Kapitel 15

Mödrars rättfärdiga inflytande

Hur kan mödrar uppfylla sin heliga uppgift att undervisa och uppfostra barn?

Inledning

Resident Harold B Lee berättade en gång om en mamma som förberedde en mottagning på kvällen och putsade silver. “Mitt i hennes förberedelser kom hennes lille åttaårige pojke in med sin spargris och sade till sin mamma: ‘Mamma, hur betalar du tionde?’

Det här var ett sådant tillfälle då hon absolut inte ville bli avbruten, men hon torkade av händerna och de skakade ut kronorna och örena från spargrisen och därefter förklarade hon hur han skulle betala tionde. När hon var färdig lade han sina armar runt hennes hals och sade: ‘O, tack, mamma, för att du hjälpte mig. Nu vet jag hur jag ska betala mitt tionde.’”

Mamman kommenterade upplevelsen och sade något som är “mycket, mycket viktigt för alla … mödrar att komma ihåg: ‘Putsa silver kan jag göra i hela mitt liv men detta var kanske det enda tillfälle som jag någonsin får att undervisa min pojke om tiondets princip.’ ”¹

President Lee lärde att “framgångsrikt moderskap spänner över åren och evigheterna.”² Han betonade att en mors härliga bestämmelse “är att bygga ett hem här och att lägga en grundval för ett hem i evigheten”.³

Harold B Lees lärdomar

Hur kan mödrar utöva ett rättfärdigt inflytande på sina barn?

Kvinnan har inom sig den skapande kraften, tillsammans med sin make, som hon är lagligt och rättmätigt vigd till, och om hon är beseglad i det heliga, celestiala äktenskapet kan hon få evig avkomma i den kommande världen. Kvinnan är drottning i sitt eget hem och ett exempel för sina efterkommande under kommande generationer. Kvinnan är en hjälpare för sin make och kan bidra till att han blir fullkomligare än han annars skulle vara. En kvinnas inflytande kan vara till välsignelse för ett samhälle eller en nation i den mån som hon utvecklar sina andliga krafter i harmoni med de gudagivna gåvor som hon fått av naturen … År in och år ut kan hon sprida det lugnande och förfinande inflytande som gör att hennes efterkommande åtnjuter möjligheterna att utveckla sin andliga och fysiska natur till dess högsta potential.⁴

Mödrar skapar den atmosfär som råder i hemmet och gör mycket för att deras söner och döttrar ska få en stabil grund att stå på så att de ska vara fyllda med kraft när de lämnar hemmets inflytande.⁵

Mödrar, stanna i hemmet. För ett tag sedan besökte jag en kvar- talskonferens i en stav … Jag sade till presidenten för staven … “Har ni någon mor här, en äldre mor, med stor familj och som har haft glädjen att se samtliga i sin familj gifta sig i templet?”

Han tittade ut över församlingen och sade: “Tja, vi har syster (jag kallar henne för syster Jones). Hon har elva barn som samtliga har blivit vigda i templet.” …

Och när denna förtjusande vithåriga mor stod bredvid mig vid mikrofonen sade jag: “Skulle du vilja skänka oss något av din lärdom och berätta för oss vad du har gjort för att uppnå detta enastående resultat?”

Och hon svarade … “Jag har två förslag att ge. För det första var jag alltid hemma när våra barn växte upp, när de kom hem och när de gick ut. Och för det andra: vi gjorde allt tillsammans som en familj. Vi lekte tillsammans, vi bad tillsammans, vi arbetade tillsammans, vi gjorde allting tillsammans. Det är nog allt jag kan komma på.”

Jag sade till henne: “Du har nu hållit två storslagna predikningar/’⁶

Se till att modern i ert hem stannar kvar där. Det är en stor fara i vår tid att hem splittras som en följd av att mödrar lockas att inte vara hemma när familjemedlemmarna kommer hem eller ger sig ut. Men jag inser att en del mödrar är tvingade att bidra till sin familjs uppehälle. Men även i sådana fall bör Hjälpföreningens presidenter och biskopar ta sig i akt så att de inte försummar att ge alla tänkbar hjälp till en mor med små barn, så att de, om möjligt, ska kunna hjälpa henne att planera slaget av arbete och när det ska utföras. Allt detta ligger inom det ansvar som Hjälpföreningen har för hemmet.⁷

Jag tycker att dagens kvinnor är offer för det moderna livets jäkt. Det är när de bygger upp sin moderliga intuition och den förunderliga närheten till sina barn som de är i stånd att ställa in sig på barnens våglängd och fånga upp de första tecknen på svårigheter, fara och betryck, vilket om det görs i tid kan bespara dem olycka.⁸

För några dagar sedan läste jag på nytt vad profeten Josephs helgonliknande mor berättade om den kväll då han gav sig iväg för att hämta plåtarna. Hon skrev:

“På kvällen den [21 september] satt jag uppe mycket sent… Jag gick inte till sängs förrän efter midnatt. Omkring midnatt kom Joseph till mig och frågade om jag hade en kista med lås och nyckel. Jag visste genast vad han ville ha den till och eftersom jag inte hade någon sådan blev jag mycket bekymrad, eftersom jag trodde att det var oerhört viktigt. Men när Joseph lade märke till min oro sade han: ‘Bekymra dig inte, just nu klarar jag mig mycket bra utan den - var lugn - det ordnar sig/

Strax efteråt kom Josephs hustru in i rummet med bahytt och riddräkt och inom några minuter gav de sig iväg med Mr Knights häst och vagn. Jag tillbringade natten i bön och åkallan till Gud, för den oro jag kände tillät mig inte att sova …” (Lucy Mack Smith, History of Joseph Smith, red av Preston Nib ley [1958], s 102).

Till er mödrar säger jag att om ni har söner och döttrar som sköter sina uppgifter väl här i världen så är det i inte ringa mån en följd av det faktum att era barn har en mor som tillbringar många kvällar på knä i bön, bedjande till Gud att hennes son, hennes dotter, inte ska misslyckas. Jag kommer ihåg hur min mamma, under min dåraktiga tonårstid, framförde intuitivt en uppfattning och förmaning till mig som jag avspisade på det sätt som dåraktiga tonåringar gör. “Mamma, det är ju löjligt”, sade jag, och därefter ställdes jag, inom bara en månad, ansikte mot ansikte med den frestelse som min mamma varnat mig för. Jag hade aldrig mod att återvända och tala om för henne hur rätt hon hade, men jag var på min vakt därför att någon hade varnat mig - min mor.⁹

En familj som bestod av min mormor, min mamma och två eller tre av de yngre barnen, satt framför en öppen dörr och tittade på naturens fyrverkeri då en kraftig åskstorm rasade i närheten av det berg på vilket vårt hus låg. En blixt följdes omedelbart av en åskknall och vi förstod att blixten hade slagit ner alldeles i närheten.

Jag stod i dörröppningen då min mamma plötsligt och utan förvarning gav mig en kraftig knuff som gjorde att jag ramlade baklänges bort från dörröppningen. I samma ögonblick kom en blixt skenande nerför skorstenen till köksspisen ut genom dörröppningen, och den slet upp ett stort hål från toppen till roten i ett stort träd som stod precis framför huset. Om jag hade stått kvar i dörröppningen skulle jag inte kunnat skriva det här idag.

Min mamma kunde aldrig förklara varför hon fattat detta blixtsnabba beslut. Det enda jag vet är att mitt liv räddades tack vare hennes impulsiva, intuitiva handling.

Många år senare när jag såg det djupa ärret i det stora trädet vid mitt barndomshem, kunde jag bara säga ur djupet av mitt hjärta: Tack Herre för den dyrbara gåva som min mamma ägde i så rikligt mått och som ägs av många andra trofasta mödrar, genom vilka himmelen kan komma mycket nära i stunder av nöd.¹⁰

Hur kan mödrar fullgöra sitt ansvar att undervisa sina barn om evangeliet?

En mors hjärta är ett barns klassrum. De lärdomar som inhämtas på en moders knä och från föräldrars undervisning, tillsammans med de gudfruktiga och ljuva minnena av hemmets härd, kommer aldrig att helt utplånas från själen.

Någon har sagt att den bästa skolan för fostran är hemmet, för familjelivet är Guds egen metod att undervisa de unga, och hemmet är på det hela taget vad mödrarna gör av det.¹¹

Vilken uppgift har då modern, när det gäller det storslagna tjänandet i riket? Hennes första och viktigaste uppgift är att komma ihåg att undervisa om evangeliet i familjen.¹²

[Jag skulle vilja hänvisa till] den uppgift kvinnan har när det gäller att undervisa sin familj … Herren sade:

“Men se, jag säger eder, att små barn äro återlösta ifrån världens begynnelse genom min Enfödde.

Därför, de kunna icke synda, ty Satan har icke fått makt att fresta dem, förrän de börja bliva ansvariga inför mig,

ty detta är givet dem såsom jag velat, enligt mitt goda behag, på det att stora ting må krävas av deras fäders händer” (L&F 29:46-48).

… Vad är det för stora ting som Gud kräver av barnens fäder (vilket också inbegriper deras mödrar) under denna period innan små barn börjar bli ansvariga inför Herren? … Föräldrar uppmanas låta döpa sina barn när de är åtta år och att undervisa dem om evangeliets grundläggande principer. Deras barn skall bli döpta till sina synders förlåtelse och därefter erhålla händers påläggning. De bör undervisas om att be och att vandra uppriktigt inför Herren.

Stora ting krävs av fäder och mödrar innan Satan har makt att fresta små barn. Det är föräldrarnas ansvar att lägga en solid grund genom att undervisa om kyrkans normer genom föredöme och genom föreskrifter.

För systrarna innebär detta att de måste göra moderskapet till en karriär. De får inte låta någonting tränga undan denna karriär.¹³

Nyligen kom jag över ett tal som en av mina döttrar höll till en grupp mödrar och döttrar. Hon berättade om en upplevelse som hon hade med sin första son och som fick henne att inse vilka ansvar hon måste ha som mor. Hon sade: “För många år sedan när min äldste son var en mycket liten pojke fann jag mig själv i den situationen att jag frenetiskt försökta avsluta en inläggning av frukt.” Jag är säker på att ni unga mödrar kan föreställa er en sådan situation. Allting hade förhindrat dig från att påbörja projektet den dagen och nu ville du bli färdig. När babyn nu var lagd för natten och maken hade kommit iväg i tid till ett möte och ens små tre- och fyraåringar nästan hade på sig pyjamasen och var färdiga att gå till sängs, tänker man för sig själv: “Nu kan jag börja med den där frukten.”

[Min dotter fortsatte:] “Det var en sådan situation jag befann mig i denna kväll då jag började skala och kärna ur frukten och mina två små pojkar uppenbarade sig i köket och meddelade att de var redo att hålla bön.” Men eftersom hon inte ville bli störd sade hon mycket snabbt till sina pojkar: ‘Kan ni inte springa in och hålla bönen själva så att mamma kan fortsätta med den här frukten.’ David, som var äldst, ställde sina små fötter bestämt framför mig och frågade, utan att vara ovänlig: ‘Men, mamma, vilket är viktigast, bönen eller frukten?’ Föga insåg jag då som ung mor och idog hustru att jag många gånger i framtiden skulle komma att ställas inför liknande dilemman när jag agerade i min roll som hustru och mor i mitt hem.”

Detta är den utmaning ni har som mödrar när era små barn kräver av er att ni ska stå vid deras sida och hjälpa dem att utvecklas …

Mödrar, när era barn börjar ställa frågor till er, även om sådant som är känsligt, så skicka inte bort dem. Ta er tid att förklara för deras barnsliga sinnen, eller när de växer upp, för deras mognare sinnen. En framgångsrik mor är en sådan som aldrig tröttnar på att hennes söner eller döttrar kommer till henne och berättar om sina glädjeämnen och sorger för henne.¹⁴

Det är min bön att Herrens välsignelser ska vara med er [mina kära systrar]. Ni har större makt över denna kyrkas välgång än ni har en aning om. Det sätt varpå ni genomför era uppgifter som mödrar är till stor del avgörande för hur det kommer att gå för kyrkan. Att Herren må hjälpa er att göra detta och att bygga upp en stark grundval i hemmet, är min innerliga bön, och jag bär mitt uppriktiga vittnesbörd för er att inom Jesu Kristi kyrka finns de lärdomar och planer varigenom våra hem kan bevaras i trygghet. Om detta bär jag vittne i Herren Jesu Kristi namn.¹⁵

Förslag till studier och diskussion

Vilka uppoffringar gör en mor för sina barn? Vilka välsignelser kommer som en följd av sådana uppoffringar?
På vilka sätt överförs evighetens välsignelser till framtida generationer genom ett “framgångsrikt moderskap”?
Varför är det viktigt för mödrar att stanna kvar i hemmet för sina barns skull?
På vilka sätt avleds kvinnor ibland från sina heliga uppgifter genom det moderna livets hets och distraktioner? Hur kan dessa distraktioner minimeras?
Vad lär berättelserna om Joseph Smiths mor och president Lees mor om hur mödrar kan utöva ett rättfärdigt inflytande på sina barn?
Hur har din mors böner varit till välsignelse för dig i ditt liv? Hur har dina böner som mor varit till välsignelse för dina barn?
På vilka sätt kan makar och fäder hjälpa mödrarna att fullgöra sina uppgifter i hemmet? Hur kan prästadömets och Hjälpföreningens ledare vara till hjälp?
Varför måste mödrar ge hög prioritet åt sitt ansvar att undervisa om evangeliet i familjen? Hur kan de göra detta?
På vilka sätt kan föräldrar förbereda sina döttrar att bli goda mödrar?