra varje dag för att utveckla vår andlighet?
Vad kan inkräkta på våra ansträngningar att få andlig näring?
Hur kan vi göra vårt hem till en plats som ger andlig näring åt varje familjemedlem?
På vilka sätt har du tillväxt andligen genom att helga sabbatsdagen? Vilka aktiviteter på sabbaten hjälper dig och din familj att bibehålla en vördnadsfull ande under hela dagen? Varför “går vi miste om en själ fylld med glädje mot en kort stunds nöjen”, när vi bryter mot sabbatsbudet?
Hur välsignas de som fastar? (Se Jesaja 58:8-11.) Hur har du sett dessa välsignelser uppfyllas?
Vad lär vi oss av berättelsen om biskop John Wells om vikten av att ta sig tid till att meditera över andliga ting? På vilka sätt lyckas du meditera över andliga ting i ditt liv?